HURT SFR TAR ASS JUVE BIR TAMALUEURUS IUI UTI BAR
som Tyskarne äro det för den slesvig-bolsteinska,
utan att de hafva några skäl, låt vara äfven min-
dre grundade, att anföra, och kan väl ej vara så
himmelskriande att taga kännedom af dessa skäl,
med rättighet att sedan underkänna dem, om de
icke hålla profvet!
Vill Upsala nu hafva den godheten att säga, hvar-
uti det harmfulla och förundransvärda af Aftonbla-
dets beteende består? Har det kanske tagit parti
emot Danskarne i bufvudfrågan? Upscla uttrycker
sin förvåning att Afionbladet helt naivt bekänner
att det icke vet, hvem som har rätt i den slesvig-
ska tvisten. Aftonbladet bar likväl sagt, att det
tror Danmark hafva rätt. Kan då Upsala säga
mer eller fälla ett positift domslut i en fråga, der
tvänne nationer med lika häftig ifver förfäkta hvar
sin sats emot hvarandra, och der de öfriga mak-
terna ännu icke bestämdt förklarat sig, bvilket de
utan tvifvel hade gjort, om frågan i deras tanka
icke vore något slags tvist underkastau ?
Upsala förmenar äfven, att Aftonbladet icke för-
mår uppfatta nationalitetsiden, såsom varande en
ny ide, hvilken först :kommit till lif hos den nu
uppväxande ungdomen. Vi skulle likväl tro att den
är långt äldre, och lefvat äfven i Sverige uti år-
hundradep, samt varit ganska djupt känd hos den
generation, som nu öfvergått till mandomsåren, vid
den tid då Finland förlorades. Men Upsala synes
här nästan uppfatta begreppet nationalitet i den
betydelse, som om ingen annan nationalitet än den
skandinaviska föreningen al tvänne närbeslägtade
sådana existerade eller åtminstone att ingen annan
af Sverige borde eller behöfde afses. Månne icke
likväl den germaniska nationaliteten fö:tjenar att
tagas i betraktande för Sverige såsom en önskvärd
allierad, af lika stort värde som den danska, och i
förening dermed, i händelse det i en framtid skulle
behöfvas till ett gemensamt motstånd emot en fi-
ende från östern? Och kan det derföre icke vara
skäl att gå tillväga med den varsamhet, att man
icke utan verkligt nödfall skapar sig antipatier på
ett håll, der bistånd kunde behöfvas?
Vi skulle för öfrigt kanhända kunna tillägga npi-
got, som författaren i Upsala tyckes hafva fcrbisett
i afseende på nationalitetens. relativa betydelse. Så
länge staterna ännu varit godtyckligt delade och
lagda under en mängd furstar, utan afseende på
den geografiska olikheten eller språkstemmarnes en-
het eller skiljaktighet, samt styrda af enväldet, så
måste nationaliteterma alltid blifva det mäkti;aste
medlet att förena de sålunda styckade folken sins
emellan. Men i samma mån som folken erhålla
politiskt fria författningar, blifva nationaliteterna,
med bibehållande af hela sitt värde, likväl under-
ordnade de stora allmänna principerna af mennisko-
rätt och den allmänna förbrödring, som utgör blom-
man af civilisationen, samt komma icke längre att
stå såsom några naturliga fiender emot hvärandra.
BREF FRÅN SVENSKAR I AMERIKA, ANGÅ-
ENDE ERIK-JANSENISTERNES NEDSÄTT-
NING I ILLINOIS: FÖR OCH EMOT.
Staden Chicago i staten Illinois af N. Amerika d.
9 Juli 4847.
Ehuru jag sedan min afresa för ett år sedan änvu
icke erhåliit en enda rad från Sverge på alla bret
jag afsändt, så visl jag icke tröttna att skrifva om
mina nuvarande omständisheter, men först får jag
berätta. om läsarpe, eller Erik-jansenisterne, som de
kallades i Sverge; och som jsg gjort personligt be-
sök på Biskopshbill, samt varit hos dem 6 dagar,
tror jeg mig kuuna meddela fullständig och sann-
färdig underrättelse om alla deras förbållanden, så
i lekamligt som andligt afseende. Bemälte läsare
äro nu bosatte här i staten Iiiinois, 450 engelska
mil från Chicago och omkring 43500 engelska mil
från Newyork. — — — De hafva inköpt flera tu-
sende eckerland jord i en trakt som kal!as Henry
County, 30 mil från Missisippifloden, af den aldra-
bördigastb jordmån, och betalt ifrån 3 till och med
40 skälingar amerikanskt mynt, d. v. s. 2, å ö
rår rgs svenskt mynt för ekerlandet, som utgör rära
25 kappland. Lokalen är den aldravackraste man
kan önska sig. Omkring 30 jordkulor äro byggda,
för ändamålet ganska beqvämliga. Början göres nu
med byggande af en ny stad, som kallas Biskops-
hill. Under mitt vistande derstädes, var der en
landtmäatre, som uppmätte och reglerade plalsen
till sjelfva staden, som skall byggas i fyrkant med
48 hus å hvardera sidan utvändigt, samt innantill
trädgårdar och planteringsland. Alla dessa hus skola
blifva alldeles lika. Tvenne stora gator komma att
korsa hvarandra midt igenom staden. Största ga-
tan kallas Jansgatan, den sndra Svergesgatan, vi-
dare Amerikagatan, Österlånggatan, Vesterlånggaten
tc. På egendomen är orimlig skogstillgång, hvar-
ibland ek, lönn, lind m. m., samt många i Sverge
obekanta trädsorter. Vilda plommon och äpplen
finnas i myckenhet. Äfven är tillgång på bär, I
synnerhet hallon och smultron samt vinrankor m.
m. Ett stort hus är redan bygdt, nära färdigt och
beklädt med valnötbräder. En ström går der förbi,
hvarest en mjölqvarn nu står under byggnad. Det
sades att det skulle byggas en dylik, och 2:ne såg-
verk äro inköpta. Dessutom finnas här tegelbruk,
flera garfverier, takspånsintättningar och verkstäder
af nästan alla slag. Kring åkergärdena är en jordvall
upplagd, 4!, mil lång. Otroligt med arbete är ned-
lagdt på denna korta tid. De hafva i vår sått öf-
ver 400 eckerland med hvete, 700 eckerland mejs,
3 å 400 med korn och hafra, samt flera hundrade
eckerland med potates. Då jag var der, hade jan-
senisterne 15 par hästar, 47 par oxar, öfver 400 st.
kor, men på får och svin hade de ingen räkning. Allt-
sammans hetes vara samfälldt, och den ena har ej
mera än den andra. Behöfver någon kläder, så är
det blott att säga till åt styrelsen, då den behöf-
vande får gå till förrådet att hemta sitt behof. Mat-
lagning och spisning sker i 3:ne kök. Irgen arbetar
mera än han vill, men alla lefva i den tro, att ju
flitigare de äro, desto mera får hvar och en vid ut-
delningen. Allting är väl rangeradt och styres med
utmärkt god ordning, Olydnad får aldrig visas, ty
för allenast ett ord dertill i det aldraringaste för-
dömes de till helvetet.
Nu hör jag i kortket omrört jansenisternes le-
kamliga förhållande, och får derjemte meddela upp-
lysning om deras andliga. Erik Jansson kallas all-
mänt för profetep, men utaf de mest snsedde inom
samfundet för Jansson. Alla tro, att ingen i hela
verlden blir salig, ötom dem som anamma den Gud
bafver sändt i denna tiden. De föga att han är ut-
rustadå mad alla Guds fullkomligheter, att ban kan
pröfva bjertan och pjurar, ott han kan utransaka
allting. De så kallsde apostlar och Israels furstar
sade sig kafva samma höga förmåga, men ändock
Där dessa framkormmo till profeten, predikade har
att de voro af djefyu!en, och Kan sade, att det inom
bibelns permar fanns ett ord hemligen, att Gud bar
nedlagt gåfvor äften för de affälliga, och på detse
grunder blelvo alla, som han sade, utaf Gues stora
näd och bermhertighet upptegna till arfvingar eller
medlemmar af samfundet. Jag åhörde roånga de
aldra ryskgaste straffpredikningar öfver Israel, om