omtyckt i sällskapskretsar. Han var omkring
235 år gammal, och redan en fullkomlig affärs-
man, såsom vanligt i England, eller bland
engelsmän, de? endast gossar och män finnas.
Utan ynglingatidens öfvergångsperiod, hvilken
hos andra folk är den gladaste i lifvet, inträ-
der den engelske gossen hastigt på sin jordi-
ska kallelses affärsbana, åtminstone i ett prak-
tiskt lif, det han för en tid hetraktar som sin
kallelse. Mr Robert hade såsom gosse åtföljt
sin fader från England, från den brittiska at-
mosferen, på ett engelskt skepp, med öfver-
Ilyttning af engelska beqvämligheter på syd-
amerikansk mark. Ilan hade i det hela aldrig
lemnat det brittiska elementet, under det han
växte upp som cn verklig Britt.
Mr Walker ordnade en packa bref och pap-
per, hvilken han bade lagt afsides för sin
sons vigliga expedition, medan den unge man-
nen tog upp en engelsk pennknif, för att bättra
nagelns rundning på venstra handens lillfinger.
På ögonblicket, Bob, min gosse, på ögon-
plicket,, svarade mr Walker med en hastig.
vickning på hufvudet. Ian lade derpåi ord-
ning några andra paketer, bref och papper,
underskref några flera dokumenter, lade dem
ill de andra, och vände derpå sin stol mot
ynglingen, hvilken med undransvärd köld i
lenna vigtiga stund, då han skulle lemna sin
aders hus, brukade sin pennknif, som skulle
ngenting så mycket fordra hans uppmärksam-
vet, som att pulsa sina naglar. Mr Walker
alte sig i sin position, begynte sin lek med
irnyckeln, och utlät sig derpå:
Du har nu kommit, Bob, min gosse, att
öra mina lärdomar och råd, af hvilka jag
ystematiskt antecknat många på några af dessa
rk, att du må läsa dem embord. Här, Bob,