Följden blefvå att 1 skålp, gröft kläde, som med
hos bss vanlig bredd, kån aötsgas motsvara 4 aln,
och hvärs värde högst. får uppskattas till. rdr.2
banko, då bure en tull af 75 proc. Det ligger
dock för öppen dag, att en tull af 75 procent är
att anse fullkomligt lika med förbud, och frestel-
sen till tullförsnillning blir hardt när oemotstånd-
lig, desto heldre söm den i samma ögonblick ser
sig väl tolererad af den med lagöfverträdelsen gäc-
kade konsumenten.
Ett lika otillfredsställande resultat, ehuru i en
alldeles motsatt rigtning, inträffar ock genom den
fixa tullen med det fina klädet.
Ett skålpund fint kläde, motsvarande ungefär
1:y, aln och hvars värde minst får uppskattas till
rdr 40 bko, erbåller då endast 45 proc. skydd, el
ler 4 rdr per aln, då det grofva åtnjöt per aln 4
rdr 24 sk. banko.
Men med ett sådant skydd kan dock icke ännu
den fina fabrikationen i Sverge bestå, utan måste
se sig undanträngd af utlandets.
Meningen kan likväl icke vara att den grofva och
medelfina delen af vår inhemska klädestillverkning
skall njuta ett mindre skydd än den fina. De äro
ju alla syskon och förtjena en lika omvårdnad!
Här måste alitså sökas andra grunder för förtull-
ningen, om densamma skall motsvara det uppgifna
ändamålet.
En tillförlitlig basis för denna frågas behandling
hoppas vi kunna antyda. Hufvudsaken blifver neml.
den att tullbestämmelsen blifver på eti rättvist sätt
afpassad efter varans olika värde, så att det gröfre
fabrikatet bär en lägre tull och det finare högre.
Såsom axiom måste här kunna antagas, att den
fina ullen ger ett fint garn och den grofva ett groft.
Om man således anställer en beräkning öfver trå-
darnas antal per tum i ränningen, visar sig att det
fina klädet räknar ett större antal trådar och det
gröfre ett färre.
På detta sätt kan man lätteligen leda sig till
klädenas klassifikation vid förtullningen.
Då vi förut uppgifvit att värdet pr tb varierar
från rdr 2 bko till 40 bko, erbjuder sig lämpligen
en fördelning i 5 klasser.
Till 4:a klassen räkna vi då de kläden, hvilkas värde
är rdr 2 bko pr E. Deras kännetecken är att
kjettingtrådarnas antal pr tum icke öfverstiger 20.
Tullen blifver då efter 25 proc. pr bko — 24.
2:a klassen värde pr I 4 rdr bko, trådar pr
tum från och med 24 till och med 30,
tull pr B oo ss ss EE
3:e klassen värde pr I 6 rdr, från och med
31 till och med 40 . . . .s .s
4:e klassen värde pr I 8 rdr, från och med
414 till och med 50 . . ss ss ss s ss BA
5:e klassen värde pr I 40 rdr, öfverstigande
öOprtum. . . . ss ss ss so 0 2 24.
På detta sätt uppstå 5 olika klasser efter olika
tr rwvrev ri rrgSngn
annv FTipR neNnNaY 500 Pe
aANPINTNPINATA NAMNET
finhet och värde. t
4:a klassen tullen pr BK . . . rdr bko — 24.le
2:a d:0 oc. oc 1: —
5:e d:0 os et 1: 24
4:e d:o 8 0 vv —
5:e d:d . 2: 24.
Om nu en medeltull häraf sökes, så blifver den
rdr 4: 24 bko pr I, eller densamma hvilken vi nyss
förslagsvis framställde såsom enhet för allt kläde
och hvaraf vid tillämpningen så ofördelaktiga re-
sultater visade sig.
Ingen lärer således bestrida att samma tullsiffra,
rättvist tillämpad efter varans olika värde, bättre
motsvarar det sökta ändamålet.
Men om ock denna sidan af frågan hvilar på en
så orubblig grundhval, att alla anfall deremot måste
betraktas som orimliga äro vi dock förvissade att
flera inkast rigtade åt andra sidan icke skola ute-
blifve. Man skall t. ex. invända att en sådan klas-
sifikation icke låter verkställa sig; att nödiga kon-
troller icke kunna uppställas; att tulltjenstemännen
derigenom pålåggas en ökad börda, den de icke
förmå bära. Till och med pluraliteten af vår. fa-
brikssocietet, som adopterat sjelfva principen och in-
för E. K. M. föreslagit 3 klasser, har icke vågat
uttaga steget och derigenom gjort sig saker till en
ganska stor motsägelse, då den uttryckt sin önskan
om ett skydd af 23 proc. och dock tillåtit sig före-
slå lägsta tullvärdet till rdr 4 bko pr .
Vi våga dock förklara hela denna operation för
ytterst enkel. Dertill fordras endast den obetydli-
gaste af alla konster neml. förmågan att med ett
lämpligt instrument borttaga den så kallade lofven
å klädet, så att en liten fläck blifver trådbar, och
sedan med tillbjelp af ett förstoringsglas räkna till
50. Under denna räkning hittar man snart, genom
det utstakade tumsmåttet som innesluter trådar-
nas antal, till hvilken klass det förtullade klädet hö-
rer. Att här vilja påstå det svårigheten ökas genom
klassernas utsträckning, från 3 till 5, är en bitter
ironi mot tulltjenstemännen och: gör resultatet med
2;:delar sämre.
Kontrolterna förexomma oss lika enkla som
sjelfva klassifikationen. Vi föreställa oss blott att
tulltjenstemännen i närvaro af något ombud för fa-
brikssocieteten, i fall E. K. M. täckes bifalla den
derom i underdånighet framburna anhållan, genast
på stämpelsedeln anteckmnar den vigt och klass,
hvarefter klädet blifvit förtulladt. Föreskrifver nu
lagen ett allvarligt ansvar för hvarje underslef, torde
vi kunna vara fullkomligt lugna. Det är visserligen
hårdt att nödgas öka tulltjenstemännens mödor. Men
ännu hårdare synes det dock oss att man vid de
kontroller som erfordras måste rådföra sig med de-
ras beqvämlighet.. Det kunde lätt förvirra begrep-
pet om ändamål och medel. — En god utväg att
afböja dessa farhågor, så vidt de röra tulltjenste-
männens otillräcklighet att medhinna sina åliggan-
den, erbjuder sig imedlertid genom att öka perso-
nalen. Vi våga dock hysa den förhoppning, att det
icke hastar med sådan åtgärd, ty i den -stund E.
K. M. kunde finna för godt att låta den vigtiga
förändringen inträda ungefär på det sätt, i den ord-
ning och under de vilkor, som af oss i underdånig-
het blifvit framställde, skall en ny dag af bopp och
förtröstan uppgå för den svenska manufakturisten.
Det skall då blifva E. K. M. förbehållet det sköna
verket, att med varsam hand omflytta den tynande
telningen från den jord, der han icke längre finner
tillräcklig näring, till en naturligare mark, der dess
rötter kunna gå på djupet och med osviklig kraft
uppbära stammens rika krona. Så skall hon upp-
spira till etwt herrligt träd, — det svenska folkets
älskling ocb stolthet, — och i dess vederqvickande
skola från slägte till slägte tusende munnar välsigna
honom som planterat detsamma.
Med djupaste undersåtlig vördnad, nit och trohet
framhärda
St. A. EK.
E. K. M:ts
allerunderdånigste och tro-
pligtigste undersåter.
Underskritter.