SNS Lean. rätten och valbarheten i Tyskland. Söndagsbladet. Reformvännernas tionde möts; slut. Reformvånnernas i Westmanland petition. Upsalakorr2:pondeatens; proklamation emot reformvännerna: representationsfärslsg. Redovisning för inkomserna af dem. Jenny Linds recetter på k. teatern. Annonser. Fortsättning af följetongen Dolores. — Teckningar utr Dagens kändelser 1848, serien B. Läsaren torde påminna sig, att vi vid anmälan för någon tid sedan af serien A till desss karikstyrer yttrade en fördelaktis tanke om den anonyme artistens såväl val af ämnen som deras utförande. De åtta plancher, som utgöra serien B, synas oss betydligen sämre än föregångerne i serien A. HKarikaturgenren är också i sig sjelf ej så liit att sköta väl; äfven dax fyndigaste artist: paszrerar, innan ban vet ordet af, linien der det godmodigt qviecks slutar, och mean börjar se någonting med flit anlagd: på en viss liten el2khet, eller måhända till och med iiskenbet mot åtskilliga tidehvarfsider, hvilka ej smeka på den ort eller i det läger, der artisten befinner sig och har sina mesta sympatier. Den st:ckars filantropismno får isynaerbet sitta emeliap. Det går fen hop pbättre foli, hiskligt i magen, att tidehvarfvers omsorg börjar vända tig till engelägenheten att, der en möjlighet kan gilvas, söka arbeta på falln2s och olyc:ligas förbättring. När dylika försök, såsom man vet, mången gång misslyckas och meuniskovännen gäckas i sin möda med individer, som äro alltför förderfvade att gifva sig för en morzlisk inflytelse, då uppgår genast en stråle af hög glädje, en verkligt skimrande skadefröjd hos en och annan dandy, som skyndar framdraga dessa exempel såsom bevis på ömkligheten i det hela ef ett system, utgående på packets, förbttring och ej på att göra uslingen förlora! för all sin tid. Mångea af denna klass, som kallar sig bättra folk, är dock i de flesta fell just den, som dels genom sina exempel, dels genom direkta förförelser, projningar eller orättvis behandling bragt en så stor del af fingalsernas invånare och invånarinnor på den punkt af elände der de befinna sig! Hvad måste då stundom vara detta slags folk grundkänsia i afseende på de ligre klasserna? Jo, att förderiva, förföra, bedrags, håna individer inom dem, det är risigt, lofligt, godt och framföralit nobelt. Men att försöka hjelpa och återupprätta den fallne, så snart han eller hon tillhör sådana som redan af födseln tillhör mobben, det är en föraktlig cch Jöj!ig handling. Således skall filsntropien utskrattss för att den, såsom all: menskligt, kan göra misstag och ej i allt eger of.lbara theorier. Vi fråga, huruvida zigonting i sig sjelf kan vara mera tvetydigt än en sådan stämning kos dem, som t:nklöst pretendera sig så hörr:, utan at: bevisa det genom sin ädelhet? Vi h-msetälle derjemt4, om nigoning k:n vara oklokare än dessa klissers öfrermod just på denna tid? Dessa 2nmäörkningars riktigtet i allmänhet torde väl inven jäfva, ehuru man måbända anser anleinisgea härtill nu, trgen från dessa teckningar, vara nog liten. Vi erkänna också gerna, aut arlisten med sina teckningar här troligen ej mena så illa; och vår afsigt är ingalunda att sätta honom sjelf i ofördelaktig dager; vi vilie blott påpeka hvad vi anse oriktigt i dylika framställningar. I synnerhet vidrigt och kortsynt blir förfarandet, när det lyckligare, elementet i samhället tar sig före att sammanblanda arbetsklassen, bandtverksre, de fattige o. d. med brottslige. Tendensen af desna sammanblandning bar förr, under sristokratismens blomstringsperiod, varit ganska vanlig; men är i grunden på en gång så orättvis och vådlig, att man aldrig nog kan påminna om faran deraf. Så roar man sig t. ex. här i dessa ,Teckningar med att göra narr af pBildningscirklarne, och på planchen bredvid skrattar man åt narraktigheten att skapa aftonunderhållningar för fångarne på Rindöno medelst musik och sång. Hvad beträffsr följderna af Bildningscirklarnes verksamhet på bandtverkare, gesäller och arbetare öfverhufvud, hvilken här af artisten gisslas, så torda erfiremheton visa, att om några bandtverkare på lediga stunder om afinar och helgdagar upptagas med lärorika sysselsättningar och undervisnizgar i äronen äfven utom deras fac, så medför dylikt säkert mera godt både för dem ejelfve, deras arbete och således äfven der2s kunder, än om samma tid förslösas på dissipation r vid spelborden eller i kaföer, i likhet med hvad af mången bättre lottad brukas. Det kan visserligen inträffa, att någon enda gång sådana distraktioner derigenom skapas, att, såsom på en planch bär visas, en hårfrisör, upptagen af frenologi, bränner sin kund på örat, i stället för i håret: att en sotarpojke kikar på månev, i stället för att feja skorsienen; cch att en hedersman till skomakare fördjupar sig i botenik mer än billigt. Dessa ämnen äro roliga nog såsom karikatyrer. Men det hån, som i dem uitalar sig öfver tidehvarivets riktning till arbetsklassernas införande på området af bildande nöjen, till utbyte mot kroglif och dolskhet, skiner alltför illa igenom. Om artisten velat skapa ett fullt oskyldigt skämt, så skullechen framförallt hafva varit opartisk, och för detta ändamål äfven regalerat sin publik med tecinicgar af embetsmänr, militärer och håutevolee-personer i:allmänbhet, hvilka ock ej sällan tillbringa sin tid med mångahanda saker, liggande utom deras egeniliga befattningar, hvarigenom stundom rätt betänkliga dissipationer, äfven inom deras kretsar, uppkomma. UTSKOTTSBETÄNKANDEN. ij Statsutskotiets utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde huf