RIESDAGEN
Diskussion hos borgarståndet öfver konstitu-
fions utekottets memorial M 2.
(Forts. fr. JG 79.)
Hr SCHARTAU: Jeg vill till en början förklara
att jag, med siöd af 4 R. O., icke å detta rum
anser mig såsom ett ombud för kommittenter, och
att följaktligen hvad jag ämnar att säga ienefattar
min och icke deras tanke, hvilken till och med är
mig obekant. Denna min enskilda öfvertygelse i
ämnet har jag dock tiilförene tillräckligt uitryckt,
dels vid sistförflutne riksdag, dels för omkring 8 år
tillbaka, då jag till Konstitutionsutsktottet inlemnads
förslag till grundlagsförändring uti ifrågavarande af-
ssende, hvilket förslag åsyftsde att borttega någon-
ting så obiliigt och formlöst, som att ibland de så
fåtaliga ledamöterna af Stockholms magistrat skols
utses icse mindra än tre representanter för staden.
Ja! vid riksdagsmennavalen till 4840—4841 årens
riksdag inträffade det förbållande, att ända till sex
af magistratens ledamöter måste väljas till represen-
tanter, emedan flera af je ursprungligen valde, till
följd af å!dsrdom och sjuklighet, afeade sig förtro-
epdet, hvilket åter påkallade nya val. Icke är jag
således den, som ej inser behofvat af reform uti sät-
tet för anställande af val till riksdegsmån för Stock-
bolm ; men, det oaktadt, hyser jag den övertygel-
sen, att det ifrågavarande förslaget till en förändring
i berörde hänseende är behäftadt med sådan felak-
tighet, att, i stället för att afbjslpa de det hittills
gällanda valsättst vidlådande bristfälllgbeter, det sna-
rare skulle inveckla Stockholms borgerskap i ännu:
flera svårigheter, än det hitintills haft att utstå.
Grunden för förslaget är nemligen, på sätt ock an-
märkt blifvit, icke samfälda val, utan fasthelira den
allralösligaste klass-sammensättning; och det är just
detta, som jag hufvudsakligen har emot förslaget.!
Det heter i 44 R. O., angående val af riksdags-
män för Stockholm, och denna punkt af paragrafen
är icke föreslagen att ändras, att valen förrtitas ar
50 elsktorer, utsedde iblard borgerskapet efter lika
klassifikation, som stadens Femtio Aliste; men den-
ra, af grundiegen åberopade klassifikation, af hvem
beror den? huru ör den inrättad? Den beror ät
Femtio Äldste med Konungens sanktion. Pet har
redan blifvit nämndt, att densamma ucdergått fara
förändringar, och en sådan är till och med nu som
bäst i görningen. Hvad inrättningen beträffar är
att märka, att af elektorerna tillhöra för närvarande
49 grossbandlanderne, 12 minuthendlanderne, 24 fa-
brikörerna och handtverkarne och 2 topterdiskep-
parne. Naturligtvis hafva minuthandlanderne likar-
lade intressen med grosshandlanderne, och komma föjj-
akiligen lättare öfverens med dem än med handtver-
karne. I anledning af sålunda anptydda sympathier
emellan de särskilda klasserna ibland elektorerna
uppstå lätteligen tvenne partier band dem, med an-
talet 24 på hvardera sidan. Hvilketdera partiet,
som skall erhålla öfvervigtan, vore då beroende af
kopygrdieskepparnes elektorer. Allt är således be-
reåt till partisöndringar, hvilka ock icke kunna und-
vikas, när man åt klasser eller skrån öfverlåter så-
dana rättigheter, som här ärol fråga. Till förringan-
de af skeppsaraes ofvanberörde inflytande, har det
förslag varit å bane, att af dem blott en elektor
eller ledamot af de femtio äldste skulle utses, hyvil-
ket förslag dock ej för denna gången vunnit bifall.
Det skulle likaväl kunna gå av, att, när som helst,
hos femtio äldste väcka det förslag att af dem, och )
således äfven af elektorerne, t. ex. 30 utsågos bland
handlanderne och 48 bland hbandtverkarne, eller
tvertom. Ja! en regering skulle tilläfventyrs i en
framtid tro sitt serskilda intresse påkalla en förän-
dring i klassifikatiopen för femtio äldste, i syfining
att, genom den deraf beroende klassifikationen af
de riksdagsmän utväljande elsktorerne, medelbarli-
gen kunna till en ej) så ringa del inverka på repre-
sentationens sammansättning, bvilket, enligt min
tanka, vore hvarken nyttigt eller med allmänna
tänkesättet öfverensstämmande. De svårigheter, som
förefinnas vid tillämpningen af det nu gällande val-
sättet, hade på flera andra vis, än det föreslagna,
kunnat undanrödjas, såsom till exempel derigenom,
att den valrätt, elektorerne nu utöfva, utsträckts till
andra, än magistratspersoner. Om förslaget, utan
rubbning af valsättet i öfrigt, innehållit, hvad jag
vid 4840 års riksdag motionerade, att, vid besät-
tandet af de nu för dessa ombetsmän afsedde trenne
riksdagsmannarummen äfven fastighelsegare, hvilka
ej tillhörde magistraten eller borgerskapet, kunnat
komma i fråga, då hade jag icke tvekat att under-
stödja detsamma med min röst. Jag vet väl, att
genom antagande af ett dylikt förslag borgarestån-
det skolat erhålla nya ympqvistar, man jag tror er-
farenhetena hafva tillräckligt visat, att de, som stån-
det redan fått emottagea, icke burit någon dålig
frukt, utan fastheldre bidregit till att gifva det ål-
driga trädet en frodigare krona, än det någonsin
derförinnan burit. Det är dock blott i förbigående
jag velat nämna detta, emedan nu ingenting der-
vid kan tillgöras; och jag slutar med att förklara,
let jag, för min del, icke anser skäl förefionas att
bifalla den här ifrågavarande förändringen.
Ö Me AH MM mt me hen MR —- Oh ÅN EO AA — -—