sammare samband finnas, de förras besök vid stu-
dentexamen på allt sätt uppmuntras. De hafva der
icke så litet aw lära och måhända icke mindre än
vid nya elementarskolan i Stoczholm; och då sta-
ten med mycket skäl anslagit reseunderstöd till be-
sök vid nämnde skola, och dessa befunnits gagneliga,
månne icke sådant understöd till besök vid student-
examen kunde vara lika angeläget? Har man vid
den förra mera att lära i afseende på form och me-
tod för undervisningen, så torde den sednare hafva
något mera att bjuda på i afseende på sjelfva inne-
hållet. Begge dessa momenter äro lika vigtiga, och
skulle man vilja bestämma någon skillnad, så sy-
nes form och metod böra mera afses för de lägre
stadierna af läroverket, innehållet mera för de öfre.
Nu frågas: äro de elementarlärare att klandra,
som af nit för skolan och dess reform vilja begagna
alla lofliga medel för att komma till klar insigt om
kvad som är och hvad som borde vara; och, om
för ett sådant sträfvande till personligt meddelande,
nödvändigt låga och dåliga motiver måste förutsät-
tas? — Tidningen Upsala har dock utt en i MA 14
af detta blad befintlig artikel tillåtit sig sådant och
detta på grunder, så lösliga och förrådande så liten
insigt uti och reflexion öfver den ifrågavarande sa-
ken, att vi icke anse oss åt densamma behöfva egna
någon särskild vederläggning. Den innehåller intet
annat, än att elementarlärares besök vid universite-
tet för att öfvervara studentexamen icke skulle hafva
annat syftemål, än att uppsnappa några mer el!er
mindre oväsendtliga egenheter och metoder hos
examinsatorerna, för att derefier papplicera, desam-
ma och dymedelst bereda sig och det läroverk de
tillhöra ett blott efter de examinerades betygs an-
tal stigande anseende; hvaraf vidare den slutsatsen
drages, att betygsantalet i studentexamen icke är
nDågoa säker måttstock för graderandet af lärares
och lärjungars skicklighet eller den ena metodens
företräde framför den andra. Dessa lösliga beskyll-
ningar mot elementarlärarne och examinatorerna äro
i det föregående tillräckligt vederlegda; vi vilja der-
före bloit tillägga några ord till deras behjertande,
som vurma för att så der skarpt skilja emellan kun-
skaper och betyg. De torde nemligen vid närmare
eftersinnande finna, att om ock enstaka misstag
kunna ske vid tillämpningen, förhållandet emellan
dem begge till iden är och i verkligheten ice bör
vara annat, än att de sednare äro fullständiga expo-
nenter af de förra, så väl i qvantitatift som qvali-
tatift hänseende. Då således en lärjunge läser till
ett visst betyg, så inhemtar han det för detta betygs
erhållanda bestämda kunskapsmått och tvärtom.
Man har imedlertid påstått, att differens mellan be-
tyg och insigter uppkommit deraf, att den ena har
lättare att föra till torgs än den andrav. Men må
man icke äfven här kunna antaga, att hvad man
rediigt och grundligt inhemtat, det kan man ock
i tydliga och fullständiga svar uttrycka. I ella fall
är ju förmågan att ledigt uttrycka sig äfven en för-
tjecst, hvilken rå komma den ex1minerade till godo,
äfvensom hen icke kan klaga öfver orättvisa, om
han för bristande öfning att muntligen uttrycka sg
i exomen skulle komma till korta.
För att slutligen rycka hr Hanselli, Upsalatidnin-
gens redaktör, ur sin förundran öfver en dylik uni-
versitetsfärds företagande af 9:ne trivialskolelärare,
få vi upplysa honom, att det fcke vid hela elemen-
tarläroverket finnes någon lärare så ringa, att han
ju icke för att rätt bedöma sin egen verkningskrets
behö ver en fulständig öfversigt af det hela, hvartill
studentexamen såsom slutpunkten äfven må räknas.
Det torde för öfrigt vara öfverflödigt att till-
lägga. att föregående uppsats icke tillkommit i följe
af hr Hansellis resonnementer i tidningen Upsala,
och att vi alldeles icke ämna med honom inlåta oss
1 någon polemik.