s:mma och ersatta dem genom ensamma chbetsmän, som kunna stå saker och förhållanden närmare, än som kan vara fallet med ett kollegium, hvilket till större delen blott refererar och dekreterar efter hvad hindlingar och dokumenter kunna gifva vid handen; men kela denna plan föratsätter inrättandet af distrikteller kretsstyrelser, samt den grad af sjelfständighet, som uti elt godt system måste inrymmes, äfven åt regeringens mest underordnade organer. Men i detta fall är vårt rainisterium belastadt med en sådan massa af nya inrättningar, af hvilka hvar och en framstår såsom oafvislig och manande till det skyndsammaste afgörande, att det är svårt att afgöra när denna plan skall kunna tråda i verkställighet. Den minst nödvändiga reorg-nisationen bar väl utan tvifvel grefve Schwerin företagit, i fråga om da kyrkliga angelägenheter, för hvilka till en början blott en paragraf ver att dekretera, att nemligen hvarje kyrka och församling hädanefter ega att, utan statens mellankomst, sysselsätta sig med siaa egua sngeligenheter; ty statsreligion ech statskyrka äro för oss begrepp, som redan längesedan faktiskt förlorat all kraft. Att ett handlingssätt, sådant som polackarnes i storhertigdömet Posen, icke er egnadt att på något sätt trilvinna dem Tysklands sympatier, ligger i öppen dag, och i alla kretsar uppträder man med sådan bestämdhet och så stor vedervilja mot detta nya sätt af polsk statskonst, att det icke mera är att tänka på någon undsättning eller penningehjelp härifrån för polickarne. Skuils nu Preussen frigifva den öfvervägande polska delen af storhertigdömet och öfvergifva polackarne, så blefve den enkla följden deraf dess ockupation af Ryssland, som på intet vis skulle finna sig belåtet med de oroliga nya grannmirne. Preussen hade på detta sätt förlorat ett ganska vigtigt stycke land, blottat sina gränser ännu mera och på ett oförsvarligt sätt afbrutit förbinde!sen mellan Schlesien och Preussen. Detta är nu här den rådande åsigten rörande de polska angelägenheterna, och Frankrike skall ifrån Preussens, d. v. e. från preu:siska folkets sida, röna föga sympati för sina återställningsplaner af Polen, vid hvilka Tyskland blo:t komme att spela rollen, att för Po!en och Frankrike rycka kolen ur elden, och till tack derför afträda Roenprovinserna åt den vestra grannen. E:t krig både med Frankrike och Ryssisnd syne; således förestå, och Polen måste veta förtjena sin återupprättelse på annat sätt än genom en oduglig adel. SCHWEIZ. Ett sammandrag af Schweiziska Grundlagsförslaget infördes till en del i tvisdagsnumriet; återstoden följer här nedan: IH. Förbundsrådet. Art. 78) Edsförbundets högsta verkställande och ledande Myndighet är ett Förbundsråd, bestående af fem ledamöter. 79) Ledsamöterna i Förbundsrådet väljas för tre år, af Edsförbundsförsamlingen, ibland alla Schweiziska medborgare, som äro valbara till ledamöter i Nationalrådet. Efter hvar allmän förnyelse af Nationalrådet sker äfven en allmän förnyelse af Förbundsrådet. De under mellantiden ledigblifvande ledamotsplatserna återbesättas vid Edsförbundsförsamlingens nästa möte, för återstoden af embetstiden. — 80) Förbundsrådets ledamöter kunna icke innehafva någon annan embetsbefattning, vare sig i Edsförbundets tjenst eller i någon Kanton; ej heller sköta något annat värf eller yrke. — 84) Ordförande i Förbundsrådet är Förbundets President, hvilken, så väl som Vicepresidenten, väljes för eu år, af de förenade Råden, bland deras Ledamöter. Förbundsrådets President och Vicepresident kunna icke på nytt väljas till samma befattning för nästa år. — Förbundspresidenten och Förbundsrådets öfriga ledamöter uppbära årligt underhåll ur Förbundskassap. — 83) För giltiga rådplägningar måste minst tre ledamöter vara tillstädes. — Förbundsrådets ledamöter ega rådgifvande röst i Edsförbundsförsarnalingens begge afdelningar, äfvensom rättighet att framställa andraganden öfver ett under rådplägning befintligt ärende. — 85) Förbundsrådets befogenheter och åligganden, inom Grundlagens gränsor, äro följande: Det a) leder Edsförbundets angelägenheter, enligt Förbundslagar och Förbundsbeslut. — b) tillser iakttagandet af Grundlagen, samt Förburdets lagar och beslut, så väl som föreskrifterna i Edsförbundets konkordater. — c) vakar öfver tryggheten af Kantonalförfattningarne. — d) föreslår lagar och beslut i Edsförbundsförsamlingen, och yttrar sig tillstyrkande eller afstyrkande öfver de förslag, som härröra från Förbundets rådsafdelningar eller från Kantonerne. — e) verkställer förbundslagar och förbundsbeslut, Förbundsdomstolens utslag, så väl som förlikningar eller skiljedomares utslag angående tvister emellan Kantonerna. — f) förrättar de val, som icke genom Grundlagen blifvit uppdragna åt Edsförbundsförsamlingen och Förbundsdomstolen, eller genom lagstiftningen åt någon annan underordnad myndighet; samt utnämner kommissarier till bådskap inrikes och till utlandet. — g) bevakar Edsförbundets intressen utrikes och i allmänhet ombesörjer utrikes apvgelägenheterna. — Ah) vakar för yttre säkerbeten samt upprättbållelsen af sjelfständighet och neutralitet åt Schweiz. — 7) ombesörjer Edsförbundets inre säkerhet samt handhafvandet at lugn och ordning. — 4) befogas att, i trängande fall, när bagge råden icke äro församlade, sjelf uppbåda nödigt antal manskap och beordra detsamma; under förbehåll af Edsförbundsförsamlingens ofördröj!iga sammankallelse, så snart det uppbådade manskapet öfverstiger tvåtusen man, eiler uppbådet räcker över tre veckor. — () ombesörjer Edsfirbundets militärväsen och alla andra förvaltningsgrenar, som tillhöra Förbundet. — mm) ombesörjer förvaltningen af Förbundets drätsel, utkasten till anslagen, samt redovisningen öfver Förbundets inkomster och utgifter. — 2) eger uppsigten öfver alla till Edsförbundets förvaltniog hörande embetsmäns och tillförordnades tjenstförrättning. — 0) redovisar, vid hvarja Edsförbundsförsamling, ordentligt tör sina förrättningar cch afgifver berättelse om Edsförbundets tillstånd, samt förordar till Edsförbundsförsamliogens uppmärksamhet de åtgärder, som det anser tjenliga för upprätthållandet och befrämjandet at det gemensamma bästa. Förbundsrådet eger ock alt afgifva särskilda berättelser, när Edsförbundsförsamlingen eller en af dess afdelniogar så åstundar. — 86, Förbundsrådets göromål indelas departementsvis emellan dess särskilda ledamöter. Denna indelning åsyftar dock endast befrämjandet af ärendernas pröfning och afslutande; sjelfva besluten utfördes af hela Förbundsrådet, såsom myndighet. — 87) Förbundsrådet cch dess departementer ega att för särekilda ärenden tillkalla caoklunnieao — P1 Färhnundea