gods oita en helnop lamuUjer drivas från mödernejorden, utan afseende på de tjenster och odlingar fäderne gjort åt godsegaren eller bans förfäder; man ser deras utsände komma hit upp för att bönfalla Konungen om räddning, och finner.t. ex. af de bref, hvari de olyckligas böner, att få förblifva vid sine hemman, af godsegaren afslås (under för öfrigt ganska beskedliga fraser, viltnande att de sjelfve icke förtjenat silt missöde), att anledningen för den rike egarens åtgärd är: min och mina efterkommandes fördel — utan allt afseende på deras och deras efterkommandes. Då nu förslaget, i fråga om arrendatorers rösträtt, endast medgifvit en sådan för så stora egendomar, som 4 hela hemman: eller af 46,000 rdr uppskattadt bevillningsvärde samt för arrendetid af fulla tio år, och röstrält för torpare icke ifrågakommer; så blifva frälsebönderna helt och hållet till rösträtt beroende af frälse-egarne. Likväl eger denna klass af allmogen ibland sig genska upplyste och aktade personer. Den har nyligen erhållit delaktighet i Bondeståndet; och mången af den har visat sig vara ettskickligt och rätiskaffens folkombud. Nu skulle den icke, genom den nya vallagen, blifva bittre louad. Likaså finner man, genom bestämmelsen af ett minimum för jordvärdet å landet och för fastighetsvärdet i stad, en orättvisa emot de mindre förmögne. Hvar finnes väl vågon rättsgrund för en sådan bestämmelse ?: Beror egendomsvärdet af individen sjelf? Blifver det ej nedsatt, ja ofta tillintetgjordt, genom beskattningar, onera, rubbning uti finansväsendet o. s. v. som utgå från lagstiftande makten, i hvilken den ringe ne ingen —AA CR PR MD ÖR -— OV AA må FE AA AA -— sm I 0 pm AA m— 030 del eller-ock en så obetydlig, att hanf ej kan bevara sin rätt. I allmänhet visa de här nämnde missförhållanden — äfvensom de hvilka bärflyta för städernas val, genom bevillningsberäkningen, som ej heller blifver billig norm för rösträtt — huru förkastligt det är, att stadga andra vilkor för denna rätt än personlighetsprincipen: nota bene inskränkt till alla sjelfständiga män för sigi sambället; ty hur man söker uppgöra qvalifikationer. census m. m., så framkallas en mängd orättvisor, motsägelser och skadligheter. Så t. ex. har jag redan antydt stadgandet om -Arrendatorer,. Huru obilligt, att utsätta ett så högt värde å egendomen, för deras rösträtt, och en olikhet för dem, som artrendera kronans och enskild jord? För 25 år sedan bade man den öfvertygelsen, au det skulle vara af stor vigt, att uppmuntra bildandet af n redbar och kunnig arrendatorsklass i vårt land, och inom Rikets Ständer försöktes, att befordra detta gerom lämpliga anordningar med boställsutarrenderingen. Detta, som mycket annat, blef ogjordt — men nekas kan väl ej, att det vore önskvärdt, om en sådan klass uppstod. Den behöfdes rätt väl, i ett land, der stora possessioner, till följd af fideikommissoch andra stiftelser, samt stätens egendomsrätt, indelningsverket, m. m. finnas, att en sådan klass snarare uppmuntrades än afstängdes från en så natu:lig medborgerlig rätt för samhällsverksamheten, som rösträtt. A!fven har stadgandet om rösträtt den brist, att ingenting finnes nämnt angående bergsbruk. Detta kan; i flera fall; icke anses representeradt genom de öfriga valbestämmelserna. Det är ej, enligt vår lag, räknadt såsom fast egendom. I en valform, der förmögenhet spelar en så stor roll, som i förslaget, bör väl äfven. det representeras — nemligen äfven de ringare bergsbrukare och mindre grufegare — ty eljest skulle jag visst ej derom påminna. . Men om allt. detta och annat, som jag sedan skall omnämna, visar, att förslagets författare icke synnerligt iakttagit rättvisa mot många öfrige efter förslaget röstberättigade, så synes det älven besypnerligt, att-han ickeen gång, i fråga om embetsoch tjenstemäns rösträtt, kunnat finna sig befogad att iakttaga den. Det måtte se besynnerligt ut — om icke i dens hufvud, så likväl i dens känsla, gom, då han .gifver rösträtt till itjenst nyss inträdde, och medpension afgångne: enibets och tjenstemän, utesluter dem, som lemnat statens tjenst — måhända sedan de deri med utmärkelse, försakelser och oegennytta offrat sin välfärd — utan att tigga nådebrödet. Jag kan ej tro, att svenska folket skulle vilja vara så otacksamt; om man ock synes böra fördra några vilkor af vissa års tjenstgöring för så väl de. i. tjenst varande, som .de afgångne. I Norge har man åtminstone icke så ringa aktat fosterlandet gjorde tjenster, att man ej låtit på egen begäran afskedade behålla den fösträtt de en gång erhållit. I S 11 fionas-mycket obestämda definitioner. Der uteslutas från rösträtt de, som äro i annans enskilda tjenst eller. ständiga arbete, Nu frågas, hyad härmed kan menas. Kunna ej under denna kategori hänföras, icke endast sådana af arbetsklassen, som äro egpa husfäder och sjelfve disponera sin tid, men som likväl bafra åtagit sig arbete mot veckopenning eller :-beting? Kunna ej dertill räknas gesäller? och kan det nekas, att inom dessa klasser redan ofta träffas egenskaper och välstånd, som, då man lofvat betrygga bildning och förmögenhetv, icke borde utvisas från valförsamlingarne. Står det likväl icke i dens skön, som uppgör röstlängden, att utesluta hela arbetsklassen på grund af detta obestämda lagbud; och nog vet man, att denna har svårt, att sedan processa sig fram, mot embetsmannen, till sin rätt! Domen synes då fälld. Vår regering vill ej lemna der sjelfständigå delen af :arbstarne rösträtt — icke en gång denna !,s röst, som .man utportionerear, under det man låter Ngn skockkarlar hafva 64 gånger så många röster. ; i Lika obilligt är det, att i 12 utesluta hela underbefälet vid. krigsmakten: från rösträtt. En stor del :af idetta iunderbefäl har fullt ut lika mycken förtjenst! af fäderneslandet, och lika mycken medbofgerlig bildning, söm den ifrån akademien nyss utkonine, till stor-del i oanvändbara kunskaper examineräde och der en helhöp fördomar inpräglade, unge officeraren. Många åtnjuta anseende och ett stort. förtroende i sin bygd. Hvarföre skola de ej få utöfva rösträtt eller vara valbare? I. föreskrifterna om rösträtt till de omedelbaral, valen, synes det vara ett missförhållande i det yr-r kade; höga : värdet ;på icke i mantal satt jord — If i s aa dT oc TA mm dk ind ch EL DR Ing pg NS OR i RR LR I VA RT FFÅT TT GR mm IA ji Om AA — VV RAR TR ER om KR LR ek ÖR lt I JA Få (SN VR I gp OR mh BR oe pf jan IL JA TEL. vt OR JL AA OR OM ön SJR IK ät RE fr AR 8000 rdr för hel röst — då maniyet, att ofia-det hela hemmanet icke är värdt några hundra. Mån finner lätt, att detta är rigtadt mot kela den betydande klass, hittills orepresenterad, som inneharle lägenheter, och skulle komma att förstärka nuva-!r rande Bondeståndets röster i valförsamlingarna. Li-ly kaså synes det vara besynnerligt, att de som tjenat!s staten i .löjtnantsgraden lika väl och mångdubbelt ! Jlängre, än en i hast på nådeväg befordrad kapten, s licke: skola-få samma medborgerliga rätt; att en kom-ö I minister; som: ofta har: större bildning, åtminstone ! oftast mera meiborgerligt sinne än en på cxamens-t I vägen genom lJexläeningen snabbt befordrad kyrko-:! herde, icke skall få rösta i samma valförsamling, !c joch att några rikedalers skilnad i lön skall afgöra olika valrätt för embatsmännem. Aa dessa oformligheter visa, hvad jag reden antydt, att al rösti rätt, grundad på tillfälliga förhållanden och icke på ls