Tore, alt SKORUNSeN avel I Ocha BIeeedae Mans der
bjerta vårt samhälles behof, och genom valet af den
nyss bortgångne, djupt saknade höfdingeas efterträ-
dare, gifva oss en borgen för dess fortfarande böj-
else att befordra framgången af samhällets billiga
fordringar.
— Följande palis-åtgärd af Konungens befsll-
ningshafvande i Kalmar torde påkalla upp märk-
samhet:
Genom kungörelse af den 8 nästlidnea Januari
har jag anbefallt länets krono- och stadsbetjening
att, efter erhållen kännedom om bzegångne stölder,
söka genom sådan ransakap, som cmförmäles i 52
kap. 2 6 missgernings-balken, komma tjufven eller
tjufnaden på spåren.
Jag finner mig af förekomne omständigheter för-
anlåten att ytterligare föreskrifva:
4:0 Att hvarje länsman skall upprätta och hos
sig förvara förteckning öfver alla sådane inom hans
tjenstgöringsdistrikt boende personer, hvilka tillförne
stulit, hos hvilka tjufsaker förut sedde äro, äfvensom
öfver dem, hvilka tjufsaker försålt, hysa tjufvar eller
med dem på annat sätt pläga umgänge.
9:0 Att, så snart någon anmälan om begången
stöld ingått, länsmannen skall med ledning af ofvan-
nämnda förteckning, cch med afseende på de i hvarja
fall förekommande serskildte omständigheter, efter
tjufven och det stulna anställa noggranna efterspa-
ningar, dervid alltid iakttagande, att lagens före-
skrifter i ofvanomförmälte kap. och blifva nog-
grannt efterföljda.
3:0 Att länsmännen skola en gång i hvarje vecka,
jamte de förut anbefallte veckorapporterne, aflemna
serskildte rapporter ö:ver alla de under veckans lopp
hos dem anmälda stölder, samt i samma rapporter
införa fullständig uppgift öfver alla de åtgärder,
som för tjufvarnes upptäckande och det stulnas till-
rättaskaffande blifvit vidtagne.
Krono- och stadsbetjeningens första och förnämsta
pligt är att efter yttersta förmåga, hvar i sin ort,
vidmakthålla ordning och skydd till person och e-
gendom för länets innevånare; men om länsstyrelsen
alltid med tillfredsställelse erfar underlydande tjen-
stemäns nit och vaksamhet vid deres pligters utöf-
ning, ämnar den också att hädanefter såsom hittills
med allvar näpsa och straffa den, som i ett eller
annat afseende underlåter att fullgöra sin skyldighet.
Om hvad jag sålunda anbefallt och yttrat, har
tit. att förständiga de under tit. lydande länsmän.
— Uti tidningen Allvar cch Skämt meide-
Jas följande insända anmärkning, hvilken torde
förjena vederbörandes uppmärksamhet:
pNär kaiten är boris, springer rå tan på
bordet. Såsom bevis derpå,att förestående ord-
språk b:sannas, må nämnas, att vederbirande
i Jemtlinds län, under herr landshöfding Six0d-
ströziors bortovaro, lirer nyligen hafva förord-
nat en under förmyndare varande person till
stad fi kal — billistvis frågas, om ett sådant
förfarande al auktoriteter röj:r takt och efter-
tanka.,
— rÖsesunds-Posten, af den 8 dennes be-
rättar, att då ett reformmöte den ö dennes
skulle i Helsingborg förs: m!as, öfverstelöjtnan-
ten vid skånska husarregementet grefve v. Es-
sen förbjudit begagnande af den enda större
lokal, som dertili lärer verit lämplig och som
blifvit hyrd för regementets musik, men ef
musikdirektören för tillfället upplåten. Mötet
hade sedan hållits i en annan lokal, och då
det talrika sällskapet enhälligt uttalat sig för
allmänna val, baslutades att ett större reform-
möte skuile eza rum på Helsan som i dag,
då personer af alla klasser och äfven ifrån när-
liggande landsbygd skulle kallas, att deri deltaga.
— I Jörköpingsbladet för den 8 dennes li-
ses: pMan hör ofta den satsen drivas, att sven-
ska allmogen icke följer med eller särdeles in-
tresserar sig för de poliiska förhållandena. Den
som vill bafva bevis på motsats p, kan imed-
lertid få det när som helst, om han nu för ti-
den inlåter-sig i samtal med de upplystare af
Smålands bönder. De sticka numera icke ug-
der stol med sina meningar, och säga under-
stundom :sanningar om både regering och stän-
der, som på ett förunderligt sätt äro dräpande
isak. Kanske det ej vore så illa, att höga
vederbörande i hufvudstaden gjorde sig mödan,
att i närvarande stund studera landsorternas,
och särdeles, bondens sinnesstämning. De skulle
då, åtminstone i Småland, finaa en befolkning,
som med verklig entusiasm omfattar reformer-
nas sak, och som synes vara fast besluten att
frågan om allmänna val skall bli en verklighet.
För öfrigt förspörjer man ibland allmogen, och
synnerligsst dess söner, ett varmt deltagande
för Danmark, och ett brinnande hat mot allt
ryskt.
NRA