Kr (Införes på begäran.)
Å Om ett klandradt Kyrkoherdeval.
7 Så väl i Aftonbladet som i flera andra tidninga!
har för någon tid sedan varit införd en artikel, rö
rande sednast hållna kyrkoherdevalet i Urshult a!
Wexjö stift. Denna artikel åsyftade synbarligen att
medelst en veklagan öfver pastoratets missöde att
hafva fått 3:ne af ålderdom och sjuklighet försva-
gade prestmän på förslaget, väcka sympathier och
bearbeta opinionen till de ö!ver valet klagandes för-
del. Det torde således icke vara ur vägen att med
några ord belysa förhållandet med ifrågavarande
klagomål.
Med förbigående af hvad som tilldrog sig före
fåtaliernas utgång, vill ins. till en början omnämna,
att förslaget till ofvanbemälte pastorat söktes och
sedan öfverklagades af den bekante upphofsmannen
till de svärmiska rörelser, som på 1820-talet egde
rum inom MW. stift. Besvären voro dock fruktlösa
och det af högv. domkapitlet upprättade förslaget
blef af Kongl. Maj:t i nåder giliadt och faststäldt.
Deretfter aflade de föreslagne ordentligen sina predi-
koprof, och de sedermera klagande hade på : sjelfva
frågodagen ingen enda väsendtlig anmärkning att
göra hvarken emot profven eller de profvande, hvar-
före ock valet i laglig ordning försiggick. Valför-
rättaren var den numera aflidne, men i lifstiden för
sina vidsträckta kunskaper, sin ordningsanda och
rättskänsla allmänt högaktade dompros en d:r Elm-
gren. Att han, såsom valförrättare, skulle handlat
orätt, vare sig af okunnighet, slarfaktighet eller
väld, är således icke ens tänkbart. Också fann högv.
domkapitlet intet vid frågodags- eller valförrättnin-
gen att anmärka. Icke desto mindre hafva åtskil-
liga af U. pastoratsboar (3:ne af dem äro i dessa
dagar afresta till Stockholm?!) på högre ort anfört
besvär, dels öfver valet, dels med afseende på de
föreslagne prestmännens föregifna oduglighet att till-
börligen sköta pastoralvården i detta vidsträckta pa-
storat. Lemnande å sido den förra klagopunkten,
på hvilken de klagande sjelfve troligen icke bygga
synnerliga förhoppningar, går ins. att istället sprida
ett behöfligt ljus öfver den sednare.
U. pastorat är bland de bättre i andra klassen.
Inom denna klass söka äldre, med godkända kun-
skaper och många tjenstår försedde landtprester van-
ligen sin sista befordran. Detta är så mycket mera
naturligt, som den 4:sta klassen icke är öppen för
dem, utan allenast för den högre lärdomens inne-
hafvare. För den skull kunde Urshults och Al-
mundsryds församlingar icke, enligt nu gällande be-
fordringslagar, mer än andra pastorat af samma
klass påräkna yngre sökande. (De föreslagne äro
födde 1782, 14784 och 4798.) Men månne det då
är en så fasligt stor olycka för ett pastorat att få
en äldre, dock icke utlefvad, pastor? Månne icke
den äldre och bepröfvade mannen, biträdd, då så
behöfs, af en adjunkt, som i svårare fall har sin
närmaste förmans mogna råd att stödja sig vid, icke
minst lika väl, som en yngre och oerfarnare, sköter
sitt pastorat? Den prestmannen, som vid det öf-
verklagade valet i U. undfick de flesta rösterna, kan
ingalunda anses såsom utlefvad; ty, vid fyllda 63
år eger han ännu oförminskad både kropps- och
själsstyrka, med förmåga att bestrida pastoralvården
1 hvilket pastorat som hellst. Det är också helt
säkert icke delta, som drages i tvifvelsmål. Men
en del af allmogen i U. och A. vill för lif och död
hafva sig en s. k. läsareprest, på ortens språk kal-
lad: väckt lärare. Hinc ille lacryme!
Under ledning af en slik andlig (utom stiftet, så-
som det tros) lära ock ifrågavarande besvär tillkom-
mit, hvilka tydligen hafva för afsigt ingenting min-
dre, än att få ett lagligt val upphäfvet och 3:ne för-
gjente, oförvitlige kyrkoherdar, såsom oduglige, kas-
serade. Den ene af dessa skall väl efter valet haf-
va förklarat sin önskan vara, att, i anseende till för-
gvagad helsa, icke ifrågakomma vid ett möjligen in-
träffande nytt val i U., men vid det sednast hålina
ansåg han sig ju ännu som valbar, eller huru? I-
medlertid är den tills vidare utkorade herden (B.)
verkligen att beklaga, som ännu vid slutet af Fe-
bruari månad icke vet hvar han d. 4 näsk. Maj har
att söka sin hjord.