valdes samfåldt, så ett borgare deltogo i valet af dej
borgerskapet icke tillhörande fastighetsägarne och
vice versa. I stället för att dittills dessa begge par-
tier ständigt lågo i strid med hvarandra, sökande,
hvarje för sig, vinna fördelar på det andras bekost-
nad, har, ssdan denna nya ändring trädt i verkstäl-
lighet, en sllmän belåtenhet och endrägt varit rå-
dande samt allt visat sig raskt gå framåt. Med
detta na andragna exempel för ögonen kan jeg ej
inse någon våda vara förenad med antagandet af
det ifrågavsrande försleget, hvadan jag ock tillstyr-
ker bifa!l till detsamma, ehuru jag icke derföre vili
påstå, att det icke varit fördelaktigare, om det varit
al an mera genomgripende beskaffenhet.
He ROODIN: Hyad som under denna diskussion
blifvit yttradt, har än ytterligare stedfåstat min
åsigt i frågan. Jag inser nemligen icke, hvarföre
valsättet i Stockholm bör vira annorlunda, än det
i andra städer. För en hvar af nationens represen-
tanter måste det allmänna bösta vara högsta målet
för dess headlingssätt, och, med detta för ögonen,
kan det vara fullkomligt li tigt, om rep nta-
tionsrätten utöfveas af handla elier bandtverkare,
endast bebörigt afseende göres å den största rättrå-
dighet och största sakkävnedom. Utgående från
denna synppnet tillstyrker jag förslagets antagande.
Hr LAGERGREN: Då jag vid förra riksdagen
satie mig emot det ifrigavarande förslaget, så må-
ste jag med skäl vara att räknas blond dem,
hvilka, såsom en talare uttryckt sig, särde!ca bi
till erhållande af allmänna val ej är att
Hvad den nu föreslagna förändringen i a
riksdagsmannaval för Stockholm beträffar, så I
man med fullkomlig riktighet sagt, att cen in
fattar ett försök med till ingen af den samfällda!
alprincipen. Deruti är n fråga om att sam-
äld: genom elektorer, förrätta sjelfva valet,
ser till grund för valrätten
Det följer af sig sjelft, att, för utöfvandet af va
rätt, alltid och allestädes måste jä till grund
olika qvaliGkationer, såsom af rö 3 drifvande,
egpadoräit till fastighet Klassifikation kan
alltså icko någonsin undvaras vid ordnande af grun-
derna för valrättigheten. Att meranämnde förslag
afser samfällda val, är uppenbart deraf, att, då val-
männen i Stockholm hittills utvalt visst antal riks-
dagsmän af olika klasser inom borgerskapet och ma-
gistraten, så skulle valmänren nu, enligt förslaget,
äga att, utan afseende å kl!ass, utvälja samtlige riks-
dagsmännen för staden bland cess borgerskap och
magistratspersoner. Di.tta kan jag icke anse annor-
lunda2, än som ett upphäfvande af klasserna och en
öfvergång till allmänna val, och, då jag segt detta,
har jag äfvenledes i och med detsamma förklarat
mig icke kunna gilla förslaget.
Hr MUREN: Jag är uti hvad jag ämnade yttra
till det bufvudsakiigasts förekommen al hr I agergren,
så till vida, ett jag i likhet med honom fioner ifrå-
gavarande grundlagsändripgsförslag innefatta ett när-
mande till samfällda val. Vid behandlingen af fö-
revarande fråga ber imedlteriid det märkliga förbål-
landet inträffat, at somlige befva satt sig emot för-
slaget, af den anledning, att det icke skulle afse
ett närmande till samfållda val, och andra åter just
derföre, att det innefatter ett dylikt närmande. I
afseende härå har jag reden uttalat min enskilda
öfvertygelse. Härjemte tror jag, att då, på sätt nu
sker, vissa afdelningar af elckiorerne, kvar för sig,
utse riksiecsmän, skråanda, partisinne och enskilda
intressen göra sig mera gällande, än då, i enlighet
med förstaget, samtlige elektorerne samfäldt deltaga
i valet. I sednare faliet skulle otvifvelaktigt de
bäst qvolficerade erhålla det vigtiga representapt-
kallet. Det är i sanning nu riktigt skärande, att
höra personer anso sig kallade att här representera
vissa enskildas eller korporationers intressen. I föå
ord är min mening, att den föreslagna förändringen
icke är i någon mån äfventyrlig, utan fast heldre
nyttig, och att jag förthy gillar densamma.
Hr TAUSON: Jeg bade visst gerna sett, at
elektorsvalet för Stockholm vore annorlunda ordnadt
än det för närvarande finnes, men jag anser i all
fall det ifrågavarande förslaget innefatta ett steg
framåt, och tillstyrker derföre bifall till detsamma
Hr EMBRING: Otvifvelaktigt skola val, då de
ske samfsld:, gifva ett lyckligars resultat, ön då de
ske klassvis, emedan i förra faliet de väljandes tan
kar och intressen bättre semrmanföras. Det är a
dessa skäl hufvudsakligen, som jag förordar anta
gandet af ifrågavarande förslag.
Hr SCHARTAU: Det förefaller mig i sanning
underligt, att så väl de ledamöter, som räkna sit
sjelfve till de konservativa, d. v. s. som anses håll
fast vid det gamla, som äfven mina liberala vän
ner, hvi!kas lösen är att föra samhället framåt, tyc
kas förena sig uti bemödandet ati bestämma ett be
grepp, som är fulikomligt oriktigt, enär de vilj
göra ifrågavsrande grundlagsändringsförslag till er
probersten för semfållda val. Väl kan jag inse
hvartåt de konservative härmed syfta, äfvensom hvac
som blifvit afsadt med de förut af en annan talar
omnämnda reservationerna emot Konstitutionsutskot
tets vid sista riksdagen -afgifna utlåtande öfver för
glaget, ty lyckades man blott genomdrifva detsam
ma, och derjemte att vid det deri bestämda val
sätt fästa begreppet af allmänna val, så skulle re
sultaterna blifva högst fägnande för den större Te
formens motståndare. Det är nemligen icke svår
att förutse, att det nya valsättet, efter en gansk
kort användning, skulle väcka missnöje och obelå
a