finnas, på det arbe:sförtjensten må stadna icom landet, och bsvisningeu af det illusor.ska höri är ganska väl genomförd. Följande lilla stycke sf denna aldelning, der förf. taiar om den ofta frambålloa öfverstvämningen af enzelska manufakturvaror, synes oss hafva en öfvertygande klarhet: För att stödja hela denna stora hypothes-massa, har man uppkallat ett spöke, som skall vara färdigt att krossa och sluka all verldens industri, och som heter Exglands fabriksintresse. Ville någon roa sig med aw samla alla de gräs:igheter, som blifrit predikade, och förmodligen äfven trodda, om denna fågelskrämma, alla de öfverårifter, ja pura lögner, som blifvit hopsmidda derom; så skulle verlden få se ett bibiiothek af fasor, värre än hvad samtliga Spiess och Anna Radeiliffes romaner hafva att förete. DA!l Englands industri tillsammantagen framställes såsom en enda obäklig sammansvärjning, som handlar och rörer sig efter en fastsiälld plan och har ett gemensamt syfte, till hvars ernående alla underkastat sig en sträng disciplin, hvilken de blindt lyda, äfven då bon bjuder tempo-ära uppoffringar, för att skaffa medbröder och medtäflare fördelar, ofta i en oviss framtid. Det uträknas, att en enda stor fabrik, t. ex. en klädesfahrik, i England skulie blott behöfva bortslöddra någon kort tids tillverkning och öfversvämma Sverige med kläde, som såldes för så lågt pris, att alla våra fabriker ruinerades; och sedan detta väl skett, skulle priserne kunna uppsättas till hvad höjd som helst. För att riktigt uppskatta halten af denna farhåga, torde man böra göra sig litet närmare reda för engelska industriens ställning och betydenhet, än hvad farans förespeglare synas äga. Först och fräst är fabrikernas och fabrikanternas antal sä stort och så öfver Englsnd och Skottland utspridt, att det är otänkbart att de skulle samrådas, uppgöra en plan och förpligta sig att samtlige arbeta med förlust en tid, för att framdeles få skörda af uppoffringen. Sålunda, om man icke blott vill fara med löjliga påhitt, hvarmed en panisk förskräckelse och ett skrik skall åstadkommas, utan önsker göra sig och andra verklig reda för sakernas ställning och hvad derutur kan förmodas inträffa, st måste man genast draga på munnen åt tanken på en sådan der a!lroän sammansättning af Englands fabrikanter att utföra en stor, på framtiden beräknad fiendtlig manörter mot ett annat lands industri. Antages åter, att det icke behöfves en sammansättning af alla, och att ett eller två mäktiga fabrikshus nog göra manövern på egen risk; så kan det vara skäl att se till, huru den skall tillgå, och hvilka resultaterna måste blifva. Den ställning, hvaruti de manövrerande försätta sig till alla de öfriga fabrikanterna i sjelfva England, benöfver väl icke tagas i serskildt betraktande, just derföre att: sammansättningar, eller fabrikanternas kontroll öfver! hvarandra, icke finnes der, såsom här; men den ställning, hvari de komma till hela den fabricerande verlden, måste deremot noga beiraktas. Gör man det fördomsfritt, så skall man säkert icke kunna bålla sig ifrån löje öfver den åbäkliga echafaudagen af digter och bkygotheser. Om en eller ett par engelska fabrikshus skulie besluta sig att öfversvämma något visst land, t. ex. Sverige, med fabrikater till ett liderligt lågt pris, så fordrades för dem en möjlignet att försäkra sig, det varorna stadnade inom det landet och icke komme längre. Kundge ett medel härtill icke utfinnas, ;å blefve följden, att den djerfva kampen komme att blifva en kamp på lif och död med hela verldens fabriker, icke blott med det ena landets; ty genom hvem inom detta sednare skulle väl öfrersvämningen gå, om icke genom köpmän på stället? icke kunde de engelska fabrikanterno etablera egna försäljningsbodar i alla vinklar och vrår af det öfversvämmade landet! Komme varorna åter i köpmans-bänder, så hade de genast en oemotståndlig tendens att leta sig väg äfven annorstädes. Det oerhördt låsa prisat gjorde dem afsättliga öfverallt; och måiet vore icke hunnet förr, än öfversvämninsen spridt sig till många andra länder och gjort samma förödelse der bland fabrikerna. Ja, rågan nå hela upptåget blefvo, att alla de öfriga engelska abrikerna äfven måste stryka med, alldenstund de cke förmådde täfla med den store öfversvämmaren.n Lingre fram förekomma några goda upplysningar om den förmenta höga trätu!len i Engand, och vidare en jemförelse mellan prohibiisternes fanstism hir och i Spanien. Hvad förf. yttrar i sockerfrågan, ausa vi os; böra något utförligare här meddela, då detta mna förut varit föremål för offen:lig polemik. Hr J. P. To. yttrar derom hufvudsakligen på pag. 36 och följsnde: