———————— AL —— PRÖFNING AF FÖRBUDSOCH SKYDDSSYSTEMET, i anledning af tre utkomna skrifter och dagens företselser, al J. P. Th. Detta är en skrift, som är väl värd att I1:2s och hvars författare man kan gissa sig till ickt blott af initialerae på titela, utan äfven af den kända kraftiga stilen. Borjsnde med några be traktelser öfver dat bekanta faktuz, att itekilliga tryckta skrifter till förmån för de probibitiva intressana biifvit enskildt utdelade, men deremot icka varit synliga i bokhaadeln, och öfver den möjliga afsigten med ett sådant sä att gå tiliviga, har författaren derefter företagit till gransiniog tveane sådana skrifter, nemligen f:; He fabrikören Almgross anförande i Bo:gareståndet, sedermera i tryckta ex-mplar utdeladt med vidfogade noter; 2:5 Ba till Kongl. Maj:t invifvea skrift af Stocsholeas fabrissgocieteters devuterale den 5 Maj 4846 och 3:3 Något till svir på de mot sockerfabriksnterae gjorda tillmälen, samt om tull:gstiftningen för socker i aniedaing al Kongl. Me:s förslag till ny tulliaxa. Dessa hbrochyrare, säger fört, utdelas till ledamöterne i Bevilining-utskottet, för att öfvertyga elier baveka, så vidt görligt är.. Hr J. P. To, följer dem nu alla tre tesligen nära på spåren med kritikers gissel i sin hand, och hans skrift är både iatresssnt och lärorik. Då den är 44 sidor i siov oktaf, och föga eller intet öfserflödist deri förekommer, samt räsonnem2angzersa 2ro sirängt sammanbundna, kunne vi egentligsn icke lesana nigon omständlig resumå af dcet hela, icke heller vilja vi aftrycka någon större del, för att icke minska arbetete intresse; bloit ett par utdrag skole vi tillåta oss. I anlodning af hr Almgrens anförande hater det bland annat: Det är besynnerligt med detta anförande: när man läser det, tycker man att man läsit d:t mång gånger förut. Samma statsekoaomiska principer, samma föreställningssätt om andra fabriksnationers sträfvanden och om bevekelsegrunderna hos alla svenskar, som arbeta för ett friare handelssystem, samma argumentationssätt har man sett i hundradetals skrifter förut; det är nästan isgen variation. Dit hörer äfven -att behandla historien synnerligen på fri hand, för att kunna blända hopen med en mängd stora namn. Sålunda skall en i våra bäfder någorlunda bevandrad läsare med förvåning och löje fråga hr Å , hvar han fått alla de pag. 8 uppräknade stora namnen, så vidt meningen är aut framställa auktoritet för ett prohibitift fabrikssystem; af alia sex kunna kanske icke två med skäl citeras i den afsigten; och det är i sanning icke underligt, att icke Sturarne och Engelbrecbt och Birger Jarl c fått följa med i räkningen. Att befordra inhemsk industri är icke liktydigt med att befordra prohibiions-sysem, såsom hr A. föreställer sig; ofta inträffar, tyvärr, att det sednare motarbetar det förra. Devna erfarenhet har man gjort 1 alla länder; men det är icke i alla, som man funnit sig föranlåten att af erfarenheten göra ett praktiskt trut, utan man har envisats att fortsätta det prohibitiva systemet, ehuru man sett, att det dicke ledt till det mål, dit man inbillat sig att det skulla leda. Man har påstått, att blott man finge tid på sig, boit folket ännu några år frambärdade med uppoffringar (och prohibitionerna äro uppoffringar å förbrukarnes, d. v. s. den ojemnförliga pluralitetens side), så skulle industrien ändtligen en gång blifva så rotfästad och stark, att hon kunde uthärda åsynea af det förskräckliga spöke, som evigt jagar sömnan ur deres ögon: den så kallade tläfian med. utländingen. vÅr efier år, decennium efter decennium — ja snart torde det få räknas med seltler — har man upprepat denna förevändning; ty man har dock sällen vågat erkänna, att uppoffringen skall vara utan gräns. Och man ser sig, oaktadt de sangviniska förboppningarag på tidens stärkande krat, nödsakad att i dag ropa lika högljudt på nödvändigheten af prohibitionens stydd., gom man ropade i dag för tio år sedan, i dag för ett sekel sedan. Exempel finnas till och med, att de, som anse sig för industriens ombud och målsmän, vid vissa perioder uttryckligan lofvat, att finge skyddet blott fortfara ännu tie år, fem år, så skulle de kunna umbära det; och ändock låter det nu, flera decennier efter löftet, alldeles lika så, som det lät före detsamma. Ea härefter följande granskning af den förmenta satsen att höga tullar eller förbud böra ST teR ten dead Sr a ER TNA DE TRA TREE EN SV JR