AEA VI TMS YNLISVv 355 22 PR DC ON .97 N:r till lönefyllnad åt underofficerare eller til ivadan återstående 6,800 nummer blefve att påräk andtförsvaret. Eburu vakansafgiften för redan indragne numner vid en del regementen uppgår, per melium till 66 rdr 32 sk. å 70 rdr bko per numner, utgör medelpriset vid flere regementier omkring 60 å 65 rdr för numret, och skulle möjligen, vid en ytterligare indragning, komma Itt något understiga detta belopp, hvarföre va: cansafgifterne för 6,800 nummer icke kunna yeräknas efter 66 rdr 32 sk. per nummer, eler till fullt 453 333 rdr 46 sk. bko, men med eräkning af minskad möteskostnad, anskaffaing och underhåll af beväring, remtyg, utredning och lifmundering samt beklädnadshjelpen till fourirerne, och med tillägg af 3300 tunnor hästvakansspanmål från 300 smålands husarnummer å 7 rdr bko tunnan 24500 rdr, skulle letta till indragning föreslagna antal nummer, sfter låg beräkning, inbringa en samma af 475 x 500,000 rdr bko, och dermed det vid hvarje riksdag förekommande bråket med extra anslaen till landtförsvaret en gång för alla taga slut. Till de öfver en så stor indragning, af den stående hären, lätt förskräcktes lugnande, bör författaren skynda att erinra, att vid indelta inanteriet äro, på sätt föregående tabell JV 5 utvisar, 849 nummer indragnoe till musikens unlerhåll, 320 till fourirers aflöning och dessutom 532 till tjenstbara volontärer, hvarförutan 300 Smålands busarnummer tillkommit; och då således 2,0214 nummer afdraga3 från 6,800, blir infanteriets egentliga minskning omkring 4,800 man och med kavalleriets 200 hela den stående armeans förminskning blott 5090 man och dess återstående styrka infanteri . . . 24.000 kavalleri . . . . . 4,000 och artilleriet omkring . 2600 Summa 27700 eller i jemt tal 27,500 man, inberäknadt trumslagare och spel. Vill man, anmärker författaren, icke pruta af en enda stambajonett, så är det så godt förr som sist att försaka den dyra musiken vid de indelta rezementerna, som ickejförorsakar hvarken befäl eller trupp synnerligt nöje, då man endast några få gånger om året får höra den. Lika nödvändigt blir det att genom en ändamålsenlig indelning af armån och indragning af öfverflödiga tjenster bereda tillgång ait öka 2:dra kapiteners och subalternofficerares löner. Dessa vanlottade tjenstemäns tålamod bör ej sättas på för hårdt prof. Snart, ganska snart, måste dessa förändringar vidtagas, ty hvar och en börjar inse och begripa, att det ej är rätt ställdt med vårt försvarsverk tilllznds; ati förindringar, ländande till besparing, kunde ske, — och missnöjet växer med hvarje dag. Man ser högre och lägre tjenstemän af armån, etablerade långt utom sina distrikter och korpser, icke vara hindrade af sina tjenster att med undantag af några dagars möte — år ut och år in — uteslutande egna sig åt ekonomiska b:styr, hvilka sålunda blifvit hufvudsak — !jensten bisak, och lönerna betraktas af det högre befälet som pensioner, dem man till döddsg i all sköns ro och maklighet kan uppbära — utan att bry sig om, att det yngre befålet är ställdt på svältkur. Sådant väcker ond blod, ty folket fordrar, att de tjenstemän, det så dyrt får betala, skola göra någonting, cch der så många finnas, att en del af dem ifrån sitt inträde i tjensten, tills afgång med döden eller pension, aldrig behöft användas, de då böra indragas. Författaren anmärker, att detta förhållande, hvad det högre befälet vidkommer, har sin orsak i ett konsiderationssystem, som uppkom under excellensen Brahes tid, emedan han på llt sätt ville göra sig det högre befälet bevå