— Sidenfabrikören i Berlin A. F. Meurbrink
har för öfverlåtsnde emot halfva värdet till det
här stiftade sällskapet för silkesodling af tvenne
machiner för silkes behandling, enligt D. B.,
erhållit elt examplar i guld af medaljen utaf
5:te storleken med omskrift: Iilis quorum me-
rusre labores,, att bäras på bröstet.
— KE. M. har tillagt kyrkovärden Pehr Hans-
son i Nyåker, Akerby socken af Upsala län
för hans för orien gagneliga verksamhet så väl
i koamunala bestyr, som i industrielt hänseende,
ett exemplarisilfver af medaljen utaf ö:te stor-
lekes, med omskrift: ör medborgerlig förtjenst,
att i högblått band, med gula kanter, bäras på
bröstet.
— Vid musikaliska akademiens allmänna sam-
mankomst d. 48 dennes, valdes och kallades:
till ledamöter af akademien: barkobokhiålla-
ren Axel Bergström, protokolis-sekreteraren Pehr
Fsedr. Blidberg och Kongl. kammarmusikus Theo-
dor Sack;
till associ, instrumentabrikören C. W. F.
Otto;
hvarjemte hrr musiklärare Carl Eric Södling
och Gustaf Wilhelm Heinze förklarades för sgråås
af akademien.
Vid samma tillfälle invades, medelst ackla-
mation, till utländsk lcdamot af akademien, hr
Carl Schubert i S:t Pe:ersburg.
— Konstföreningen. Vid föreningens sam-
mankomst i dag exponeras:
Eievernes vid Kongl. akademien för de fria
konsierne prisämnen,
tre taflor målade af kapten Wetterling,
fyra af dekorationsmålaren Roberg,
tafior af hrr Wahlbergson, Norgren, Larson,
samt
ett vinterlandskap af Buytenweg, ett gubbhuf-
vud, ett eliskensstycke af Schalken, tillhörige
srefve v. Platen.
Expositionen forifar i morgon tisdag förmid-
lagen. (P. T.)
MMMM
— Konstitutionsutskottets såkallade decharge-
betänkande eller wemorial angårnde ful bordzd
stanskning af statsrådets protokoll, utgör en af
riksdagens hufvudhandlingar, hvarföre vi ock
anse oss böra lemna Altonbladets läsare utför-
ig del af dess innnebåll, så mycket mera som
några punkter deri förut varit afbandlade i de
allmänna tidningarse.
Föredragningen af detta betänkande och di-
skussionen deröfver, hvearmed grundlagens stif-
tare synes hafva åsyftat ungefärligen samma till-
fälle för de svenska ständerna att yitra sig öf-
ver regoringssystemet, som i andra länder sed-
nare tilikommit medelst de såkallade adress-
debatterne, uppväcker ånyo den frågan, huru-
vida det icke i l:ndets likasom i konungens
intresse vore i hög grad önskligt och behöfligt,
att ett ombyte af rådgifvarepersonal komme att
iga rum, och huruvida icke denna önskan de-
las af majoriteten inom nationen. Det skulle
kaphända vara ändsmålslöst, likasom utrymmet!
r dagen i anseende till de vigtiga utrikes un-
rrättelserna icke tillåter oss att i det:a afseende
ingå i något upprepande af de flere serskilda an-
ledningar, hvilka kunna anöras såsom motiver till
en sådan önskan. Må det, utan att träda
len personliga grantagenheten för nära, blott
vara oss tillåtet icke erinra, att allmänbeten är
skunznig om att den närvarande ställnipgen mer
in någonsin tynes visa behofvet af en sådan
örändring och ait på frågan hvad dermed skul!e
vara vunnet, kan svura, alt en hvar länge in-
it, all mycket, ganska mycket båda kuade
;ch borde göras för tillfiedsställandet af lääge
uttryckta betof, men utan att man hos den
värvaronde rministeren varseblifvit en matsva-
ande förmiga, och kansie kan man äfven till-
ägga, en 2ilvarlig vilja att föra det allmänna
änkesättets talan.
Man kan också icke dölja för sig sjelf, att
in nu nämnda skäl redan lävge gifvit grundad
nledning att önska ett ombyte i rådgifvare-
versonalen, så synes tiden numera göra detta
oehof till en verklig nödvändighet. Det nuva-
rande systemets fortsitiende kan icke hafva
annan påföljd, in att partiandan och splittrin-
sen än vidare förvärrss, under det Regeringen
står i mellanhand, utan att äga egentligt för-
roende ifrån någondera siden.