band såsom Herrans band på jorden, som
skola sammanbinda och förena alla folk. Och
min förklaring har blifvit gjord i: kärlek. Jag!
har predikat, att intet folk kan tillfredsställa
Guds fordringar och vilkoren för hans inne-
boende och välsignelser, utan medvetandet om
sin nationalitet! Endast såsom folk kunna de
innefattas i mensklighetens stora förbund, på
samma sält som hvarje individ på jorden kan
uppfylla sin höga kallelse och tillfridsställa
gudamaktens fordringar endåst såsom en man,
då han handlar såsom en man bland sitt folk
och är en son af sitt fädernesland. Jag har
studerat folkens historia och läst mennisko-
slägtets bok i vår närvarande tids verklighet.
Och hon förekom mig som en karrikatur: ett
folk utan medvetande af sin nationalitet; jag
såg det utan vilja, tankar, tal och bedrifter,
— såsom ett verktyg i absolutismens hand,
okunnigt om sig sjelft — sjunkande djupare
i slafveri — närande hat och fiendskap mot
beslägtade folk. Och jag bäfvade för verklig-
heten af en sådan karrikatur. Jag såg folk
på folk i ett tillstånd af förnedring; och jag
suckade till Gud: Ditt rike kommel, Kär-
lekens rike. Ty kärlek är Guds väsende och
frihet mensklighetens element — vilkoret för
all utveckling och förbättring. Jag såg folk
på folk utan nationalitet, ur stånd att fullgöra
mensklighetens pligter mot andra folk — hvarje
förbund sönderslitet af slafveriet. Jag såg men-
niskor utan patriotism, förnekande sitt folk
och sitt fosterland, förnekande sina pligter mot
sitt land, och jag bäfvade för ett sådant djup
af sjelfviskhet. s
Och jag genomträngdes af ljuset hos en ide
— såsom en stråle från kärlekens källa; ideen
om de Sydamerikanska: staternas förening på
mensklighetens grundval i framtidens stjernas
ljus! Och jag igenkände samma ide hos dig,
Dolores, och, lika tvillingsstjernor förenade på
en ändlös bana, sträfvade våra andar uppåt
till kärlekens källa; anropande om makt att