sd fvande allmänheten erfara den, sannolikt af mången
såsom otrolig ansedda möjligheten, att en Svensk Pa-
stor i detta århundrade kan och vill bemöta sin för-
samling, såsom Pastor i Tillberga verkligen gjort —
och dermed synes vilja fortfara — så har samme Pa-
stor, hr Kyrkoherden D. Sunden, uti JM 45 af Aflon-
bladet låtit införa en slags replik, som skall föreställa
el svar på vår relation om händelsen, men hvilken
deremot, under ett tyst medgifvande af det sanningsen-
liga i berättelsen, innehåller ingenting i sak, utan blott
en uppmaning till dem, som undertecknat förstnämnde
artikel, att fullständigt och sanningsenligt uppgifva cj
blott anledningen utan äfven anledningarne till hans
yttranden, hvarjemte denna uppmaning ätföljes af hän-
tydningar på en föregående tid och på händelser, hvilka
förmenas vara grundorsaker till hr Kyrkoherdens be-
ticende och derjemte af den sällsamma beskaffenhet at
ursäkta, ja rättfärdiga det emot församlingen gjorda ut-
fallet, cci ehuru Tit. Sundens sålunda gjorda uppma-
ning och hänsyftningar ingalunda förmå upphjelpa dess
sak eller skada församlingens, anse vi oss dock icke
böra lemna detta hans försök till förklaring utan svar,
för den händelse, att någon bland den mera — än Tit.
Sunden upplysta — och såsom sådan vördade allmän-
heten vid denna sak skulle a uppmär nhet, cme-
dan saken — en Pastors förhållande till sin församling
— onekligen är af mycken vigt.
Anledningen till Pastors yttranden vid det åberopade
tillfället är i den första artikeln uppgifven, nemligen,
alt församlingen invalde sin Pastor till ledamot i So k-
ne-Nämnden, samt i och med detsamma i Fattigvårds-
Styrelsen, der Pastor i stöd af den åberopade strofen
i kyrkoherde-eden synes böra vara ordförande eller le-
damot. Deremot få vi uppmana kyrkoherden Sunden,
att sjelf fullständigt och sanningsen gt framställa de
Sockne-Nämndens åtgärder, på hvilka han hotande hän-
syftar. Allmänheten skulle derigenom komma i till-
fälle att erfara, dels huruvida någon svensk Sockne-
Nämnd funnits före det nittonde år bundradet (Pastorer
och församlingar äro, som man vet, af vida äldre da-
tum) dels huruvida en sådan nämnd, med stöd af Kongl.
Förordningarne om Sockne- Nämnden och Fattigvärden
i Riket, förmår annat än väl bemöta en svensk Pastor,
äfven om denne skulle komma i den svåra ställning,
att af fattigvården njuta understöd.
Vi påminna oss, all Tit. Sunden vid något tillfälle i
Socknestämma åberopat Missgernings-Balkens 60 kapi-
1el; men enär samma kapitel innehåller flere stadgan-
den och icke ett enda bland dessa bevisligen öfverträdts
af församlingen, skulle detta upprepande af en äldre
obestyrkt ankl agelse saklöst kunnat uteblifva, helst som
samma kapitels 6 verkligen är tillämplig på det i
Aftonbladets 29 nummer införda socknestämmotal.
Kyrkoherden Sundens vädjande till den mera upply-
sta och såsom sådan vördade allmänhetens bedömande
huru de personers rätt nsla, bildning, omdömesgåfva
och beteende böra uppskattas, till hvilka sådana fram-
ställningar, som hans kunna komma i fråga, föranleder
sjelfmant till den frågan: hvilka äro de egenskaper hos
en församling, som kunna befättiga en Pastor att of-
fentligt missfirma densamma; och är det ej rimligast
all antaga, det brist på rättskänsla, bildning och om-
döme hos den missfirmande äro rätta källan, ur hvil-
ken slika handlingar härflyta? Anledningarne till ta-
lets offentliggörande äro redan förut uppgifna; och må
derföre blott tilläggas, att delta skett först sedan kyr-
koherden Sunden, som tillförene vändt sina anfall mot
Sockne-Nämnd och Fatigvårds-Styrelse, samt enskilda
personer, nu rigtat dem emot sjelfva församlingen; och
vi få slutligen fästa uppmärksamheten deruppå, att om
man vill undvika ett möjligt ogillande från allmänhe-
tens sida, det måhända ej vore utan ändamål att ställa
sill tal. åtminstone det offentliga, så att det kunde ut-
härda så väl dagens ljus, som Socknestämmo-Proto-
kolls-bokens skymning.
Tillberga i Mars 1848.
—
P. R. TERSMEDEN. J. STEPHANI
Ordförande i Tillberga n. v. Ordförande i
Sockne-Nämnd ifrån dess samma Sockne-Nämnd
stiftelse till Nov. 1846. ifrån Nov. 1846.