oafvisliga rättigbet att genom af honom medelbarligen stiftade och beroende lagar, se sig skyddad till lif, ära och egendom, samt sin vältrefnad och bergning i möjligaste måtto betryggad genom sambällstillståndet. Detta oafvisliga vilkor för en lagbunden frihet kan endast ernås genom en sådan representation at folkviljan, som icke blott utgått från en allmän valrätt, uan äfven är oberoende af alla andra intressen än fäderneslandets ära och lycka. Ett fritt och oberoende val af folkombuden är icke blott den enda säkra borgen för, utan det enda rältsgiida anspråk på lagens helgd, emedan hvarje medborgare derigenom frivilligt besvurit densamma. Hvarje annat sätt för lagstiftning Är blott: en modifikation utaf den despotiska styrelseiormen. Vi skola nu tillse huru det närvarande representationssättet uppfyller dessa grundvilkor för nationens lif. Enligt uppgifterna uti Forsells statistik öfver Sverige, 3:dje upplagan, s. 320, utgöres Ridderskapet och Adeln af 10,000 personer med en ograverad förmögenhet uf nära 50 millioner rår, Presteståndet af 14,000 personer med en förmögenhet af 4 million, Borgareståndet af 66,000 personer med en för-: mögenhet af 35 millioner, och Bondeståndet af 2 millioner menniskor med en förmögenhet af 472 mill. rdr. — Då nu hvarje af dessa stånd äger en fjerdedel uti lagstiftningen, finnes att de 3 första stånden, med en sammanräknad folkmängd af 90,009 personer, och en förmögenhet af 86 mil. rdr, äga trefjerdedelar uti lagstiftningen, hvaremot Bondeståndet, den mest skattdragande klassen, med 20 gånger större befolkning och dubbelt så stor förmögenhet, äger blott en fjerdedel uti samma lagstiftningsrätt. När härtill kommer, att 72,000 ofrälse ståndspersoner, med den största och resbaraste upplysningen, med en förmögenhet af 59 millioner rdr, och erläggande uti statsbidrag 1,700,000 rdr, sakna all representationsrätt, att tvenne stånd (Prester och Borgare) skatta till staten icke mera än 363,000 rdr, när de andia båda erlägga 7 millioner, då synes tydligt, att formen för den närvarande nationalrepresentationen hvarken tillbörligt medgifver utvecklingen eller betryggandef utaf statens så andliga som materiela förmögenheter. För att komplettera taflan öfver det ofo-mliga af detta representationssätt, anföra vi bär ordagrant hr öfverste Forsells yttrande deröfver uti dess förenämnde förijenstfulla arbete, 4:de uppl., sid. 99—400: Ått samma formella och tidsödande vidlyftighet, som blifvit inrymd i behandlingen af den verkställande maktens tillgöranden, i en ännu ytterligare grad skall vidlåda den lagstiftande, d. v. s. Rikets Ständers, är hvad man skäligen kan vänta. Låtom oss såsom ett exempel antaga, icke det nya lagförslaget, som är af ett stort och vigtigt intresse för hela nationen, utan en simpel lagfråga, eller annan obetydlig fråga tillhörande Statsutskottets eller Bevillningsutskottets handläggning, väckt genom någon af rikets 718 representanter. Detta ärende kan, om det af motionären med ifver och värma fullföljes, komma att undergå följande märkeliga behandling, nemligen 4:o uppläsning i det Stånd, der motionen blifvit gjord, diskussion, bordläggning, justering, remiss till behörigt Utskott. 2:o Remiss i Utskottet till någon af afdelningarne. 3:o Läsning i Afdelningen, diskussion, 2:ne gånger bordläggning, beslut, uppsättning af expedition, justering, utskrifning, återsändning till Utskottets plenum. 4:0 Föredragning i Utskottets plenum, bordläggning, diskussion, verkande återremiss till Afdelningen, justering, utskrifning och afsändning till ny behandling i Afdelningen. 35:o Lika med 5:dje punkten. 6:0 Ny föredragning i Utskottets plenum, bordläggning, diskussion, justering, utskrifning, tryckning, utdelning i alla fyra Stånden. 7:0o Föredragning af betänkandet i Stånden med bordläggning 2:ne gånger, diskussion, verkande återremiss till Utskottet, uppsättning af diskussions-protokollet, justering, utskrifning, återremiss till Utskottet. 8:0 och 9:23 Samma behandling ånyo i Utskottet, som i 2:dra och 3:dje punkten är omnämndt, d. v. s. läsning, diskussion, bordläggning, beslut, uppsättning af jemkningsförslag, justering, utskrifning, tryckning, ny utdelning i alla Stånden. Om nu icke alla fyra Ständenp, som öfverlägga hvart och ett för sig, fatta lika beslut, måste frågan för det 10:e, efter att möjligtvis hafva undergått samma formaliteter i afseende på tvenne gånger bordläggning och stundom en förnyad diskussion vid justeringen, sändas till förstärkt Utskott, der hon för det 11:e slutligen, efter föregången läsning, bordläggning och diskussion, genom votering afgöres. 4192:0 Från det förstärkta Utskottet sändes beslutet till Expeditionsutskottet, som stundom, efter föregången diskussion och votering om ordalydelsen, uppsätter den underd. skrifvelsen till Kongl. Maj:t, hvarefter följer 43:0 föredragning i högsta Domstolen, i händelse det varit en lagfråga Ständerna behandlat, författande och justering af högsta Domstolens protokoll. 44:o Föredragning i Statsrådet. 45:0 Svar å Rikssalen, och om K. M. icke täckes bifalla Rikets Ständers beslut, såsom t. ex. i frågan om inrikes vexlar, kontraproposition, då samma march inom representationen ånyo förekommer! Närmaste och betänkligaste följden af en sidan nationalrepresentation har vsrit, att hvarje riksmöte, om man får sluta :f 4828 års riksdagsutgifter (enligt samme författare), kostar staten öfver en million riksdaler rgs — och att landets skatter på de sednaste 40 åren fyrdubblats. När härtill kommer det moraliska förderfvet utaf en i egoistiska intressen splittrad, och derigenom vanmäktig, mnationalanda, och det lätta, ej sällan begsgnade tillfället för så utländska som inhemska förrädiska machinationer, så torde man medgifva, att tiden är kommen för ett annat, nationens sjelfbestånd och ära mera betryggande statsskick. Reformvärnernas sällskap kan visserligen icke dölja för sig svårigheten, om ej omöjligheten, att, under närvarande förhållanden, kunna genomdrifva en fredlig och mnöjaktig lösning af den förelagda frågan. Då enligt nu gällande grundlagar det fordras så väl alla 4 riksståndens, som konungens öfverensstämmande beslut, att förändra, om blott en bokstaf deruti, och den nu önskade reformen fordrar de privilegierad? ståndens försakande utaf deras politiska privilegium, samt der:bland förnämligast Adelns sjelfskrifvenhet -— så synes det tydligt, att med dan anda. som ewvnnarlicect danuna vtodey one MM a PP PP RR AA me HA MM Fm mm vv AM PM MM De -— ja FJ Kn ) AR AL a TA AA AA AR er AR VR -. tt me PR VM OL Am VD — mn VM Pr Thorn Fr AA rg C åM AA 5 Mm