tedasco, Collegio dei nobilin, ete. Ett antal Jesuiter, som äro födda i Rom och vilja qvarstadna, blifva sekulariserade; flera novissr hafva redan Jåtit inskrifva sig vid medborgaregarset. De öfriga tåga ut till Amerika, Asien, Afrika. 0. S. V., såsom missionärer. Generalen var ännu qvsr, men skulle inom några veckor utvandra jemte den sita återstoden; hvart, det visste sngen än. Mot Jesuiterna i Neapel h:de allmänna oviljan småningom nått den höjd att de, äfven den 41 Mirs, nåse inskeppa sig, icke utan stor våda för deras personliga sikerhet. I 30 vagnar, med busarer cch ridande mat:onalgarde föru och ett helt schweizerregemente bikefter, fo: 0 de från sitt kollegium till hamnen, och mell:n Merc: tello och Molo var nationalg:rde uppsjäldt till der s ytterligare skydd. I sjelfva haronen måste nationalgarde i båtar bilda ett slags: sjö försvar, för att bringa dem -ofreåade ombord på ångfartyget Nattuar, hvilket skulle föra dem vidare. Hvisslingar och fö;b:nnelser blefvo Neapolitznarnes afskedshelsningar åt dem; men genom de nysmärmnda omsorgsfulla skyddssnstalterna slutade det dervid. I Neapel visste man den 44 Mars, såsom fullkomlgen tillförlitligt, att S:cilisns provisoriska styrelse (Comitato generale) hade sfböj alla konungens forslag, fastän förordade aflord Minto; Sielien fordrade konungens tronafsägrlse till förmån för hans efterträdare. Lord Minto återförväntades till Neapel. Den provissr:sia styrelsen hade likväl låtit anmoda Messinaboerna att tills vidare inställa sina belägringsanfall emot det ännu slitjemnt i neapolitenska tropparnes händer befistliga citsdellet. I Messina och Citanea bördes röster för en republikansk statsförfaitniog. Konung Ferdinind bade dragit sig tillbaka till C.serta; han var förfallen till sju ech kropp, led af fallandeiot och ville gå i kloster. Tagen ai det öfriga konungabusat lä: se sg vidare. Reaktionärerna upphetsade pöbeln och den 43 Mars begyntes ett Lazz-roni upplopp i flera trakter af hufvudstaden. Nationalgardet, kavalleriet och Schwezare förenade sig exot de crolige och grepo en mängd; flera menniskor stupaie; mot natten qväfdes rörelsp, men om morgonen den 44 begyntes der på nytt; och oviljan vändes nu mot konungen, hvars återvändande till bufvudstiden yrkades. POLEN. Det beslut, hvarigenom konungen af Preussem anses hafva lösgifvit storhertigdömet Posen åt Polka folket, förekommer i de med sista gårdagsposten anlända Preussiska tidningarne, och är utfärdadt den 24 Mars. Dot invehilles i svaret åt en från Posen ti!l Berlin snländ deputation, anförd af erkebiskopen i Gnesen, hr von Pszyluski; men det är på lårgt när icke så ovilkorligt eller så lofvande, som de föru: spridda berättelserna förkunnat. -Imedlertid kommer det utan tvifvel att leda till, samm: mål, sedan Polackarne i alla fall fått tillstånd att nationelt reorganisera sig)i Posen, och sedan Polska kommitteen med Mieroslawski i spetsen, jemte alla de i Berlin befriade Polackarne, nn mera hafva infunnit sig i Posen. Biand Polackerne spridde sig oupphörligt tankan att till Polens kozung utropa den unge Prins Waldemar i Preussen, ryktbar redan för sitt deltagande i Engelsmännens segrar i Lahore, men ob:fläckad af preussiskt medborgareblod. Polska flystingarne i Paris läto den 24 Mars införa ett efsked till fran;ka folket, med anhållan om vapen, och att deras hustrur, barn och ålderstigna måtte få qvarstadna under franska folkets beskydd, medan de sftågande ila till sitt fådernesland för att förlossa det ifrån det ryska oket. Två dagar sednmire, den 26, hade dessa Polackar redan anländt till Köln, med furst Adam Czartoryski i spetsen; bland dem funnos för öfrigt de utmärktaste bland anförarne i sista polska revolutionen, t. ex. Corzanowski, Moraw ki, Bystzonowski, Czplicki Bolmin från Krakau, o. s. v. Vid ryktet härom ssmlade sig gena t omkring 800 till 1000 at Kölns innevånare, och tågade med den trefårgade tyska fanan i spetsen för att helsa fursten och uttrycka Tysklands allmänna välönskningar för Polens återstältelse. Fursten, djupt rörd, svarade i korthet, på franska, för ait betyga sin tacksamhet öfver detta prof på deltagande för Polens frihet; han återhelsades med hfliga lefverop. Medan dessa ännu skallade, framträdde blend samlingen en talare — sjelf Polsck — och bad fursten att närmare förklara meningen med Polens frihet; talaren menade dermed icke den fordna friheten för aristokraterna, utan fribet för folket. Furst Czart.ryski svarade härpå att hans sträfvan bloti åsyftade Polens demokratiska pånyttfödelsen, och helsades nu med förnyade bifallsrop. Före tågets fortsättning från Köln lät han införa en afskedshslsning i Kölner Zeitung, och upprepade deri, att hans mål vore aett fritt, sjelfständigt Polen, ett Polen utan privilegier, kort sagdt, ett demokratiskt Polenn. i Polska, legionen från Frankrike väntades i Berlin den 27; den ansågs omkring 4000 man stark. ÖA —2 a M MH AA OO —-— Ds DD AA -— RR mm AA BA — mpj (DP AA På AA mc mm fe moa dÅdd MM Tee Hå bAr MA RYSSLAND. De sednaste underrättelserna från Warschau öfver Posen bekräfta ryktena om ryska truppers sammandragning i ryska Polen; nya regementen inryckte oupphörligt. För öfrigt var landet nu mera tillstängdt ifrån ryska sidan; hvarken resande eller tidningar insläpptes. Såsom ett nytt prof på ryska censuren, icke mindre roligt, än det för några dagar sedan anförda, har man nu polska tidningarnes berättelse om Ludvig Filips sednaste händelser, — den liknar fullkomligt den förra om Guizats, och tyder så: ; H. M. konurg Ludvig Filip har för sin helas slull lemnat Frankrike för någon tid och!i rest till hafsbiden vid Brighton i England.1 ,Vid areran ifrån Paris har ett litet upploppc agt rum, men som 1l.kväl skyndsamt qväfdes. Imedlertid har H. M. funnit sig föranlaten aut