Il. Förbundskansliet.
89) Ett Förbundskansli, som förestås af en kanz-
ler, ombesörjer kansligöromålen hos Förbundsför-
samlingen och Förbundsrådet. Det står under För-
bundsrådets särskilda uppsigt. Den närmare in-
rättningen af Förbundskansliet tillkommer förbunds-
lagstiftningen.
1y. Förbundsdomstolen.
90) Till utöfning af lagskipningen, så vidt den-
na tillkommer Förbundet, stiftas en Förbunds-
domstol. Tlil afdömande af brottmål bildas eds-
nämnder (jury). — 94) Förbundsdomstolen har elfva
ledamöter och fem suppleanter. — 92) Domstolens
ledamöter och suppleanter väljas af Förbundsför-
samlingen, för tre år. Efter Nationalrådeis förny-
else, förnyas äfven Förbundsdomstolen; de under
mellantiden ledigblifvande platserna återbesättas vid
Förbundsförsamlingens nästa möte, för den återstå-
ende lifstiden. — 93) Till ledamot i Förbunds-
domstolen kan hvar Schweizare väljas, som är val-
bar till Nationalrådet. Från valbarheten uteslutas
dock Förbundsrådets ledamöter och de af detta råd
utsedda embetsmän. — 94) Förbundsdomstolens
Ordförande väljes af Förbundsförsamlingen; Vice-
ordföranden af Förbundsrätten sjelf, hvardera för
tre år. — 95) Domstolens ledamöter åtnjuta dags-
penningar ur Förbundskassan. — 96) Domstolen
anställer sjelf sitt kansli. — 97) Förbundsdomsto-
len dömmer i tvistemål af icke politisk natur: a)
mellan kantonerna ömsesidigt; b) mellan Förbun-
det, å ena sidan, och kantoner, korporationer eller
enskilda, å den andra. — 98) Förbundsdomstolen
är förpligtad att äfven pröfva alla andra mål, när
den af tvistande parter anlitas såsom skiljedomare;
hvarvid likväl rättegångskostnaderna falla parterna
ensamme till last. — 99) Till domslut i brottmål
indelar sig Förbundsdomstolen i sektioner, som bil-
da ålklagarexammaren, assisdomstolen och kassa-
tionsdomstolen. — 4100) Assisdomstolen dömmer,
med tillkallande af jury, som yttrar sig i frågan
om facta, öfver a) ätal af en Förbundsmyndighet
emot någon af densamma anställd embetsman; b)
högförräderi mot Edsförbundet, uppror och våld
emot Edsförbundsmyndigheten; c) brott emot Folk-
rätten; d) politiska förbrytelser, hvilka förorsakat
eller baft till följd sådana oroligheter, som föran-
ledt Edsförbundets väpnade mellankomst. För-
bundsförsamlingen äger att i afseende på dylika
förbrytelser förkunna amnesti eller benådning. —
102) och 4053) (Om Förbundsmyndigheternas resi-
dens, som kommer att bestämmas genom en för-
bundslag; om valkretsarne, valsättet, organisatio-
nen och reglementet för Förbundsförsamlingen, För-
bundsrådet, Förbundsdomstolen, Edsnämnden af-
löningar 0. s. v.)
Tredje Afdelningen.
Förändring (revision) af Förbundsförfattningen.
104) Förbundsförfattningen kan alltid förändras
(;revideras). 405) Förändringen (Revisionen) sker
genom förbundslagstiftning. — 406) När en afdel-
nivg af Förbundsförsamlingen beslutar förändrin-
gen och den andra icke instämmer, eller när fem-
tiotusen röstberätligade Schweizermedborgare yrka
förändringen, men begge råden afstyrka den, så
måste, i ena som andra fallet, frågan huruvida
förändring skall ske eller icke, föreläggas schwei-
ziska folket till omröstning. I händelse pluralite-
ten af de omröstande Scweizermedborgarne yttra
sig jakande öfver frågan, böra begge råden upplö-
sas och nya väljas, för att handlägga förändringen.
1— 107) Der förändrade förbundsförfattningen er-
håller grundlaglig kraft, när den blifvit antagen af
de omröstande Schweizer-medborgarnes pluralitet
och af Kantonernas pluralitet.
FÖRENTA STATERNA.
Förenta Staternas president har till kongressens
begge fördelningar sflåtit följande bådskap apgåen-
de statshvälfningen i Frankrike:
Till kongressens kännedom meddelar jag afskrift
af den depeche, som jag emottagit ifrån Förenta
Staternas envoye extraordinaire och ministre plåni-
potentiaire i Paris. Deri afgifves officiell berättelse
om franska monarkiens fall och om en i dersam-
mas ställe tillsatt provisorisk styrelse på republikan-
ska grunder. Denna stora händelse har inträffat ha-
stigt och nästan utan blodsutgjutelse. Verlden har
sällan sett ett mera interessant och storartadt skå-
despel, än franska folkets lugna beslut att gifva sig
större frihet och i högheten af sin makt lemna ve-
dermäle om menniskans förmåga, i närvarande upp-
lysta tidehvarf, att styra sig sjelf.
Den nya styrelsens omedelbara erkännande genom
Förenta Staternas sändebud vid franska hofvet har
mitt fullständiga och obetingade bifall; sändebudet
har blifvit bemyndigadt atwt härem meddela den
franska republikens tillförordnade myndigheter kän-
nedom. Kallad att handla vid ett oväntadt tillfälle,
som icke kunnat förutsättas i dess instruktioner, har
vår representant i Paris riktigt bedömt sin styrelses
och sina landsmäns tänkesätt och känslor, då han,
först ibland de öfriga ländernas d:plomater, så vidt
han förmådde, erkänt den fria, af franska folket in-
satta styrelsen. Det har alltid varit Förenta Sta-
ternas politik att icke inblanda sig i andra staters
inre angelägenheter, utan öfverlåta införandet af sty-
relseform åt hvars och ens eget val. Denna politik
iakttages nu i afseende på Frankrike, som från mo-
narki oförmodadt blifvit förvandladt till republik.
Alla våra sympatier vakna naturligtvis för det
stora folk, som efter vårt föredöme velat vara fritt.
Det kan icke väcka någon förundran att detta del-
tagande hos befolkningen i Förenta Staterna möter
en fri styrelse i hvarje dei af verlden, men särskildt
i Frankrike; vi skola aldrig förgäta att Frankrike,
under tiden för vår lyckliga revolution, var vår trog-
naste bundsförvandt, och att det storsinnadt bjelpte
oss afkasta det främmande oket och blifva ett fritt
och oberoende folk. I rära tre fjerdedels århun-
drade glädja vi oss öfver välgerningarne af vårt väl-
ordnade system af en folkstyrelse gerom folket.
Vi betyga våra lifliga och upprigtiga välönsknin-
gar åt Frankrikes fosterländska folk, för dess ädla
och lyckliga sträfvanden till grundläggning af fria
sam hällsinrattningar, liknande våra. Under den väl-
signelserika inflytelsen af fria institutioner, skola det
republikanska Frankrikes upplysta statsmän otvifvel-
aktigt finna öfverensstämmande med Frankrikes sanna
interesse och framtida heder, att med Förenta Sta-
terna underhålla de mest frisinnade och på ömse-
sidighet hvilande handeilsförbindelser, tjenliga att
föröka begge folkens lycka och välstånd.
Weshington den 3 April 1848.
James KE. Polk.
asssstsätend
FÖRSLAG TILL RIKSDAGSORDNING.
RIKSFÖRSAMLINGENS BILDANDE.
(Forts. från gårdagsbl.)
S 54. De tjenstemän, som skattskrifning vVerk-
ställa, åligger, hvar i sin ort, det år då lagtima
wikadan Iinträffor äfvanenm när ballalaa 4311 ssd a