oafvisliga rättigbet att genom af honom medel-
barligen stiftade och beroende lagar, se sig
skyddad till lif, ära och egendom, samt sin
vältrefnad och bergning i möjligaste måtto be-
tryggad genom sambällstillståndet. Detta oaf-
visliga vilkor för en lagbunden frihet kan en-
dast ernås genom en sådan representation at
folkviljan, som icke blott utgått från en allmän
valrätt, uan äfven är oberoende af alla andra
intressen än fäderneslandets ära och lycka. Ett
fritt och oberoende val af folkombuden är icke
blott den enda säkra borgen för, utan det enda
rältsgiida anspråk på lagens helgd, emedan
hvarje medborgare derigenom frivilligt besvurit
densamma. Hvarje annat sätt för lagstiftning
Är blott: en modifikation utaf den despotiska
styrelseiormen.
Vi skola nu tillse huru det närvarande re-
presentationssättet uppfyller dessa grundvilkor
för nationens lif. Enligt uppgifterna uti For-
sells statistik öfver Sverige, 3:dje upplagan, s.
320, utgöres Ridderskapet och Adeln af 10,000
personer med en ograverad förmögenhet uf
nära 50 millioner rår, Presteståndet af 14,000
personer med en förmögenhet af 4 million,
Borgareståndet af 66,000 personer med en för-:
mögenhet af 35 millioner, och Bondeståndet af
2 millioner menniskor med en förmögenhet af
472 mill. rdr. — Då nu hvarje af dessa stånd
äger en fjerdedel uti lagstiftningen, finnes att
de 3 första stånden, med en sammanräknad
folkmängd af 90,009 personer, och en förmö-
genhet af 86 mil. rdr, äga trefjerdedelar uti
lagstiftningen, hvaremot Bondeståndet, den mest
skattdragande klassen, med 20 gånger större
befolkning och dubbelt så stor förmögenhet,
äger blott en fjerdedel uti samma lagstiftnings-
rätt.
När härtill kommer, att 72,000 ofrälse stånds-
personer, med den största och resbaraste upp-
lysningen, med en förmögenhet af 59 millioner
rdr, och erläggande uti statsbidrag 1,700,000
rdr, sakna all representationsrätt, att tvenne
stånd (Prester och Borgare) skatta till staten
icke mera än 363,000 rdr, när de andia båda
erlägga 7 millioner, då synes tydligt, att for-
men för den närvarande nationalrepresentatio-
nen hvarken tillbörligt medgifver utvecklingen
eller betryggandef utaf statens så andliga som
materiela förmögenheter.
För att komplettera taflan öfver det ofo-m-
liga af detta representationssätt, anföra vi bär
ordagrant hr öfverste Forsells yttrande der-
öfver uti dess förenämnde förijenstfulla arbete,
4:de uppl., sid. 99—400:
Ått samma formella och tidsödande vidlyftighet,
som blifvit inrymd i behandlingen af den verkstäl-
lande maktens tillgöranden, i en ännu ytterligare
grad skall vidlåda den lagstiftande, d. v. s. Rikets
Ständers, är hvad man skäligen kan vänta. Låtom
oss såsom ett exempel antaga, icke det nya lagför-
slaget, som är af ett stort och vigtigt intresse för
hela nationen, utan en simpel lagfråga, eller annan
obetydlig fråga tillhörande Statsutskottets eller Be-
villningsutskottets handläggning, väckt genom någon
af rikets 718 representanter. Detta ärende kan, om
det af motionären med ifver och värma fullföljes,
komma att undergå följande märkeliga behandling,
nemligen 4:o uppläsning i det Stånd, der motionen
blifvit gjord, diskussion, bordläggning, justering, re-
miss till behörigt Utskott. 2:o Remiss i Utskottet
till någon af afdelningarne. 3:o Läsning i Afdel-
ningen, diskussion, 2:ne gånger bordläggning, be-
slut, uppsättning af expedition, justering, utskrifning,
återsändning till Utskottets plenum. 4:0 Föredrag-
ning i Utskottets plenum, bordläggning, diskussion,
verkande återremiss till Afdelningen, justering, ut-
skrifning och afsändning till ny behandling i Afdel-
ningen. 35:o Lika med 5:dje punkten. 6:0 Ny före-
dragning i Utskottets plenum, bordläggning, diskus-
sion, justering, utskrifning, tryckning, utdelning i
alla fyra Stånden. 7:0o Föredragning af betänkandet
i Stånden med bordläggning 2:ne gånger, diskussion,
verkande återremiss till Utskottet, uppsättning af
diskussions-protokollet, justering, utskrifning, återre-
miss till Utskottet. 8:0 och 9:23 Samma behandling
ånyo i Utskottet, som i 2:dra och 3:dje punkten är
omnämndt, d. v. s. läsning, diskussion, bordlägg-
ning, beslut, uppsättning af jemkningsförslag, juste-
ring, utskrifning, tryckning, ny utdelning i alla Stån-
den. Om nu icke alla fyra Ständenp, som öfverlägga
hvart och ett för sig, fatta lika beslut, måste frå-
gan för det 10:e, efter att möjligtvis hafva under-
gått samma formaliteter i afseende på tvenne gån-
ger bordläggning och stundom en förnyad diskus-
sion vid justeringen, sändas till förstärkt Utskott,
der hon för det 11:e slutligen, efter föregången läs-
ning, bordläggning och diskussion, genom votering
afgöres. 4192:0 Från det förstärkta Utskottet sändes
beslutet till Expeditionsutskottet, som stundom, efter
föregången diskussion och votering om ordalydelsen,
uppsätter den underd. skrifvelsen till Kongl. Maj:t,
hvarefter följer 43:0 föredragning i högsta Domsto-
len, i händelse det varit en lagfråga Ständerna be-
handlat, författande och justering af högsta Dom-
stolens protokoll. 44:o Föredragning i Statsrådet.
45:0 Svar å Rikssalen, och om K. M. icke täckes
bifalla Rikets Ständers beslut, såsom t. ex. i frågan
om inrikes vexlar, kontraproposition, då samma
march inom representationen ånyo förekommer!
Närmaste och betänkligaste följden af en si-
dan nationalrepresentation har vsrit, att hvarje
riksmöte, om man får sluta :f 4828 års riks-
dagsutgifter (enligt samme författare), kostar
staten öfver en million riksdaler rgs — och
att landets skatter på de sednaste 40 åren fyr-
dubblats. När härtill kommer det moraliska
förderfvet utaf en i egoistiska intressen splittrad,
och derigenom vanmäktig, mnationalanda, och
det lätta, ej sällan begsgnade tillfället för så
utländska som inhemska förrädiska machina-
tioner, så torde man medgifva, att tiden är
kommen för ett annat, nationens sjelfbestånd
och ära mera betryggande statsskick.
Reformvärnernas sällskap kan visserligen icke
dölja för sig svårigheten, om ej omöjligheten,
att, under närvarande förhållanden, kunna ge-
nomdrifva en fredlig och mnöjaktig lösning af
den förelagda frågan. Då enligt nu gällande
grundlagar det fordras så väl alla 4 riksstån-
dens, som konungens öfverensstämmande beslut,
att förändra, om blott en bokstaf deruti, och
den nu önskade reformen fordrar de privilegie-
rad? ståndens försakande utaf deras politiska
privilegium, samt der:bland förnämligast Adelns
sjelfskrifvenhet -— så synes det tydligt, att med
dan anda. som ewvnnarlicect danuna vtodey one
MM a PP PP RR AA me HA MM Fm mm vv AM PM MM De -— ja FJ Kn ) AR AL a TA AA AA AR er AR VR
-.
tt me - PR VM OL Am - VD — mn VM Pr
Thorn Fr AA rg C åM AA 5 Mm