Il. Förbundskansliet. 89) Ett Förbundskansli, som förestås af en kanzler, ombesörjer kansligöromålen hos Förbundsförsamlingen och Förbundsrådet. Det står under Förbundsrådets särskilda uppsigt. Den närmare inrättningen af Förbundskansliet tillkommer förbundslagstiftningen. 1y. Förbundsdomstolen. 90) Till utöfning af lagskipningen, så vidt denna tillkommer Förbundet, stiftas en Förbundsdomstol. Tlil afdömande af brottmål bildas edsnämnder (jury). — 94) Förbundsdomstolen har elfva ledamöter och fem suppleanter. — 92) Domstolens ledamöter och suppleanter väljas af Förbundsförsamlingen, för tre år. Efter Nationalrådeis förnyelse, förnyas äfven Förbundsdomstolen; de under mellantiden ledigblifvande platserna återbesättas vid Förbundsförsamlingens nästa möte, för den återstående lifstiden. — 93) Till ledamot i Förbundsdomstolen kan hvar Schweizare väljas, som är valbar till Nationalrådet. Från valbarheten uteslutas dock Förbundsrådets ledamöter och de af detta råd utsedda embetsmän. — 94) Förbundsdomstolens Ordförande väljes af Förbundsförsamlingen; Viceordföranden af Förbundsrätten sjelf, hvardera för tre år. — 95) Domstolens ledamöter åtnjuta dagspenningar ur Förbundskassan. — 96) Domstolen anställer sjelf sitt kansli. — 97) Förbundsdomstolen dömmer i tvistemål af icke politisk natur: a) mellan kantonerna ömsesidigt; b) mellan Förbundet, å ena sidan, och kantoner, korporationer eller enskilda, å den andra. — 98) Förbundsdomstolen är förpligtad att äfven pröfva alla andra mål, när den af tvistande parter anlitas såsom skiljedomare; hvarvid likväl rättegångskostnaderna falla parterna ensamme till last. — 99) Till domslut i brottmål indelar sig Förbundsdomstolen i sektioner, som bilda ålklagarexammaren, assisdomstolen och kassationsdomstolen. — 4100) Assisdomstolen dömmer, med tillkallande af jury, som yttrar sig i frågan om facta, öfver a) ätal af en Förbundsmyndighet emot någon af densamma anställd embetsman; b) högförräderi mot Edsförbundet, uppror och våld emot Edsförbundsmyndigheten; c) brott emot Folkrätten; d) politiska förbrytelser, hvilka förorsakat eller baft till följd sådana oroligheter, som föranledt Edsförbundets väpnade mellankomst. Förbundsförsamlingen äger att i afseende på dylika förbrytelser förkunna amnesti eller benådning. — 102) och 4053) (Om Förbundsmyndigheternas residens, som kommer att bestämmas genom en förbundslag; om valkretsarne, valsättet, organisationen och reglementet för Förbundsförsamlingen, Förbundsrådet, Förbundsdomstolen, Edsnämnden aflöningar 0. s. v.) Tredje Afdelningen. Förändring (revision) af Förbundsförfattningen. 104) Förbundsförfattningen kan alltid förändras (;revideras). 405) Förändringen (Revisionen) sker genom förbundslagstiftning. — 406) När en afdelnivg af Förbundsförsamlingen beslutar förändringen och den andra icke instämmer, eller när femtiotusen röstberätligade Schweizermedborgare yrka förändringen, men begge råden afstyrka den, så måste, i ena som andra fallet, frågan huruvida förändring skall ske eller icke, föreläggas schweiziska folket till omröstning. I händelse pluraliteten af de omröstande Scweizermedborgarne yttra sig jakande öfver frågan, böra begge råden upplösas och nya väljas, för att handlägga förändringen. 1— 107) Der förändrade förbundsförfattningen erhåller grundlaglig kraft, när den blifvit antagen af de omröstande Schweizer-medborgarnes pluralitet och af Kantonernas pluralitet. FÖRENTA STATERNA. Förenta Staternas president har till kongressens begge fördelningar sflåtit följande bådskap apgående statshvälfningen i Frankrike: Till kongressens kännedom meddelar jag afskrift af den depeche, som jag emottagit ifrån Förenta Staternas envoye extraordinaire och ministre plånipotentiaire i Paris. Deri afgifves officiell berättelse om franska monarkiens fall och om en i dersammas ställe tillsatt provisorisk styrelse på republikanska grunder. Denna stora händelse har inträffat hastigt och nästan utan blodsutgjutelse. Verlden har sällan sett ett mera interessant och storartadt skådespel, än franska folkets lugna beslut att gifva sig större frihet och i högheten af sin makt lemna vedermäle om menniskans förmåga, i närvarande upplysta tidehvarf, att styra sig sjelf. Den nya styrelsens omedelbara erkännande genom Förenta Staternas sändebud vid franska hofvet har mitt fullständiga och obetingade bifall; sändebudet har blifvit bemyndigadt atwt härem meddela den franska republikens tillförordnade myndigheter kännedom. Kallad att handla vid ett oväntadt tillfälle, som icke kunnat förutsättas i dess instruktioner, har vår representant i Paris riktigt bedömt sin styrelses och sina landsmäns tänkesätt och känslor, då han, först ibland de öfriga ländernas d:plomater, så vidt han förmådde, erkänt den fria, af franska folket insatta styrelsen. Det har alltid varit Förenta Staternas politik att icke inblanda sig i andra staters inre angelägenheter, utan öfverlåta införandet af styrelseform åt hvars och ens eget val. Denna politik iakttages nu i afseende på Frankrike, som från monarki oförmodadt blifvit förvandladt till republik. Alla våra sympatier vakna naturligtvis för det stora folk, som efter vårt föredöme velat vara fritt. Det kan icke väcka någon förundran att detta deltagande hos befolkningen i Förenta Staterna möter en fri styrelse i hvarje dei af verlden, men särskildt i Frankrike; vi skola aldrig förgäta att Frankrike, under tiden för vår lyckliga revolution, var vår trognaste bundsförvandt, och att det storsinnadt bjelpte oss afkasta det främmande oket och blifva ett fritt och oberoende folk. I rära tre fjerdedels århundrade glädja vi oss öfver välgerningarne af vårt välordnade system af en folkstyrelse gerom folket. Vi betyga våra lifliga och upprigtiga välönskningar åt Frankrikes fosterländska folk, för dess ädla och lyckliga sträfvanden till grundläggning af fria sam hällsinrattningar, liknande våra. Under den välsignelserika inflytelsen af fria institutioner, skola det republikanska Frankrikes upplysta statsmän otvifvelaktigt finna öfverensstämmande med Frankrikes sanna interesse och framtida heder, att med Förenta Staterna underhålla de mest frisinnade och på ömsesidighet hvilande handeilsförbindelser, tjenliga att föröka begge folkens lycka och välstånd. Weshington den 3 April 1848. James KE. Polk. asssstsätend FÖRSLAG TILL RIKSDAGSORDNING. RIKSFÖRSAMLINGENS BILDANDE. (Forts. från gårdagsbl.) S 54. De tjenstemän, som skattskrifning vVerkställa, åligger, hvar i sin ort, det år då lagtima wikadan Iinträffor äfvanenm när ballalaa 4311 ssd a