— Sidenfabrikören i Berlin A. F. Meurbrink har för öfverlåtsnde emot halfva värdet till det här stiftade sällskapet för silkesodling af tvenne machiner för silkes behandling, enligt D. B., erhållit elt examplar i guld af medaljen utaf 5:te storleken med omskrift: Iilis quorum merusre labores,, att bäras på bröstet. — KE. M. har tillagt kyrkovärden Pehr Hansson i Nyåker, Akerby socken af Upsala län för hans för orien gagneliga verksamhet så väl i koamunala bestyr, som i industrielt hänseende, ett exemplarisilfver af medaljen utaf ö:te storlekes, med omskrift: ör medborgerlig förtjenst, att i högblått band, med gula kanter, bäras på bröstet. — Vid musikaliska akademiens allmänna sammankomst d. 48 dennes, valdes och kallades: till ledamöter af akademien: barkobokhiållaren Axel Bergström, protokolis-sekreteraren Pehr Fsedr. Blidberg och Kongl. kammarmusikus Theodor Sack; till associ, instrumentabrikören C. W. F. Otto; hvarjemte hrr musiklärare Carl Eric Södling och Gustaf Wilhelm Heinze förklarades för sgråås af akademien. Vid samma tillfälle invades, medelst acklamation, till utländsk lcdamot af akademien, hr Carl Schubert i S:t Pe:ersburg. — Konstföreningen. Vid föreningens sammankomst i dag exponeras: Eievernes vid Kongl. akademien för de fria konsierne prisämnen, tre taflor målade af kapten Wetterling, fyra af dekorationsmålaren Roberg, tafior af hrr Wahlbergson, Norgren, Larson, samt ett vinterlandskap af Buytenweg, ett gubbhufvud, ett eliskensstycke af Schalken, tillhörige srefve v. Platen. Expositionen forifar i morgon tisdag förmidlagen. (P. T.) MMMM — Konstitutionsutskottets såkallade dechargebetänkande eller wemorial angårnde ful bordzd stanskning af statsrådets protokoll, utgör en af riksdagens hufvudhandlingar, hvarföre vi ock anse oss böra lemna Altonbladets läsare utförig del af dess innnebåll, så mycket mera som några punkter deri förut varit afbandlade i de allmänna tidningarse. Föredragningen af detta betänkande och diskussionen deröfver, hvearmed grundlagens stiftare synes hafva åsyftat ungefärligen samma tillfälle för de svenska ständerna att yitra sig öfver regoringssystemet, som i andra länder sednare tilikommit medelst de såkallade adressdebatterne, uppväcker ånyo den frågan, huruvida det icke i l:ndets likasom i konungens intresse vore i hög grad önskligt och behöfligt, att ett ombyte af rådgifvarepersonal komme att iga rum, och huruvida icke denna önskan delas af majoriteten inom nationen. Det skulle kaphända vara ändsmålslöst, likasom utrymmet! r dagen i anseende till de vigtiga utrikes unrrättelserna icke tillåter oss att i det:a afseende ingå i något upprepande af de flere serskilda anledningar, hvilka kunna anöras såsom motiver till en sådan önskan. Må det, utan att träda len personliga grantagenheten för nära, blott vara oss tillåtet icke erinra, att allmänbeten är skunznig om att den närvarande ställnipgen mer in någonsin tynes visa behofvet af en sådan örändring och ait på frågan hvad dermed skul!e vara vunnet, kan svura, alt en hvar länge init, all mycket, ganska mycket båda kuade ;ch borde göras för tillfiedsställandet af lääge uttryckta betof, men utan att man hos den värvaronde rministeren varseblifvit en matsvaande förmiga, och kansie kan man äfven tillägga, en 2ilvarlig vilja att föra det allmänna änkesättets talan. Man kan också icke dölja för sig sjelf, att in nu nämnda skäl redan lävge gifvit grundad nledning att önska ett ombyte i rådgifvareversonalen, så synes tiden numera göra detta oehof till en verklig nödvändighet. Det nuvarande systemets fortsitiende kan icke hafva annan påföljd, in att partiandan och splittrinsen än vidare förvärrss, under det Regeringen står i mellanhand, utan att äga egentligt förroende ifrån någondera siden.