daggljuset. Når någon politisk messyr skall ta-
gas i batraktande, så är alltid den första tan-
kan: skall den antagas af lordernas bus? hur
en minis!er skall sammansättss, eller ett parti
bildas, för att en gång framställa en sådan, då
är lordernas hus alltid dot spöke som visar sig
Tedan vid ingången, och utvisar hvar och er
sannt cch öppet liberal. Hvarföre hafva vi
underhuset intet liberalt parti, i stånd att tage
styrelsens tömmar med den kraft, den talang
och det förtroende, som en regering i detta lang
borda bafva? Lordernts hus är orsaken dertill
Hvarföre hafva Whigs monopolium på mak-
ten, utan kapsciiet att utöfva den? Hvarföre
ligga de på knä för Peel, och Pesl på samma
sätt för dem? cch hvarföre äro de tvungna att
likasom snika sig undan och dölja sin mening
när de vilja ha fram någon half-liberal mesyr?
Jo, emedan lordernas hus står öfver båda med
käppen, och kan afbyxa och siuta hvilzendera
af premierministrarae det behagar, och när det
behagar. Hv:rföre finne3 intet ri:dikalt eller
egentligt folkparti i parlamentet? och när nå-
gon ny och duglig man blir vid på grund af
radikala opinioner, hvarför öfvergifver han des:a,
si snart han kommer in i underhuset? emedar
lordernas bus förbjuder att maktea någonsin
må komma i endra än aristokratiska händer.
Eoglands medelklass får aldrig eit verkligt
parti i underhusst, så länge lordernas bus för-
blifver hvad det är. Det första steget för me-
delklassen och för det populära rartet är så-
ledes, att begära en reform af lordernis bus.
Men detta hus är i en belägenhet, farlig
äfven för dess eget bestånd. Dess konservatism
står såsom en damm emot allmänna tänkesät-
teis stora flod, som derföre tviogas att på agi-
titionens väg stiga nästan till omf:nget af en
ocean, innan det kan med en enda droppa
komma öfver den konservativa dammen. Men
när det hunnit denna höjd, rusar det också in
med en fors, som synes vilja upprifva sliting
framför sig, med vå!dsaxmhbeten af en revolution.
Imedlert d uppbygges dammen nästa dag ånyo,
och floden, stängd från sitt naturliga lopp, tvin-
gas att ånyo fylla sin reservoir.
Sålunda ser man ati lorderna under bäfvan
lita vissa stora åtgärder af liberalism och re-
form passera, meden de helt och hållet ute-
sluia all: mindre, huru vigtiga de än må vara,
om de icke genom agitationen och gäsaiugen
bland folket butvit uppsvällda till en viss volym.
På detta sätt krossas el!er bindras gradvis allt
reformerande; och den enda utvägea all framfå
en reform, är att missbruien drifvas till en
sådin höjd, att de blifva alltför sfskyvärda fir
att kunna uibärdas. Ena annan följd af derna
sakernas ställning är, alt ministrarne få upp-
ära landets förebråelser för en likväl oftast
tvungen vanmakt, cch oaflitligen anklagas för
lojhet, rädsla, krypskytteri, påstås vara hvar-
ken fågel eller fisk, sakna båda fasthet och
principer, 0. s. V.p
Samma författare anställer äfven en högst in-
tressant bitraktelsa öfver underhuset och åd:-
galägger de: bland enaat föijande orsaier till
de enorma uigifter, som engelska statskassan
måste vidkänn:s för arme. ns och floit:ns un-
derbil!. En öfversigt af Dodisparlimentets re-
gister vis:r hvilken ofanilig öfvervigt i under-
huset de familjer eg2, som äro personligt in-
tresserade af underhållet af en stor ståend2 ar-
må, Detta hus har 92 ladamöter, som äro el-
ler verit i tjenst vid ara.2a eller flottan; 31
söner och 27 mågar till landt- eler sjövffise-
rare. Höäiruti hefva vi ej inräknat dem som äro
officerarnes brors- eller systerbirn, eiler de le-
damöter, som sjelive hafva söner eller nezröer
i armeen doch fl ttan. Det anförda är imedler-
tid tillräckligt att visa hvilken partiskhet måste
råda i underhuset i alla frågor som röra an-
slag till armeen och flotian.
Vår ariceo, fortfar författaren, ,är något
sörre än den behöfde vara. Vi ertänaa be-
bofvet af en liten stående stam, såsom en kärna
för en större försvarestyrka i krigstid. Krigs-
yrket har sina traditionella maximer och sin
Organisation, som icke kunna inläras på en dag.
Men en ganska liten och väl org:nisered arme
med tillräckliga förråder meddelar scart fin
anda och sina kunsisper åt rekryter. Ea stor
arme i fredsiid tjenar till intet. All hvad
di:ciplinea kan uträtta gjordez för brituskia 2r-
meen under freden emellan sjuåriga krigeis slut
och amerikanska sjelfständigbetskriget, äfvensom
enelian sistnämnie krig och de europeiska re-
volutionskrigen. Samma förhållande var äfven
med preussiska srmesn. Bide undar smeri-
kanska krigat och under falitåget i Nuderlin-
derna blefvo likvål Englands rejulera trupper
slagne ceh gäckade at lärlingar i kvigskonpsten.
Den utsökt väl disciplinerade preussiska armee:
er:er samma öde i sriden mot den franska re-
publikens rekisyter. Också är det eti faktum,
att Weliingtoa enträget bad den hemsavarande
krigsministern, att icke sända honom nigra fli-
cerare af högre retg, utan endast yngre, dem
han kunde isöfva i fölttjenst; och den tyska
armå, som utdref Napoleon år 48453, improvi-
serad:s under det fruktansvärda gamla gardets
eld.
Ea stor stående a må i fredstid är en skola
icke för krigskunskap, uten för militäriskt pe-
ganteri, s:mt för öfrigt cndest en förevändning
alt skaffa Unge män af s. k. god familj elter
med relationer, löner från statskassan?
V: hafva rs tt dessa reflexioner förtjenta ait
medde:as i öfversättning, emedan ew och annat
deraf synss hafva god ullioplihst även på
vårt eget land.
— tt
— Till de i gårdagsbladet anförda underrättelser
om den tillämnade stora processionen af de s. k
a FS