Far, Oivel Huvud ODeia PlaUstniishalioinsspolis;enp,
posten, handelsdepartementets göromål, handt-:
verks- och byggnadspolisen m. m. — Admivi-:
strationen af domänerna och sjöhandela uxder-!
ordnas finansministeriet.
Wien den 12 April. Från Kraksu äro un-!
derrättelseraa på sitt sätt oroande. Folket for-l(
dar a!la tyska embetsmåns aflägsnande. I frå-
san om rysk invasion var man lugnare. Ryska 1
generalen Rädiger hade vid gränsen förklarat,
att alla milstäran.talter end st angingo försva-l:
ret sf konungariket Polen iu0t hvarje angrepp.
— I Lemberg och alla öfriga städer herrskade
största lugo; men i bref irås Czernowi.tz af den !
3 vill man veta, att hela Moldau är i uppror,
och överallt visar sig tendensen, att ansluta
sig till det numera fria Österrike. Fu-sten i
Wallachiet och en mängd bojarer hade, enligt
en uuaderrästelse i Dziennik Narodowy, flyktat
äfver gränssta:ionen Zaia till Galiz:en, emedan
folket utöfvet sitt raseri emot embetsmän och
adel. Det heter, att ryssarne ämna beästtal!
Koldau.
Wie.er Zeitung omtalar, ur t.ilförlitlg källa,
att inrikesminis:ern är sysselsatt med ukast:
ull en konstitusions-urkund, och att för detta l!
äadamål rådpligning egt rum med stinderdepu
terade fråga fleece provinser. Ds grunddrag :
ministern upprisat, sko:a vara gjorda i den li-
beralaste anda och egnade att tillfredsstilla dej
djerfvaste önskningar. Jealikhet i politiska och :
medborgerliga rättigheter, u an afseende på oli-
ka trosbekännelse — lika rättsanspråk på kora-!
wunel- och statsembeten — alla statsborgares
likhet iaför lagen — frihet till tro, person, ital
och tryck — petitions- och fri föreningsrätt —
samma jurisd:ktion för ala — lika vårnpligt
och värnrätt — justitioväsendets oafbängighet —
offentlighet och muzdtligt föredrag inför dom-
stolar — jury i kriminslsaker — slutligen en!
på principen af allmän folkrepresentation grun-
dad författning med tvenne kamrar, jemte kamrar- !
nas rött till afgörande i lag- och beskattnings-
frågor m. m., — dessa utgöra hutsvudfördelarne, !
hvaraf österr.kiska folkt genom denna författ-!!
ningsurkund skulle komma i åtsjutan!e. En-
hilligt lärer det vara erkändt, av, till följe at:
den trängande nödvändigheten att skyndsamt:
förstärka kronan genom ett konstitueradt par-S
lament, förlånanset af en koasti!ution på ofvan- !
nämnde grunder synes som ett afgjordi behof:
för staten. i
Wien den 435 April. D.n härvarande beoli-!z
ningens stämning bir sllt dystrare. Alla klas-
ser äro gezomträngda af en svirmod:g känsla: !l
Erkehert:g Ludvigs återkomst visar sig för fol-!
ket som ecit fruktansvärdi spöke, och en py
storm är oundviklig, deresi ej ministeren ge-
nast heli och hållet går öfver vll reiormpartiet.
Till allt detta kommer dessutom retningsåtgär-
der af fremmande ermissarier, bland hvilka en,
vid namn Schitte, i går på Odeon höll! ett tal,
hvaruti ban utvecklade det förslaget, att 100,000!
W:enare borde samlas och inlemna en potition
ull kejsaren. Vårt borgerskap, som förut till
största delen var fremmande för poltik, har
helt hastigt blif.it intaget af politiserande, och
följderna häraf kunna ej beräknas. I de högre
kretsarne herrskar en oändlig rådlöshet. Frin
provinserna lita underrätielsarna illa. Krakau
skall sättas i belägringstillstånd. Anstalter äro
träff.de, att en afdelning af bombarderkåren dit
afgår redan i afton. Det öfriga artillerisanska-
pet, kanoner och asmunition afsändas från Oil-
mätz. Detsamma eger rum med Kufstein, Frar-
z2nsfeste och Nauders i Tyrolen.
Aachen dea 47 April. Den i går omtalade
konflikten essellan arbetarne och åtskilligt re-
servmanskap, som tillåtit sig exces:er mot den
tyska kokarden, har ledt iiilde s:rgligaste följ-
der. Stadsau:toriteterna — så säger Aachner-
tidsingen för den 46 — hade givit det upp-
etede folket den försäkran att rese:varnas alf-
jägsasnde genast skulie försiggå; ceh allt lät
boppas, att lugnet skulle återkomos. Tyvärr
gick det ej så. En stor massa synes haft för
afsigt, att ej lita reserverna alfmarschera i fred
och trängde på borgargardet, som höll gatorna
spärrade. Efter flere snfall på deta och sedn
an maning alt åtskiljas skett, kommender:des ge-s
fyr! skoit los.ades och flera persvner dödades:
eler sårades. Det härvid antomna kavilleriet
venside gatorna, hvarpå ändtligen den så for-k
batliga roservkåren Lu.de lemna staden. Manll
kan aldrig nog beklaga, att genom ankomsten s
af vetta macskap, hvilvot hals öfver bufvud:
blifvit hitssicksdi lingufcin, utan begr-pp ora (
Jen nya tidens kraf, och hvilket bland oss au-t
såg sig som i fiendeland, ordningen blifvit störd ne
på ett så sorgligt sätt; man måsie beklaga det!v
d:s:o mer, som ständigt förut den fullkowliga-!n
ste harmoni berrskade emellan stadsdelsrne ochn
de öfriga trupperna. Kölneruda. för den 27v
säger, att etriden i Aachen förtfarit hela dagen, !d
barrikeder blifvit uppkastaie och minga men-):
niskolf ändamålslöst förspillts. — Efter sed-p
nare underrättelser har lugnet slutiugen biifvit!t
iterstäldt. n
Frankfurt d. 15 April. Enligt en bär in-l:
ir:ffad diplomatisk underrättelse från Paris, bart
(ranska regeringen gjort den preussiska en fram- f
ställning om tillåtelse för 30,000 fransoser att !
få tåga genom Tyskland till Polen, — Deut-
sche Zeitung gör häröfver följande betraktel:er:
vi hoppas, att men i Berlin med all energi sät-!
(er sig emot nys nämnda förslag, och att menjs
tillika begriper, det saken gäller att vara beredd !
på vigliga händelser i vestern. Det är alldeles
omöjligt — fortfar Deutsche Zsit. — att F. ank-
rike kan vara herre öfver ma:sorne af oroliga l:
hufvuden och osysselsatta händer på anrat sätt!
än genora att skicka dessa massor öfver grän-l1
soraa. Iogen snlednivg kunde komma F:ankrike t
örskligare till pass än Polens tillständ. Ditlc
kon man pu hafva att inkasia sina proletärer;!Z
likasom att till Italen skicka soldater. Man t
torde säga: det är bättre stt lemna detta folklu
senomtåg till Polen, än att låia dem falla öfver
oss. Men de skola falia ölver oss, om de vä!
en gång befinna sig midt ibland oss. Ett krig b
med Frankrike, som måhända uppkomme atlr
-
-— (AA m-— ÅA - -— I -—- BR mA -
-
mm mm RR mm - 2 FA -- DD
em