LUIGTC Val I allltaln, NHaAPVI SSJYN SEM 0
gas gå in på alt lösgilva skeppea för atilf
förmå tysk rne till återtåg; men detta hbindrarln
ju icke, vär de stridande parierna underkastat
sig de bamedlande makternas domslut, att frå-!
gan om krigskostnaderna miste afgöras i sam- ,
manhang med sjelfva hufvudsaker, och att Dan-
mark äfven skall få rätt, om det har rätt. Au-!,
norlunda kunne vi åtminstone icke uppfatta be-l,
tydelsen af den ifrågasatta bemedlingen.
Kan det då vara tveksamt hvad Sverige för
närvarsnde, och så som sakea nu visar sig, bar
att göra sller icke görs, ej mindre i syftningen
af fredens återställande, än af omsorgen för eget
linds sikerhet och framtid?
— D nska tidoingen Fådrelandet för sistl.
tisdag innebåller en utförlig beskrifning öfver
det smickrande emottagande, som genersl Ox-
holm och den i hans sällskap varande kapten
Harbou på sin beskickning till Stockholm rönt
hos den kungliga familjen härstädes. Fädrelan-
det. omtalar äfven att general Oxholm dröjt i
Stockholm till dess Regeringens proposition om
det utomordentiiga kreditivet bifölls af Stän-
derna, och att ävdamiålet med detta qvardrö-
jande vart att bunderteckna traktaten, som
det heter. I slutet af samma artikel heter det:
patraktaten är nu afslutad och general Oxbolm
kommen tillbakan.
För de profans här i Stockbolm är det en
alldeles obskant sak, hv2d Fådrelandet här
kan mena med sitt uttryck om en traktat. Dei
skall i sanning blifva serdeles intressant när man
i sinom tid får underrättelse derom.
— Uti samma JM af Fådrelandet, der dettal
förekommer, läser man, att ehuru undarrättel-
serna från Sverge synas så mycket som möj-
ligt egnade att stirka hoppet om ett ärligt och
kraftigt understöd från brödrarikena, — — si bör
det dock icke döljas; att — — också i Sverge
är ett icke litet fredspsarti, som väl icke låter
det felas varma uttryck af deltagande och be-
klagelser öfver vår (danskarnas) olycka, men dock
helst såge, att Sverge stode utaniör kriget. Fiå-
drelsndet yttrar i anledniog häraf följande:
pDet er ingenlunde vor Mening at negte dette
Parti al Ret; vi finde det ganske naturligt, at Han-
dels Interessen spender sig imod Krig, som aldrig
kan vere den gunstig, og at vistnok en del af det
svenske Aristokrati, der alt finder sig generet ved
Unionen med det demokratiske Norge, ikke har
synderlig Lyst til at komme i alt for inderligt et
Forhold til det nu ogsaa mod en demokratisk Ud-
vikling strebende Danmark, og desuden frygter, at
den nationale Löftestang, der nu hever Folkestem-
ningen ud over de lavere Interesser, engang skal
blive brugt til at vippe dets sidste Rettigheder
overbord; vi finde det endeligt rimeligt, at der i
Sverrig som hos os og som allevegne findes ogsaa
et Slags Demokrater, Frihedsmend, Politikere,
kort, Gud veed hvad, som ikke kunne see ud over
deres Hatskygge, og som derfor gyse for enhver
Tanke, der ligger i det mörke Rum udenfor denne.
Det synes som sagt imidlertid, som disse Partinu-
ancer i dette Öieblik ere almegiige ligeoverfor
Nationens Moajoritets og Regeringens Villie.n
Vi kunna å vår sida icke finna annat än i
hög grad naturligt, att Fådrelandet yttrar sig
så som vi bär citerat; i dess ställe skulle vi
troligen göra likaså under ett omvändt förhål-
lande mellan Danmarks och Sverges ställning.
Men vi anse det nödigt ait beriktiga ett par
misstag, som vi anse Fädrelandet hafva begått,
och hvilka i allt fall äro högst ursäktliga hos
den, som ej kan känna förhållar derna närmare
härstädes. — Först och främst är det nemlign
enligt vår tanka en fullkomlig villfarelse af Få-
drelandet att iro, att önskningarna att undvika
kriget skulle komma ifrån en del af aristokra-
tien. Vår mening om förhållandet är alldeles
motsatt. :
Sedermera, då Fädrelandet talsr om sådana
demokrater och politici som icke kunna se ut-
öfver sina battskyggen, så kan det komma an
på, på bvilkendera sidan om Sundet desse skola
sökas. Vi kunaa åtminstone icke se någon syn-
nerlig fromma deraf, om Sverge, Danmark och
Ryssland i förbund uppträda i ett allvarsamt
och vidt utssende krig emot den tyska natio-
nen, som just nyligen sett den konstitutionella
och demokratiska fribetens morgon dagas. Ryss-
lena är, som msn vet, icke någon vän af de
mokratien, och månne icke de, som se någo
längre än till kanten af hattskygget, kunde hafv:
anledeving att befara, att ett sådant krig må
hända till och med för en del af Tyskland:
egna furstar icke vore ovälkommet, för att qväfva
den demokratiska röreisen och sätta regentern:
in i deras gamla maktutöfning, ehuru en sådar
plan hvarken kan ligga i Sverges eller Dan
marks intresse? Men det vore olämpligt at
fortsätta någon polemik om detta eller någo
annat ämne med den denska pressen i dett
ögonblick. Vi tro oss blett böra fästa upp
märksimheten derpå, att ändamålet med Sver
es demonstration redan hufvudsakligen syne
vara vunnet, då Preussen ingått på bemedlin
gens antagande och förklarat sin af-igt icke var
att hota Danmarks existene. Att Sverge skull
gå ännu längre och understödja Danmarks vä
ran af denna beaedling eller vilkoret för.des
Möjlighet, är en förhoppning som Fädrelande