tenhet inom hufvudstadens, d. v. s. riksdagsortens,:
borgerskap. De konservative finge då vatten på sin
qvarn och kunde utropa: Se der följderna af de så
mycket :ofordade allmänna valen! Det ligger så-
ledes uppenbart i den konservativa sidans intresse,
att söka underhålla den villfarelsen, att det ifråga-
varande förslaget afser ett försök med principen af
samfällda val. Men huru de liberale sunnat falla
m i en sådan irring, ken jag svårligen fatta. Grun-
den för det föreslagna valsättet är ju alls icke npå-
gon samfällighet, utan fastheldre den strängaste klas-
sifikation ech utöfningen af den sålunda tillkomna
valrätten är lika segt, som hittilis, bunden vid stånds-
qvalifikationen. Vill häruti upptäckas något sken
af samfällighet, så är det endast ett bedrägligt irr-
sken. På det allvarligaste protesterar jag emot för-
söket att, på sätt jag anmärkt, falskt definiera det
föreslagna valsättet.
Hr BIÖRCE: Möjli
att en magistratspers
kunde det anses riktigast,
i Stockholm iakttager tyst-
nad uti förevarande fråga, men, det oaktadt, ön-
skar jag öppet tillkännagifva min åsigt af ämnet.
Jag anser nemligen det hvilende förslaget vara till
dess syftning förtjeht af bifall, ty en hvar inser lät-
teligen det oriktiga uti ett sådant förhållande, som
au äger rum, eller att af magistratens nuvarande
49 ledamöter, bvilket antal, till följd af derom re-
dan väckt fråga, torce komma att förminskas, 3 o-
vilkorligen skola till riksdagsmän utses. Men i be-
traktlande af det i förslage: bestämda valsättet, sy-
nes mig, i öfverensstämmelse raed hvad flere ef
Stockholms rfeprosentanter redan yttrat, betänkliga
inder röta för förslagets antagande. Att nu yt-
orlågare utveckla bsskaffenheten af dessa binder,
anser jag föga löna mödan, serdeles som förslaget
redan falit i Bonde det. Jag inskränker mig
fördenskr till att lara, det jag, med erkän-
nande af förslagets rätta syftning, finner sådana be-
nkiigheter emot detsammas autsgande, atv jag ej
kan understödja det.
Hr BRINCK: Med känpnsdom om de konserva-
tivas fina tekt, kan jeg icke dela den af hr Schar-
fav vitrade åsigt, att de med glädje skulle se Bor-
gareståndet antaga det nu diskuterade förslaget. Om
de konservativa verkligen haft den afsigten, att åstad-
komma den föreslagna grundlagsförändringen, så hade
d2 mest framstående persocerne bland dem icke re-;
serverat sig emot Konstitutionsutskottets betänkande;
öfver förslaget, utan fastheldre Bibebållit tystnad,
för att, såsom hr Schartau misstänkt, få förslaget
bos samtliga riksstånden antaget, och dymedelst
komma den allmänna valprincipen på skam. Deras!
städse ådagalagda fina takt i kinkiga fall styrker
mig uti den af mig uttryckta förmodan. De uttala
oförtäckt uti reservationerna, att förslaget stöder sig
på den semfällda valprincipen; de insågo, hvad som
hända skulle, om förslaget antoges, att valen i Stock-
holm från den stunden skulle erhålla en annan ut-
gång, att de klokaste, dugligaste och mest foster-
ländske mäa inom borgerskapet- och megistraten
skulle väljas, män, som representerade svenska fol-
ket, icke blott vissa skråintressen, såsom man pu
stundom får höra yttras från Stockholms-bänvkarpa.
Det var detta de konservative insågo, äfvensors att
detta skulle blifva ett det säkraste bevis mot deras
förkastelsedom om allmänna val.
He LAGERGREN: Då man hör en liberal, d.
v. 5 en, som vill se sambället oupphörligt framåt-
ilande och i rörelse, uppträda emot detta förslag,
bör men ej undra, och j:g gör det ej eller, att han
lär mån, om än med mindre framgång, att öfvertyga
andra, det förslaget icke innefattar ett försök att
tillämpa samfällda val. Just derföre att förslaget,
på sätt jag redan visat, är grundadt på ideen af
dylika val, och derigenom kan komma ait förnärma
heia klasser af hufvudstadens borgerskap, som nu,
genom klassindelningen, äro om deltagande i repre-
sentationen försäkrade, just derföre har jag, förut
och äfven nu, satt mig emot detsamma. TFör detta
mitt förfarande har jag hemtat stöd icke från min
politiska trosbekännelse eller färg, utan endast från
Iden föreslagna förändringens skadlighet. Jag anser
Inemligen genom denna förändring ganska angelågr:
lelementer aflägsnas från representationen för Stock-
holm, genom hvilkas tillvaro den starkare fått dela
makten med den svagare. Det är således, i få ord,
licke i följd af konservativ obenägenhet, utan i be-
traktande af förslagets vådor, som jag satt mig emot
detsamma.
Hr GRÅÅ: I likhet med de fleste af mine med:
representanter för Stockholm, anser äfven jag fö-
revarande förslag ej antagligt. Hade, enligt det-
samma, den fria valrätten gjorts gällande emellan
I magistratspersoner och borgare, så skulle jag, för
Imin del, icke tvekat att biträda förslaget; men då,
Isåsom nu skett, valfrihaten utsträckts jemväl till
de olika klasserna inom borgerskapet, anser jag
Iden föreslagna förändringen hvarken nödig eiler
nyttig. Vid förra riksdagen gick förslaget här i
ståndet igenom med blott en rösts pluralitet, hvil-
Iken sakens utgång sannolikt föranleddes deraf, att
len af ståndets ledamöter afhöll sig från att i vo-
-Iteringen deltaga. Då sedermers, till följd af eu
-Jannat stånds skiljaktige beslut, frågan förekom i
-lförstårkt Konstitutionsutskott, röstade der 41 för
bifall och 38 för afslag. Jag har ervinrat härom
.odast för att visa, aw meningarna äro mycket
delade, i afseende å förslagets antaglighet, och un-
der sådana förhållanden tror jag detsamma saklöst
kunna förfalla.
Sr