20 VV) VV AR OA AO ISAR RJ tselsatta med de depecher, som den förre skulle Il medtaga. Det berättades, att Preussen skulle slunder närvarande kinkiga omständigheter på dei linnerligaste sammanstämma med Österrike och , Ryssland, och att ett ibland syftena för hans e lsändning just var afslutandet af.ett fast skyddsfloch trots-förbund. Imedlertid hade i Allgemeine Preussische t Zeitung förekommit en artikel, som kunde an-Ises för cfficiell, och hveri Preussen antyddes -Isåsom varande fjerran från hvarje tanke på , någon inblandning i Frankrikes inre argelä1 Igenketer, dem detta egde att sjelf dana efter sitt eget godtfinnande.n 2 Det säges att konungen af Preussen, lingt , för det:a, bade beslutat den förenade landtda-Igens sammarkellande på bestämda tider och 1 att detta skulle bekräftas genom en formlig urkund, hvilken redan var underskrifven och färd g att offentliggöras; meningen var att öf-Iverlemna denna nya grundlag såsom en gålfva vatt medföra hem, åt de förenade ståndsutskott tens i Berlin församlade deputerade, hvilka just li sista veckan af Febr. slutade sina arbeten; men aft underrättelserna från Paris föranledt Hans Maj:t att tills vidare uppskjuta tillkännagifvandet af denna koncession, emedan den, gjord just i detta ögonblick, lätt skulle kunna 20ses såsom en eftergift åt tidssträfvanden, mo: Inhvilka man här har beslutit att träda upp Inmed krafin. I Under de sista dagarne hade från rycka amI bassadens hotell dagligen afgått tre kurirer till Petersburg, och stundom fyra; men ibland dem Ifrån Peter.burg återkommande var en, som anIlände den 29 Febr. och hvars underrättelser genast meddelades preussiska bofvet, der de skola gjort ett djupt intryck. Bland allmänheten förljudes, att underrättelsen omförmält Hans Maj:t Ryska Kejsarens allvarsamma insjuknande. Allmänna tänkesättet i Tyskland har åtminstone en tydlig och af all censur och polis obeslöjad spegel, neml. penningmarknaden. I Berlin föllo alla statspapper vid underrättelserna från Poris, så mycket, att hvar och en fruktade att sälja, och den, som ville sälja, icke fann någon köpare. De kongl. preussiska bankaktierna föllo den 28 på en gång 8 procent, neml. fiån 41453 till 103, och den 29 ytterligare 42 procent, eller till 93: alltså på två dygn icke mindre än 20 procent. Afven spanmåilshandeln var i ovanlig rörelse; rågen, som hade uppgått till 41 th:r per wispel, föll åter till 33. I Franktfurt a. M. nedgingo äfven alla börseffekter; de österrikiska föllo djupast. I Badiska Kammaren bade deputeranden Welcker den 25 Febr. utbedt sig att till fölJande dagen få sin motion öfver det ministeIriella systemet på dagordningen. Till förebyggande af missförstånd erinrade han, att all tanka på passionernas upprörande i en sådan tid som denna vore honom fulikomligen främmande. Visserligen hade hen uppskjutit i det längsta med utvecklidgen af sin motion, öfvertygad att frihetens aktier befunno sig dagligen istigande. Sällan — sade han — har sanningens och trohetens Gud straffat upphofsmännen till folkförakt och löftesbrott oftare med hämndens blixtar, än inom den korta tid, som det närvarande slägtet genomlefvat. I närvarande ögonblick kunna visserligen ohejdade lidelser och begär skaffa sig luft; men i min motion komma de icke att finna något understöd. Hvad som nu är af nöden, det är att alla redlige Tyskar, på tronerna så väl som i kojorna, hålla tillsamman. Den europeiska verldsfridens största värn har fallit. Jag skall nu yrka offentligt på föreningen mot öster, icke mindre än mot vester; men jag har äfven att yttra mig öfver sjelfva grundvilkoren för föreningen öfver uppfyllandet af de gamla löftena, öfver sanningens skyndsamma lösgifning, öfver folkbeväpning och tysk nationalitet. Mitt andragande går ut på en anhållan af Kammaren hos regeringen, att denna måtte utan dröjsmål frånsäga sig reaktionens system (allmänt bifallsrop). Vid samma tillfälle blef det utskott, som hade fått Bassermanns bekanta motion till behandling, förstärkt med 4 ledamöter, på deputeranden Beckers förslag. Deutsche Zeitung för den 29 Februari yttrar i sin ledande artikel: I Frankrike är åter republik. Vi få se om monarkien i Tyskland lärt sig att vara klok; i sådant fall tvifla vi icke på att Tyskland skall stå för sig sjelf, och af händelserna i Frankrike endast draga fördel. — Hvad skall ske hos oss och. af oss? Hvem kan förutsäga detta, utan att sitta till råds med vår herrskares innerstal tänkesätt. Vill man i Tyskland gå billiga.for dringar till mötes, med länge förtjenta beviljanden, så skall man finna ett fölk, beredt att. våga det yttersta mot hvarje anfall på våra gränser. Men ett förbund med Ryssland skulle hos 0ss släcka ut den goda viljan; ett anfallskrig åter emot Frankrike och emot dess folks sjelfstyrelse skulle hos oss qväfva det glada modet. — Anfallna, skola Vi strida och segra för vårt land och vå:t språk; anfallande till förmin för Metternichs och Ancillons systemer, blifva vi slagnan Från Hannover skrifves i ett annat tyskt blad: ;Med Pariserfolkets seger kommer Rhengränsens parti, Frankrikes egentliga majoritet, åter till styret, På ett annat håll varseblir man, icke mindre hotande, lystnaden efter Östersjöns länder; redan sedan Peter I:s tid intagande tzarernas tron. Men om Tyskland eger förstånd och mod, så har det ingenting att frukta. Det vet hela Tyska folket, sedan det känner Bassermanns motion, och väntar på sammanträdandet af ett Tyskt parlament. Mittelc klokhetenoch modet blott iakttaga det fättalk ögonblicket tx l