s:mma och ersatta dem genom ensamma ch-
betsmän, som kunna stå saker och förhållan-
den närmare, än som kan vara fallet med ett
kollegium, hvilket till större delen blott refererar
och dekreterar efter hvad hindlingar och do-
kumenter kunna gifva vid handen; men kela
denna plan föratsätter inrättandet af distrikt-
eller kretsstyrelser, samt den grad af sjelfstän-
dighet, som uti elt godt system måste inrym-
mes, äfven åt regeringens mest underordnade
organer. Men i detta fall är vårt rainisterium
belastadt med en sådan massa af nya inrätt-
ningar, af hvilka hvar och en framstår såsom
oafvislig och manande till det skyndsammaste
afgörande, att det är svårt att afgöra när denna
plan skall kunna tråda i verkställighet.
Den minst nödvändiga reorg-nisationen bar
väl utan tvifvel grefve Schwerin företagit, i
fråga om da kyrkliga angelägenheter, för hvilka
till en början blott en paragraf ver att dekre-
tera, att nemligen hvarje kyrka och församling
hädanefter ega att, utan statens mellankomst,
sysselsätta sig med siaa egua sngeligenheter;
ty statsreligion ech statskyrka äro för oss be-
grepp, som redan längesedan faktiskt förlorat
all kraft.
Att ett handlingssätt, sådant som polackarnes
i storhertigdömet Posen, icke er egnadt att på
något sätt trilvinna dem Tysklands sympatier,
ligger i öppen dag, och i alla kretsar uppträ-
der man med sådan bestämdhet och så stor ve-
dervilja mot detta nya sätt af polsk statskonst, att
det icke mera är att tänka på någon undsätt-
ning eller penningehjelp härifrån för polickarne.
Skuils nu Preussen frigifva den öfvervägande
polska delen af storhertigdömet och öfvergifva
polackarne, så blefve den enkla följden deraf
dess ockupation af Ryssland, som på intet vis
skulle finna sig belåtet med de oroliga nya
grannmirne. Preussen hade på detta sätt förlo-
rat ett ganska vigtigt stycke land, blottat sina
gränser ännu mera och på ett oförsvarligt sätt
afbrutit förbinde!sen mellan Schlesien och Preus-
sen. Detta är nu här den rådande åsigten rö-
rande de polska angelägenheterna, och Frank-
rike skall ifrån Preussens, d. v. e. från preu:-
siska folkets sida, röna föga sympati för sina
återställningsplaner af Polen, vid hvilka Tysk-
land blo:t komme att spela rollen, att för Po!en
och Frankrike rycka kolen ur elden, och till
tack derför afträda Roenprovinserna åt den ve-
stra grannen. E:t krig både med Frankrike
och Ryssisnd syne; således förestå, och Polen
måste veta förtjena sin återupprättelse på an-
nat sätt än genom en oduglig adel.
SCHWEIZ.
Ett sammandrag af Schweiziska Grundlags-
förslaget infördes till en del i tvisdagsnumriet;
återstoden följer här nedan:
IH. Förbundsrådet.
Art. 78) Edsförbundets högsta verkställande och
ledande Myndighet är ett Förbundsråd, bestående af
fem ledamöter.
79) Ledsamöterna i Förbundsrådet väljas för tre
år, af Edsförbundsförsamlingen, ibland alla Schwei-
ziska medborgare, som äro valbara till ledamöter i
Nationalrådet. Efter hvar allmän förnyelse af Na-
tionalrådet sker äfven en allmän förnyelse af För-
bundsrådet. De under mellantiden ledigblifvande
ledamotsplatserna återbesättas vid - Edsförbundsför-
samlingens nästa möte, för återstoden af embetsti-
den. — 80) Förbundsrådets ledamöter kunna icke
innehafva någon annan embetsbefattning, vare sig
i Edsförbundets tjenst eller i någon Kanton; ej
heller sköta något annat värf eller yrke. — 84) Ord-
förande i Förbundsrådet är Förbundets President,
hvilken, så väl som Vicepresidenten, väljes för eu
år, af de förenade Råden, bland deras Ledamöter.
Förbundsrådets President och Vicepresident kunna
icke på nytt väljas till samma befattning för nästa
år. — Förbundspresidenten och Förbundsrådets öf-
riga ledamöter uppbära årligt underhåll ur Förbunds-
kassap. — 83) För giltiga rådplägningar måste minst
tre ledamöter vara tillstädes. — Förbundsrådets le-
damöter ega rådgifvande röst i Edsförbundsförsarna-
lingens begge afdelningar, äfvensom rättighet att
framställa andraganden öfver ett under rådplägning
befintligt ärende. — 85) Förbundsrådets befogenhe-
ter och åligganden, inom Grundlagens gränsor, äro
följande: Det a) leder Edsförbundets angelägenhe-
ter, enligt Förbundslagar och Förbundsbeslut. — b)
tillser iakttagandet af Grundlagen, samt Förburdets
lagar och beslut, så väl som föreskrifterna i Eds-
förbundets konkordater. — c) vakar öfver trygghe-
ten af Kantonalförfattningarne. — d) föreslår lagar
och beslut i Edsförbundsförsamlingen, och yttrar sig
tillstyrkande eller afstyrkande öfver de förslag, som
härröra från Förbundets rådsafdelningar eller från
Kantonerne. — e) verkställer förbundslagar och för-
bundsbeslut, Förbundsdomstolens utslag, så väl som
förlikningar eller skiljedomares utslag angående tvi-
ster emellan Kantonerna. — f) förrättar de val, som
icke genom Grundlagen blifvit uppdragna åt Eds-
förbundsförsamlingen och Förbundsdomstolen, eller
genom lagstiftningen åt någon annan underordnad
myndighet; samt utnämner kommissarier till båd-
skap inrikes och till utlandet. — g) bevakar Eds-
förbundets intressen utrikes och i allmänhet ombe-
sörjer utrikes apvgelägenheterna. — Ah) vakar för
yttre säkerbeten samt upprättbållelsen af sjelfstän-
dighet och neutralitet åt Schweiz. — 7) ombesörjer
Edsförbundets inre säkerhet samt handhafvandet at
lugn och ordning. — 4) befogas att, i trängande
fall, när bagge råden icke äro församlade, sjelf upp-
båda nödigt antal manskap och beordra detsamma;
under förbehåll af Edsförbundsförsamlingens oför-
dröj!iga sammankallelse, så snart det uppbådade man-
skapet öfverstiger tvåtusen man, eiler uppbådet räc-
ker över tre veckor. — () ombesörjer Edsfirbundets
militärväsen och alla andra förvaltningsgrenar, som
tillhöra Förbundet. — mm) ombesörjer förvaltningen
af Förbundets drätsel, utkasten till anslagen, samt
redovisningen öfver Förbundets inkomster och ut-
gifter. — 2) eger uppsigten öfver alla till Edsför-
bundets förvaltniog hörande embetsmäns och till-
förordnades tjenstförrättning. — 0) redovisar, vid
hvarja Edsförbundsförsamling, ordentligt tör sina
förrättningar cch afgifver berättelse om Edsförbun-
dets tillstånd, samt förordar till Edsförbundsförsam-
liogens uppmärksamhet de åtgärder, som det anser
tjenliga för upprätthållandet och befrämjandet at
det gemensamma bästa. Förbundsrådet eger ock alt
afgifva särskilda berättelser, när Edsförbundsförsam-
lingen eller en af dess afdelniogar så åstundar. —
86, Förbundsrådets göromål indelas departementsvis
emellan dess särskilda ledamöter. Denna indelning
åsyftar dock endast befrämjandet af ärendernas pröf-
ning och afslutande; sjelfva besluten utfördes af
hela Förbundsrådet, såsom myndighet. — 87) För-
bundsrådet cch dess departementer ega att för sär-
ekilda ärenden tillkalla caoklunnieao — P1 Färhnundea