20 VV) VV AR OA AO ISAR RJ
tselsatta med de depecher, som den förre skulle
Il medtaga. Det berättades, att Preussen skulle
slunder närvarande kinkiga omständigheter på dei
- linnerligaste sammanstämma med Österrike och
, Ryssland, och att ett ibland syftena för hans
e lsändning just var afslutandet af.ett fast skydds-
floch trots-förbund.
Imedlertid hade i Allgemeine Preussische
t Zeitung förekommit en artikel, som kunde an-
-Ises för cfficiell, och hveri Preussen antyddes
-Isåsom varande fjerran från hvarje tanke på
, någon inblandning i Frankrikes inre argelä-
1 Igenketer, dem detta egde att sjelf dana efter
sitt eget godtfinnande.n
2 Det säges att konungen af Preussen, lingt
, för det:a, bade beslutat den förenade landtda-
-Igens sammarkellande på bestämda tider och
1 att detta skulle bekräftas genom en formlig
- urkund, hvilken redan var underskrifven och
- färd g att offentliggöras; meningen var att öf-
-Iverlemna denna nya grundlag såsom en gålfva
vatt medföra hem, åt de förenade ståndsutskot-
t tens i Berlin församlade deputerade, hvilka just
- li sista veckan af Febr. slutade sina arbeten;
men aft underrättelserna från Paris föranledt
Hans Maj:t att tills vidare uppskjuta tillkän-
nagifvandet af denna koncession, emedan den,
gjord just i detta ögonblick, lätt skulle kunna
20ses såsom en eftergift åt tidssträfvanden, mo:
Inhvilka man här har beslutit att träda upp
Inmed krafin.
I Under de sista dagarne hade från rycka am-
I bassadens hotell dagligen afgått tre kurirer till
Petersburg, och stundom fyra; men ibland dem
Ifrån Peter.burg återkommande var en, som an-
Ilände den 29 Febr. och hvars underrättelser
genast meddelades preussiska bofvet, der de
skola gjort ett djupt intryck. Bland allmänhe-
ten förljudes, att underrättelsen omförmält
Hans Maj:t Ryska Kejsarens allvarsamma in-
sjuknande. -
Allmänna tänkesättet i Tyskland har åtmin-
stone en tydlig och af all censur och polis obe-
slöjad spegel, neml. penningmarknaden. I Ber-
lin föllo alla statspapper vid underrättelserna
från Poris, så mycket, att hvar och en fruk-
tade att sälja, och den, som ville sälja, icke
fann någon köpare. De kongl. preussiska bank-
aktierna föllo den 28 på en gång 8 procent,
neml. fiån 41453 till 103, och den 29 ytterligare
42 procent, eller till 93: alltså på två dygn
icke mindre än 20 procent. Afven spanmåils-
handeln var i ovanlig rörelse; rågen, som hade
uppgått till 41 th:r per wispel, föll åter till 33.
I Franktfurt a. M. nedgingo äfven alla börs-
effekter; de österrikiska föllo djupast.
I Badiska Kammaren bade deputeranden
Welcker den 25 Febr. utbedt sig att till föl-
Jande dagen få sin motion öfver det ministe-
Iriella systemet på dagordningen. Till förebyg-
gande af missförstånd erinrade han, att all tanka
på passionernas upprörande i en sådan tid som
denna vore honom fulikomligen främmande.
Visserligen hade hen uppskjutit i det längsta
med utvecklidgen af sin motion, öfvertygad att
frihetens aktier befunno sig dagligen istigande.
Sällan — sade han — har sanningens och tro-
hetens Gud straffat upphofsmännen till folk-
förakt och löftesbrott oftare med hämndens
blixtar, än inom den korta tid, som det när-
varande slägtet genomlefvat. I närvarande ö-
gonblick kunna visserligen ohejdade lidelser
och begär skaffa sig luft; men i min motion
komma de icke att finna något understöd.
Hvad som nu är af nöden, det är att alla
redlige Tyskar, på tronerna så väl som i ko-
jorna, hålla tillsamman. Den europeiska verlds-
fridens största värn har fallit. Jag skall nu
yrka offentligt på föreningen mot öster, icke
mindre än mot vester; men jag har äfven att
yttra mig öfver sjelfva grundvilkoren för före-
ningen öfver uppfyllandet af de gamla löftena,
öfver sanningens skyndsamma lösgifning, öfver
folkbeväpning och tysk nationalitet. Mitt an-
dragande går ut på en anhållan af Kammaren
hos regeringen, att denna måtte utan dröjsmål
frånsäga sig reaktionens system (allmänt bi-
fallsrop).
Vid samma tillfälle blef det utskott, som
hade fått Bassermanns bekanta motion till be-
handling, förstärkt med 4 ledamöter, på depu-
teranden Beckers förslag.
Deutsche Zeitung för den 29 Februari yttrar
i sin ledande artikel:
I Frankrike är åter republik. Vi få se om
monarkien i Tyskland lärt sig att vara klok; i
sådant fall tvifla vi icke på att Tyskland skall
stå för sig sjelf, och af händelserna i Frankrike
endast draga fördel. — Hvad skall ske hos oss
och. af oss? Hvem kan förutsäga detta, utan
att sitta till råds med vår herrskares innerstal
tänkesätt. Vill man i Tyskland gå billiga.for
dringar till mötes, med länge förtjenta bevil-
janden, så skall man finna ett fölk, beredt att.
våga det yttersta mot hvarje anfall på våra
gränser. Men ett förbund med Ryssland skulle
hos 0ss släcka ut den goda viljan; ett anfalls-
krig åter emot Frankrike och emot dess folks
sjelfstyrelse skulle hos oss qväfva det glada
modet. — Anfallna, skola Vi strida och segra
för vårt land och vå:t språk; anfallande till
förmin för Metternichs och Ancillons systemer,
blifva vi slagnan
Från Hannover skrifves i ett annat tyskt
blad: ;Med Pariserfolkets seger kommer Rhen-
gränsens parti, Frankrikes egentliga majoritet,
åter till styret, På ett annat håll varseblir
man, icke mindre hotande, lystnaden efter Ö-
stersjöns länder; redan sedan Peter I:s tid in-
tagande tzarernas tron. Men om Tyskland eger
förstånd och mod, så har det ingenting att
frukta. Det vet hela Tyska folket, sedan det
känner Bassermanns motion, och väntar på
sammanträdandet af ett Tyskt parlament. Mittelc
klokheten- och - modet blott iakttaga det fättalk
ögonblicket tx l