JPOSETOBIA Den i dag ankomna utländska posten medförde icke tidningar lingre än för d. 27 Mars från Hamburg och för d. 24 från Loudon och Pari:. POLEN. Denna gamla rubrik bland de utländska nyheterna kan nu mera åte:togas; Polen är åter fritt och sjelfständigt. T.:1l en början gäller väl detta endast för den delen, som Preussen fordom tillegnade sig vid det bedröfliga storskiftet; men för det öfrigas befrielse är äfven sörjdt. Från Berlin förkunnas nemligen den 24 Mars att konu:gen af Preussen har å: de polska patrioterna återlemnat provinsen Posen, och medgifvit dem att föra sitt eges vapen, ega särskild förvaltning och särskilda trupper; hvarjemte allmän folkbeväpning ofördröjligen skall införes i storhertigdömer. Men icke nog härmed. För att fuliända det stora verket af Polens återställelse i hela sin vidd, bar Preussens nuvaranda styrelse beslutit uppställa en arme om 100,000 man vid Rysslands gräns, och i sinom tid låta den agera mot Ryssland,. Härtill dragss troppar ifrån Rhev, då man efter sakernas sedaaste vändning nu mera har ingenting att hefsra från Frankrike, een mycket ifrån Ryssland. Iotill dess att Polen blifvit fullständigt återsäldt, kommer provinsen Posen att stå under Preussens beszyd. DANMARK. Underrätte!serna från Köperhamn syns utvisa, att inbördeskriget i Slesvig börjat redan i doita ögonblick; och genom prinsens af Augustevburg samt kommendantens i Rendsburg förräderi, torde striden till en början möjligen få en för de Slesvig-Holsteinska insurgenterna fördelaktig vändning, intill dess hela danska -stridskraften kan hinna samlas i norra Slesvig. Prinsen hade nemligen efter stt natten emellan den 23 och 24 Mars hafva förledt den i Kiel garnisonerande Lauenburgska jägarkorpsen, genom förrädiska officerares biträde, ibland hvilka en kapten Michelson, som nu kommenderar en friskara, anses varit hufvudmannen, afgått med desse 300 man och några borgare från Kiel till Rendsburg på jernvägen och kom obebindradt ända in på bangården derstädes. Derpå ryckte han med sitt manskap löst på bögvakten, och tvang denna att gifva sig. Derefter uppgaf han, att han på den i Köpenharan mofrie konungens vägnar tog befälet, då en stor del af garnisonen åtlydde honom. Berättelserna af de danska officerare, som då lemnade denna fästning, vittna, att kommendanten påtagligen varit medvetande af förräderiet, emedan han, oaktadt den betänkliga ställnioger, icke vidtagit ringaste åtgärd för att betrygga denna vigtiga punkt, som innehöl! stora förråder af vapen och krigsbehof, sm! en betydlig uppbördstassa. Truppen hade icke en: ammunition. Bevakningen var som under freden och kommendanten sjelf gick i nattrocken hemma hos sig, under det att större delen af hans garnison ställde sig under annar mans ordres. Att ingen officer under dessa