magra kost åt den slags bildning, som forifarande finner sig förtjust af det magra. — En insändare i Tiden för i dag, som kallar sig laglydig uwndersåte på landet, yttrar sin förundrsn ait ingen allmän åklagare sökt att få 4 Cap. 8 Y Missgerningsbalker, som talar om uppenbara försök eller stämplingar att införa annat regeringssätt, tillämpad på reformsällskaperna. Ansvaret i nämnde lagrum är: straffes såsom rikets förrädare och miste hf, ära och gods. Man ser häraf att artikelförfattaren i Tiden icke blott är laglydig, utan äfven dlodtörstig. — Tiden säger i dag äfven att Aftonbladet i frågan om Danmark först skref en artikel i hvilken man kunde läsa, att A. B. både ville och icke ville krig; men att det knappt var kändt, att regeringen fattat sitt beslut, i denna fråga, förän Aftonbladet kastade af sig mesken och uppträdde emot regeringens kända beslut. Häraf vill det synas, som om regeringen stulle hafva beslutat krig; hvilket hittills varit oss alldeles obskant. A. B. har för öfrigt ifrån början ansett en krigsförklaring ganska vådlig, utom vid den mest tvingande nödvändighet. Hvar står något annat? LITTERATUR. 41) Fullständig och pålitlig underrättelse om ett nytt och fördelaktigt sätt att bereda Brun sirap af potatis; på grund af de dermed i Kongl. Teknologiska Iostitutets Laboratorium anställda försök, uppgifvet af P. O. Almström (4 sk. bko). 2) Tekno-Kemisk Journal. Andra årgången, 1848. Af P. O. Almström. (Prenumeration på half årgång eller sex häften, hvartdera med planch: 2 rdr bko). 4. Genom den förra af dessa skrifter bar hr Almström, för det mircsta pris, hvartill något hiftadt arbete förekommer i bokhandeln, öfverlåtit åt landthushållaren, likasom åt spekulanten i allmänhet, en uppfinning, som år författarens egen, och för hvilken han ailtså, om han velat följa det vanligare bruket, kunnat taga dryg afgift, under namn af honorarium för en vigtig hemlighet eller för en pateutandel. Det olika sätt, förf. valt, visar att ban icke begär att allmänheten måtte för hans liberalitet hålla bonom räkning genom annat, än ett flitigt begagnande af hans uppfioning, till sin egen och:landets nytta. Beskrifningen är så tydlig och noggrann i alla detaljer, att den bör kunna förstås och tillämpas af hvem som helst. I afseende på fördelarne af den nya fsbrikationen, kan det vara nog att omnämna författarens omständligs räkning öfver kostnad och produkt, hvilken slutas så, att taan, vid ett potatispris om 3 rdr tunnen, får sirapen (lika söt som vanlig brun såckersirap) för 3 sk. 6 rst., högst 6 sk. 8 rst. skålpundet, cch ait icke blott frisk potatis kan härtill begagnss, utan äfven af torröta angripen, ehuru naturligtvis med mindre produkt af den sednare än af den förra. 2. Den Tekno-Kemiska Journalen utgör en fortsättning, för innevarande år, af den som br Almström begynte utgifva förlidet år; och det är en så mycket större förtjenst af utgifvaren att nu fullfölja detta arbete, som han icke nu mera eger samma offentliga lättnad, som då, hvarken för samlandet af uppgifterna, eller för den praktiska pröfningen af deras värde. I närvarande årgång, likasom i den förra, redozgör utgifvaren nämligen häftesvis för undervisningens fortgång vid Technologiska Institutet, Chalmerska Slöjdskolan i Götheborg och Siöjdföreningens skola i Stockholm; han framlägger officiella Patentuppgifter, lemnar en öfversigt af Sveriges Technokemiska Litteratur, och meddelar vigtigare techniska uppgifter i allmänhet, utländska så väl som inhewska, Urvalet af dessa uppgifter röjer utgifvarens praktiskt öfvade blick för det i vårt land och vid vir industris ståndpunkt användbara. Bland dylika underrättelser förekomma i de redan utgifna häftena för i år ett par, som här må särskildt nämnas, deriöre att de möjligen skulle kunna fiana tillämpning just under den nu ingångna årstiden. Den ena är en beskrifning öfver det Irländska förfarandet vid blekning af lärft; Ilkväl har blott en del ännu hunnit meddelas, och vidare fortsättning är att förvänt. Den andra underrättelsen angår en alldeles ny uppfioning, och efter utseeade en ibland de vigtigaste och följdrikaste, som nyligen blfvit gjorda, nämligen det af Werner och Wilhelm Siemens upptäckta sättet att upplösa kiselsyra och begagna upplösningen deraf till konstgjorda stenar,. I vårt land, der kiselsyra (kattsten, qvarts, qvartssand, 0. s. v.) förekomma i mängd, synes denna uppfianing kunna föranleda storartade anlägguvingar, dels för omedelbar tillverkning af stenar, hyggnadsdelar, o. s. v., dels för beredningen af kisellösning, till användning på andra orter, der msn vill på stället och utan fog gjuta pelare, arkitraver, mosaisgolf, trappor, tak, slusshvalf, 0. s. v. Upplösningen af kiselsyran sker med en utspädd het lösning af kali och natron, uti ea sluten ångpanna, hvari kiselstenarne inläggas, och under en tryckning at A till 5 atmosferer — alltså vid 1449 vill 4539 (Celsi;) värma. Denna kisellösning har den egenskapen att, utrörd med kiselstenspulver eller glödgad och afsläckt sand, under torkningen förena sig med