tedasco, Collegio dei nobilin, ete. Ett antal
Jesuiter, som äro födda i Rom och vilja qvar-
stadna, blifva sekulariserade; flera novissr hafva
redan Jåtit inskrifva sig vid medborgaregarset.
De öfriga tåga ut till Amerika, Asien, Afrika.
0. S. V., såsom missionärer. Generalen var ännu
qvsr, men skulle inom några veckor utvandra
jemte den sita återstoden; hvart, det visste
sngen än. -
Mot Jesuiterna i Neapel h:de allmänna ovil-
jan småningom nått den höjd att de, äfven den
41 Mirs, nåse inskeppa sig, icke utan stor våda
för deras personliga sikerhet. I 30 vagnar,
med busarer cch ridande mat:onalgarde föru
och ett helt schweizerregemente bikefter, fo: 0
de från sitt kollegium till hamnen, och mell:n
Merc: tello och Molo var nationalg:rde uppsjäldt
till der s ytterligare skydd. I sjelfva haronen
måste nationalgarde i båtar bilda ett slags: sjö
försvar, för att bringa dem -ofreåade ombord
på ångfartyget Nattuar, hvilket skulle föra dem
vidare. Hvisslingar och fö;b:nnelser blefvo
Neapolitznarnes afskedshelsningar åt dem; men
genom de nysmärmnda omsorgsfulla skyddssn-
stalterna slutade det dervid.
I Neapel visste man den 44 Mars, såsom
fullkomlgen tillförlitligt, att S:cilisns proviso-
riska styrelse (Comitato generale) hade sfböj
alla konungens forslag, fastän förordade aflord
Minto; Sielien fordrade konungens tronafsägrlse
till förmån för hans efterträdare. Lord Minto
återförväntades till Neapel. Den provissr:sia
styrelsen hade likväl låtit anmoda Messinaboerna
att tills vidare inställa sina belägringsanfall emot
det ännu slitjemnt i neapolitenska tropparnes
händer befistliga citsdellet. I Messina och Ci-
tanea bördes röster för en republikansk stats-
förfaitniog. Konung Ferdinind bade dragit sig
tillbaka till C.serta; han var förfallen till sju
ech kropp, led af fallandeiot och ville gå i
kloster. Tagen ai det öfriga konungabusat lä:
se sg vidare. Reaktionärerna upphetsade pö-
beln och den 43 Mars begyntes ett Lazz-roni
upplopp i flera trakter af hufvudstaden. Natio-
nalgardet, kavalleriet och Schwezare förenade
sig exot de crolige och grepo en mängd; flera
menniskor stupaie; mot natten qväfdes rörel-
sp, men om morgonen den 44 begyntes der
på nytt; och oviljan vändes nu mot konungen,
hvars återvändande till bufvudstiden yrkades.
POLEN.
Det beslut, hvarigenom konungen af Preus-
sem anses hafva lösgifvit storhertigdömet Posen
åt Polka folket, förekommer i de med sista
gårdagsposten anlända Preussiska tidningarne,
och är utfärdadt den 24 Mars. Dot invehilles
i svaret åt en från Posen ti!l Berlin snländ de-
putation, anförd af erkebiskopen i Gnesen, hr
von Pszyluski; men det är på lårgt när icke
så ovilkorligt eller så lofvande, som de föru:
spridda berättelserna förkunnat. -Imedlertid
kommer det utan tvifvel att leda till, samm:
mål, sedan Polackarne i alla fall fått tillstånd
att nationelt reorganisera sig)i Posen, och sedan
Polska kommitteen med Mieroslawski i spet-
sen, jemte alla de i Berlin befriade Polackarne,
nn mera hafva infunnit sig i Posen.
Biand Polackerne spridde sig oupphörligt tan-
kan att till Polens kozung utropa den unge
Prins Waldemar i Preussen, ryktbar redan för
sitt deltagande i Engelsmännens segrar i Lahore,
men ob:fläckad af preussiskt medborgareblod.
Polska flystingarne i Paris läto den 24 Mars
införa ett efsked till fran;ka folket, med an-
hållan om vapen, och att deras hustrur, barn
och ålderstigna måtte få qvarstadna under fran-
ska folkets beskydd, medan de sftågande ila till
sitt fådernesland för att förlossa det ifrån det
ryska oket. Två dagar sednmire, den 26, hade
dessa Polackar redan anländt till Köln, med
furst Adam Czartoryski i spetsen; bland dem
funnos för öfrigt de utmärktaste bland anförar-
ne i sista polska revolutionen, t. ex. Corzanow-
ski, Moraw ki, Bystzonowski, Czplicki Bol-
min från Krakau, o. s. v. Vid ryktet härom
ssmlade sig gena t omkring 800 till 1000 at
Kölns innevånare, och tågade med den trefår-
gade tyska fanan i spetsen för att helsa fur-
sten och uttrycka Tysklands allmänna välönsk-
ningar för Polens återstältelse. Fursten, djupt
rörd, svarade i korthet, på franska, för ait be-
tyga sin tacksamhet öfver detta prof på delta-
gande för Polens frihet; han återhelsades med
hfliga lefverop. Medan dessa ännu skallade,
framträdde blend samlingen en talare — sjelf
Polsck — och bad fursten att närmare förkla-
ra meningen med Polens frihet; talaren mena-
de dermed icke den fordna friheten för aristo-
kraterna, utan fribet för folket. Furst Czar-
t.ryski svarade härpå att hans sträfvan bloti
åsyftade Polens demokratiska pånyttfödelsen,
och helsades nu med förnyade bifallsrop. Fö-
re tågets fortsättning från Köln lät han införa
en afskedshslsning i Kölner Zeitung, och upp-
repade deri, att hans mål vore aett fritt, sjelf-
ständigt Polen, ett Polen utan privilegier, kort
sagdt, ett demokratiskt Polenn. i
Polska, legionen från Frankrike väntades i
Berlin den 27; den ansågs omkring 4000 man
stark.
ÖA - —- 2 - a M MH AA OO
—-— Ds DD AA -— RR mm AA BA
— m- pj - (DP AA - På
AA mc mm fe moa dÅdd MM Tee Hå b- Ar MA
- RYSSLAND.
- De sednaste underrättelserna från Warschau
öfver Posen bekräfta ryktena om ryska trup-
pers sammandragning i ryska Polen; nya rege-
menten inryckte oupphörligt. För öfrigt var
landet nu mera tillstängdt ifrån ryska sidan;
hvarken resande eller tidningar insläpptes. Så-
som ett nytt prof på ryska censuren, icke min-
dre roligt, än det för några dagar sedan anför-
da, har man nu polska tidningarnes berättelse
om Ludvig Filips sednaste händelser, — den
liknar fullkomligt den förra om Guizats, och
tyder så: ;
H. M. konurg Ludvig Filip har för sin hel-
as slull lemnat Frankrike för någon tid och!i
rest till hafsbiden vid Brighton i England.1
,Vid areran ifrån Paris har ett litet upploppc
agt rum, men som 1l.kväl skyndsamt qväfdes.
Imedlertid har H. M. funnit sig föranlaten aut