band såsom Herrans band på jorden, som skola sammanbinda och förena alla folk. Och min förklaring har blifvit gjord i: kärlek. Jag! har predikat, att intet folk kan tillfredsställa Guds fordringar och vilkoren för hans inneboende och välsignelser, utan medvetandet om sin nationalitet! Endast såsom folk kunna de innefattas i mensklighetens stora förbund, på samma sält som hvarje individ på jorden kan uppfylla sin höga kallelse och tillfridsställa gudamaktens fordringar endåst såsom en man, då han handlar såsom en man bland sitt folk och är en son af sitt fädernesland. Jag har studerat folkens historia och läst menniskoslägtets bok i vår närvarande tids verklighet. Och hon förekom mig som en karrikatur: ett folk utan medvetande af sin nationalitet; jag såg det utan vilja, tankar, tal och bedrifter, — såsom ett verktyg i absolutismens hand, okunnigt om sig sjelft — sjunkande djupare i slafveri — närande hat och fiendskap mot beslägtade folk. Och jag bäfvade för verkligheten af en sådan karrikatur. Jag såg folk på folk i ett tillstånd af förnedring; och jag suckade till Gud: Ditt rike kommel, Kärlekens rike. Ty kärlek är Guds väsende och frihet mensklighetens element — vilkoret för all utveckling och förbättring. Jag såg folk på folk utan nationalitet, ur stånd att fullgöra mensklighetens pligter mot andra folk — hvarje förbund sönderslitet af slafveriet. Jag såg menniskor utan patriotism, förnekande sitt folk och sitt fosterland, förnekande sina pligter mot sitt land, och jag bäfvade för ett sådant djup af sjelfviskhet. s Och jag genomträngdes af ljuset hos en ide — såsom en stråle från kärlekens källa; ideen om de Sydamerikanska: staternas förening på mensklighetens grundval i framtidens stjernas ljus! Och jag igenkände samma ide hos dig, Dolores, och, lika tvillingsstjernor förenade på en ändlös bana, sträfvade våra andar uppåt till kärlekens källa; anropande om makt att