lade, att äfven arbetsoroligheterna i England
hindrade reduktionen. Slutligen anslogs i allo
7,700,000 sterling för landtarmåeen.
På förfrågan om ministeren ämnade föreslå
någon modifikation i navigationslagarne, svarade
hr Labouchere, att tiden dertill icke kunde nu
bestämmas; och på förfrågan, om minisicren
ämnade vidtsga åtgärder för beskyddandet af
engelska sjöfarten i Östersjön, svarade lord Pal-
merston, att man icke ansett det ännu nödigt.
Angående lord Mintos åtgärder såsom med-
lare emscllan Neapels regering och Sicilien, sva-
rade lorden, att lord Minto endast handlat på
uppmaning, såsom enskild man; icke i diplo-
matisk egenskap.
Ifrån Irland låter det mycket oroligt. Man
hade i södra delen åter börjat med de eldsig-
naler på bergen, som för några år sedan föror-
gakade så långvarig uppståndelse.
Enligt underrättelser öfver England ifrån
Lissabon af den 29 Mars, skulle en minister-
förändring der ägt rum, framkallad af Silva
Cabral.
En korrespondent frin London berättar, att
på lord Aberdeens förfrågan i öfverhuset, om
sardinska truppernas inmarsch i Lombardiet, hade
lord Landsdowne förklarat, att det icke endast
icke skett med Englands instäramande, utan
tvärt emot de instruktioner engelska gesandten
i Turin erbållit.
TYSELAND.
Berlin J.5 April. Den vigtigaste förhandling
i detia ögonblick inom den förenade landtdagen
rör regeringens förklaring beträffande de pol-
ska angelägenheterna. Det tel, som Kraszew-
sky höll vid detta tillfälle, var ganska karakte-
ristiskt. I Berlinerunderrättelserna klagar man
likväl öfver att detta tal, jemte sin värma,
skall hafva utmärkt sig gerxom öfverdrifter, och
derigenom skadat saken. Konseljpres. Camp-
hausen skall med stort lugn och till allas till-
fredsställelse hafva besvarat Kraszewsky. Han
uppmanade till tålamod, och menade att Preus-
sen, upptsget af sin egen utveckling, icke obe-
tänksamt kunde låta sig indragas i krig med
Ryssland.
Posen är förklaradt i belägringstillstånd.
Kampen mellan de polska och tyska folkdeiar-
ne ij detta: Isnd kan ej längre tillbakahållas.
Men i anseende till adeln befarar man Galliziska
uppträden: det kan uppstå ett förfärligt blodbad.
Finansministern Hanserbanns förslag till stats-
lån anser man rent illusoriskt, då inga pen-
ningar stå att bekomma; man skulle alltså nöd-
gas skrida till ytterligheten af ett tvångslån.
Men antager för säkert, att Jandtdagen höfligt
återförvisar propositionen till ministeriet.
Den 3 April om morgonen mellan kl. 8 och
9 förklarade hr d:r v. Minutoli oförmodadt i
Berliner Bärgerwebrs (aationalgarde:s) försam-
ling, att han nedlade sin befattning såsom dess
chef, emed2n konungen uppdragit honom rceor-
ganisationen af polisen. Hr Nobiling gjorde
derpå det förslag, ate man skulle ställa en kung-
lig prins i spetsen för nationalgardet. Dennz
proposition förorsakade en stor spinning hos
flertalet af de församlade, och hr Zacharias fö-
reslog, att man skulle taga denna vigtiga sak
under öfverläggning på en särskild ny samman-
komst.
Från Berlin läses följande, som ej torde sakna
1 märkvärdighet: att konungen ej kan vara
likgiltig för de angrepp, som när och fjär göras
mot honom, är lätt begripligt; likväl förtje-
na ryktena, att han skulle vara betänkt på
afsägelse, ej den ringaste trovärdighet.
Öiverpresidenten i provinsen Preussen, Bötti-
cher, har på begäran blifvit entledigad, och i
hans ställe f. d. konseljpresidenten von Auers-
awald af konungen satt på denna vigtiga post.
För öfrigt upptagas landtdagssessionerna af
öfverliggningar om vallagen, hvars första pars-
graf höll ständerna längst. Konung Fredrik
Wilhelm har aflåtit en proposition till landt-
dagen, ait ofördröjligen välja de 113 depute-
rade, som Tyska Förbundsförsamlingen skall
hafva från de preussiska provinserna, för alt!
jemte de öfriga från hela Tyskland utarbeta
och konstitusra den nya Tyska förbundsförfatt-
ningen. Detta dokument är ganska märkvärdigt.
Frankfurt den 2 April. De tyska folkrepre-
sentanternas tredje sammankomst härstädes, i
dag, har ledt till en uppenbar söndring inom
församlingen. Vid de föregiende sammanträ-
dena var beslutadt att en konstituerande na-
tionalfö: samling skulle väljas, hvarvid man an-
tagit såsom grund för valen, att ingen censu:,
ingen särskild trosbskännelse och inga stånds-
privilegier eller andra undantagsförmånrer skulle
dervid utgöra vilkor, — att hvarje fullmyndig
statsborgare vore både valman och valbar; ati
en deputerad icke behöfde vara bosatt i den
tyska stat, der han väljes till representant; och
slutligen att den så valda konstituerande för-
samlingen, äfven skulle i Frankfurt hålla sina
sammankomster. Hecker hade sedan föreslagit
att den nu i Frankfurt befintliga representant-
församlingen skulle förklara sig för permanent,
till dess den aflöstes af der konstituerande för-
samlingen; och då detta förslag blifvit förka-
stadt med 368 röster emot 143, hade v. Itzstein
förändrat detsamma derhän, att den nu rådplä-
gande församlingen måtte förklara sig för mo-
raliskt permanent, och inom sig utse ett fem-
tiomanna-utskott, som här borde fortsätta råd-
-plägningarne, i hvilka de händelsevis i Frank-
furt qvarstannande representanterna äfven ägde
att deltaga, och som vore bemyndigadt att, när
det så funne nödigt, genast inkalla hela försam-
lingen. Men äfven detta förändrade förslag
hade blifvit förkastadt af en stor majoritet.
Deremot hade en ännu större majoritet antagit
v. Gagerns förslag om tillsättande af ett annai
femtiomanna-utskott, hvari alla stammar och
länder borde, så vidt sow möjligt, vara jemnt
representerade, och åt hvilket utskott skulle
uppdragas att, gemensamt med tyska förburdet,
hägna nationens intressen, sjelfständigt rådslå