En annan: Allas välfärd beror af ett ögonblicks
tystnad. Jag fordrar det, på det man må kunna
höra hr Dupont de VEure.
En röst: Dupont de VEure framför alla.
En annan: Lefve republiken!
(Många tränga sig omkring Lamartine och bedja
honom vänta, tills det blifvit tyst igen. I folkets
namn — skriker en — tyst! låt Lamartine tala!)
Lamartine: Ett ögonblicks tystnad, mine herrar!
(Det blir tyst ett ögonblick.) Mine herrar, den pro-
position, som är gjord, som jag understödt och som
j hafven bifallit genom edra scklamationer, är full-
bordad. En provisorisk regering skall utropas med
namnen (Bravo, bravo! lefve Lamartine!) Nu, mine
herrar...
Många röster: läs upp, läs upp!
Lamartine: De skola läsas upp. (Han väntar nå-
gra ögonblick och drager sig tillbaka i tribunen.
Dumoulin stiger upp framför honom och äskar ljud,
men bullret gör det omöjligt att höra honom.)
Dumoulin (stiger upp på sekreterarens pulpet):
Mine herrar, man begär ett ögonblicks tystnad för
att utropa namnen; om j ej tigen, så kan man in-
genting höra, och vi komma ingenstädes. (Ja! tyst-
nad!)
Dupont de UEure: Man föreslår er att nämna
den provisoriska regeringen, (Ja, ja! tyst!)
Stlenograferna: Tyst, namnen skola upprepas!
Många röster: Tala, tala!
Dupont: Arago, de Lamarting, Dupont de PEure,
Cremieux . .. (bull r och oro.)
Lamar(liae: Tyst, mine herrar! Om j viljen att
provisoriska regeringens medlemmar skola emottaga
det uppdrag, som j anförtrott dem, så måste de åt-
minstone utropas.
En röst: Det måste bli bekant, att folket icke vill
hafva något kungadöme, utan en republik.
Många: Låtom oss öfverlägga.
En röst: Sittande; sätten er. Intagom de såldas
platser.
En annan röst: Inga Bourboner mer! En provi-
sorisk regering och sedan republiken!
Jarochejaquelin: De skola icke hafva tagit väl-
det för alltid; det är ett å ergifvet lån.
En röst: Vi fordra att republiken utropas!
Duport (uppläser nu efter hvarandra följande namn
under rop från folket): Lamartire (ja, ja!) Ledru
Rollin (ja, ja!) Dupent (ja, ja!) Arago (ja, ja!)
En röst: Bureaux de Puzy! (Denne gör en ne-
kande åtbörd.)
I Dupont: Marie (ja, ja! nej!)
Några röster: Georges Lafayette (ja! nej, nej!
Imånga röster: republiken!) .
En röst: Provisoriska regeringens ledamöter måste
ropa: lefve republiken! innan de nämnas.
En annan: Jag fordrar att alla frånvarande de-
puterade afsättas! -
En röst bland folket: Man måste föra den pro-
lvisoriska regeringen till Stadshuset. Vi vilje hafva
en klok och moderat regering; intet blod, men yi
vilje republiken! oo
Bocage: Till Stadshuset, med Lamartine i spetsen!
Hr de Lamartine begifver sig ur Kammaren, åt-
lföljd af ett stort antal medborgare, Efter hans af-
lgång fortfar tumultet ibland den del af hopen, som
lqvarblifvit på bänkarne i kammaren, i halfcirkeln
och i gångarne.
Ledru-Rollin: Medborgare! J insen att j här
lförehafven en vigtig handling, då j utnämnen ep
j isorisk regering.
Pilera röster: vi vilja icke en sådan! — Andra
röster: Jol Jol en sådan måste väljas. .
Ledru-Rollin: Under dessa omständigheter måste
alla medborgare medgifva att ordning råder och
lemna uppmärksamhet till de män, som vilja ar-
I beta derför. Alltså, hören mig! Vi gå att vidtaga
vigtiga saker. Men har nyss gjort anspråk derpå.
I En provisorisk regering kan ej så lättsinnigt näm-
nas. Tillåten mig att upprepa för er de namn,
som synas af mejoriteten företrädesvis vara önska-
de. (Tystnad. Hören! Hören!) . a
I den mån jag läser namnen, ber jag. att j, alt
efter som j öfvetensstämmen, ropen ja eller nej
(bra, bra, låt höra!), och för att allt må blifva be-
I kant, beder jag brr stenografer för Monitören att
-lanteckna namnen i den ordning jag uppläser dem,
emedan vi icke kunna föreslå Frankrike namn,
som icke gillats af er. (Säg! säg!)
Han läser:
Dupont de VEure (ja, ja!)
Arago (ja, ja!)
Lamartine (ja, ja!).
Ledru Rollin (ja, ja!).
Garaier Pages (ja, ja! nej!).
Marie (ja, ja! nej!).
Cremieux (ja, ja!). .
En röst ur hopen: Cromieux, men icke Garnier
r Pag6s! (jo, jo! nej!) Han är död, den gode mannen:
Andra röster: Tyst, tyst! till ordningen!
Ledru Rollin: De söm icke bifalla, räcka upp
2! handen (nej, nej! ja, ja).
) Jag ber att få tillägga ett ord.
tl Den provisoriska regeringen, som nu blifvit ut-
alnämnd, har stora, ofantliga pligter att uppfylia.
Man måsta afbryta sammankomsten, för att begifva
sig till regeringens samlingsställe, och vidtaga alla
anstalter för att blodsutgjutelsen må upphöra, på
det folkets rättigheter må kunna stadfästas. -
Tal!rika rop: Ja, ja! till stadshuset!
5 En af polytebniska skolan: J sen, att ingen af
t regeringens ledamöter vill Republiken. Man skall
- I bedraga oss, likasom år 1830!
Flera röster: Lefve republiken! ij
-) Andra: Lefve ropubliken och Ledru Rollin! Till
stadshuset! till stadshuset!
) En ung man: Det är icke i stadshuset regeringen
lär — det är här!
I- Hr Ledsu Rollin drager bort, åtföljd af många
t! I medborgare.
al Hopen, som fyllde salen, börjar minskas. En ung
21 man, troligen studerande, bemödar sig att få ordet,
sy men lyckas ej låta sig höras från tribunen.
En medborgare uppstiger på tribunens trappa,
svänger ett vapen, och ropar: lefve republiken!
vandrom till stadshuset!
En ung man. Ingen civillista mera!
En annan. Intet konungadöme! .
Någon vänder nu i hast uppmärksamheten på
Iden stora teafla, som fanns bakom presidentens stol,
.n föreställande då Ludv!g Filip besvor franska grund-
lagen (chartan), och rop höjdes: man måste ned-
rifva den, man måste förstöra den!
2 Några personer laga sig i oråning att verkställa
a- Idetta med sablar och värjor, då en arbetare, väp-
2d jnad med en dubbelbössa, ropar: vVänten, jag vill
le Iskjuta på Ludvig Filip! och i samma ögonblick hö-
a- ras två skott. (Många olika rop.)
tt) En annan arbetare skyndar nu upp i tribunen,
och säger:
8) pHelgd åt monumenterna! helgd åt egendom!
U-Ihvarföre förstöra? Hvarföre skjuta på teaflor! Vi
2- Ihafva visat, att man icke bör illa bebandla folket;
r-lvisea nu att folket vet att hedra sin seger., —
en Dessa ord, uttalade med kraft och verklig vältalig-
a Tf Allas LISA Mam ann
-
Mm mm
— mm 0 —-—-— 3 SS
a le Oh —-—-
Tv RON
1 vw Mm
!! Am -
B
AA? s