422. Då någon af kamrarne gillar ett betän-
kande eller förslag, som medkammaren förut god-
känt, utgör det riksförsamlingens beslut.
g 123. När en allmän fråga, hvaröfver utskott
sig ut:åtit, till afgörande förekommer, eger kamma-
ren at: antingen genast, med bifall till utlåtandet
eller utan afseende å hvad utskottet föreslagit, fatta
sitt besiut, eller om ämnet anses fordra yuwterligare
utredning, målet till utskottet återförvisa.
Stanna kamraraa i olika beslut sålunda, att den
ena antager och den andre afslår utskottets förslag,
skall frågan, utom i de fall, nästföljande tre SS upp-
taga, anses förkastad och för den riksdagen hafva
förfallit. Derest den kammare, som saken först be-
handlar, med förändring antager utskottets förslag.
eller fattar deraf obereende beslut, eller medkam-
maren, om den icke vill i berörde förändring eller
beslut instämma, att, sedan utskottet, der så nödigt
finnes, blifvit ytterligare hördt, frågan för sin del
afgöra, hvarefter målet skall ånyo till den förra kam-
maren öfverlemnas, hvilken då har att utån förän-
dring antaga eller ock afsli hvad den kammare,
som sednare handlagt målet, beslutat. — I sist-
nämnda händelse förfaller frågan, med undantag
som näsiföljande tre SS utvisa.
g 124. Förslag till stiftande, ändring eller upp-
häfvande af grundlag, hvarom fråga endast vid lag-
tima riksdag må väckas, skal!, sedan det blifvit af
Lagutskottei handlagdt, kunna å samma riksdag för-
kastas, men ej slutligen antagas.
Kunna ej kamrarne om beslut åsämjas, förfaller
frågan, derest den icke var af Konungen väckt och
någondera kammaren hans förslag bifaller. I denna
sednare händelse, så ock då Kamrarne äro om bi-
fall till ett förslag ense, skall det å nästa lagtima
riksdag ånyo pröfvas. Varder förslaget dervid inom
båda Kamrarne, medelst bifall af mer än hälften
utaf hvarderas samtlige ledamöter, antaget, blifver
det Riksörsamlingens beslut. Hvad då icke med
sådan pluralitet godkännes, förfaller; egande Kam-
rarne ej rätt att uti hvilande förslag ändring göra.
Ej må beslut öfver hvilande förslag intill annan
riksdag uppskjutas, utan att Konungen och båda
Kamrarne om uppskof ense äro.
6 125. Derest något förslag till stiftande, än-
dring, förktaring eller upphäfvande af civil-, krimi-
nal- och kyrkolag, sedan det genom två på hvar-
andra följande riksdagar, genom endera Kammarens
afslag förfallit, under tredje riksdagen åter oförän-
dradt förexommer, och detsamma äfven då af blott
endera Kammaren antages, skall deröfver sålunda
omröstas, att, i båda Kamrarne, den Kammarens
beslut, som bifallit förslaget, utgör ja-, och den an-
dra Kammarens beslut, som förkastat detsamma,
utgör nej-proposition; kommande det, som dermed
erhålier de flesta rösterna, att gälla såsom Riksför-
samlingens baslut. — För att vid sådan omröstning
förekomma lika antal röster, skall i Första Kamma-
ren afläggas och förseglas en sedel, hvilken, i hän-
delse de öfriga sammanräknade rösterne utfalla lika,
öppnas och afgör frågan.
496. Näri fråga, rör. ordinarie statsinkomsternes
beräkning, statsutgifter eller beviilning, eller angå-
ende Riksbankens eller Riksgäldskontorets förvalt-
ning, inkomster och utgifter, Kamrarne fatta stri-
diga besiut, som ej uppå vederbörligt Utskotts för-
slag varda sammanjemkade, skall till frågans afgö-
rande deröfver omröstas på sätt i nästföregående
S är stadgadt.
g 427. Riksförsamlingen, eller dess Kamrar, må
icke i Konungens närvaro öfver något ämne råd-
pläga eller besluta.
6 428. Uti Riksförsamlingens båda Kamrar eger
en hvar af Statsrådets ledamöter tillträde, med rät-
tighet att deltaga i öfverläggningarne, men eji be-
sluten, der han ej Kammarens ledamot är. — Dock
må ej Statsrådets ledamöter, i de fall, då dem en-
ligt Regericgsformen uppdraget är att med konungs-
lig makt och rätt styra, ej eller omyndig konungs
förmyndare, öfvervara Kamrarnes öfverläggningar
eller beslut.
429. I mål, som personligen rörer någon le-
damot i Kammare, må ban väl öfverläggningarne,
men ej beslutet, öfvervara.
8 430. Talmännen, eller, i händelse af förfall
för dem, vice talmännen, åligger, att, hvar för sin
Kammare, utfärda kallelse till sammanträden, att
ärenderna derstädes föredraga, att upptaga, reda och
framställa de yttrade meningarne, att göra Pproposi-
tioner för besluts fattande och att vidmakthålla ord-
ning vid sammanträdena, allt efter de föreskrifter
denna grundlag innehåller. — De, som talmans-
befattningen utöfva, hafva dock sjelfva ingen röst
vid beslutens fattande, och kunna ej eller något an-
nat föreslå, än hvad som erfordras för verkställighet
af Grundlagarne, af Kamrarnes särskilda beslut och
af de reglementariska stadganden, som för arbets-
ordning vid rissdagarne blifvit af Riksförsamlingen
antagne.
Talman eger ej makt, utan Kammarens samtycke,
något dess sammanträde afsluta.
4314. För protocollsföringen i Kamrarne an-
nonserar hvardera Kammarens sekreterare. Uti pro-
tokollet bör noga antecknas hvad i hänseende till
riksdagsärenderna inom Kammaren förefaller och
beslutas. Det skall inom Kammaren justeras och,
likasom de utgående protokollsutdragen, af sekrete-
raren underskrifvas.
132. Vid justering af protokoll och protokolls-
utdrag kan ett beslut ingalunda ändras, men väl
sådane tillägg göras, hvarigenom ingen ändring i
beslutet tillkommer. Utur ett protokoll må vid ju-
steringen, med Kammarens bifall och den talandes
begifvande, uteslutas dennes uttryck, och äfven öf-
verläggning, som deraf följt; dock kunna ej sådana
uttryck uteslutas, på hvilka beslutet tydligen sig
grundar.
133. Riksdagsman, som varit frånvarande, då
något beslut fattats inom den Kammare, han till-
hörer, skall ega rätt att derefter till protokollet an-
mäla, att han ej i berörde beslut deltagit, men icke
hafva makt att tala å de närvarandes beslut.
434. Då val till konung eil:r thronföljare skall
förrättas, tillsättes en nämnd, bestående af 64 perso-
ner, utaf hvilka riksförsamlingens båda kamrar ge-
nom sluten omröstning, bland sina ledamöter utse
hvardera 32, med uppdrag att vid förefallande skilj-
aktighet mellan kamrarne bestämma valet.
Dagen efter sedan nämnden är utsedd, skrida
kamrarne till val af konung eller thronföljare. För-
ena sig kamrarne om en och samma person, är han
att som utkorad anse. I annat fall afgör nämnden.
Dock må ej hos densamma komma under omröst-
ning andre än de två, som i kamrarne erbållit fle-
sta rösterna; egande ingendera kammaren att fiera
än en kandidat framställa. Nämndens ledamöter,
hvilka ej i och för denna befattning må uteslutas
från deras riksdagsmannarätt i, kamrarne, sammen-
träda dagen efter den, då valet i kamrarne förrät-
tadt är, och skiljas ej åt, förr än valförrättningen är
fullgjord. Omröstningen sker per capita och med
slutna sedlar, deraf en före uppräkrandet förseglad
aflägges. Den af de båda under omröstning komna
nargsanerna Hå hvilken då inom nämnden da flesta