brist uppstår och boet afträdes till konkurs. Vid
bevakning i konkursen af de oguldne tvåtusende
siksdalerne finnes, sedan alla kostnadsafdrag skett,
blott en tillgång af ett eller annat hundrade rdr,
hvarigenom de este, hvilkas kraf ingå i bevaknin-
gen, förlora hvad som skulle dem tillkomma. Nu
vill det sig icke bättre, än att uti dessa tvåtusende
-rdr ingå fordringar för begrafoingskostnad och lem-
nad läkarevård under den dödes sista sjukdom, med
flere förmånsrättsegande fordringar, då deremot den
fordran, för hvilken utmätning hållits, ej hade nå-
gon förmånsrätt.
Genom detta exempel, ehuru flygtigt framställdt,
tror jag, att hela vådan af den lagtillämpning be-
tänkandet hyllar, kan skådas. Det är icke nog att
åberopa olägenheter; man bör ock eftersinna deras
vigt. Det lagstadgande, som föreslås i motionen,
har visserligen den olägenhet, om man så vill kalla
den deraf oundvikliga följd, med sig, att fordrings-
egare måsto vänta en tid med betalning; men den
tillämpning af lagen, som utskottet i dess betän-
-kande förorder, här den olägenhet med sig, att den
åsamkar iuedborgenärer verkliga förluster och kan
ofta komma att uppenbart kränka den förmånsrätt,
som i lag är dem försäkrad. Och väger man emel-
lan dessa olägenheter, torde ej mycket tvifvel upp-
stå på hvilkendera sidan vågskålen sjunker djupare.
Sist uppgifves i betänkandet, att den nu arbe-
tande lagberedningen skulle, med frånträdande af
lagkommiittens åsigt i frågan, dermed motionen in-
stämmer, hafva ansett hvarje borgenär ega rätt att,
utan afbidan å någon viss tid, uttaga en förfallen
fordran från Sterbhus, men dock, i sammanhang
dermed, meddelat åtskilliga bestämmelser, för be-
tryggande af medborgenärers rätt. Huru härmed
-sig förhåller och hvaruti försigtighetsmåtten bestå,
är mig obekant, dock har jag svårt att föreställa
mig andra bestämmelser i denna syftning, än att
rättigheten att fyfta betalning skulle förenas med
skyldighet att återbära penningarne, derest boet
framdeles afträdes till konkurs, eller ock att ställa
vederhäftig borgen för lyftningen. Huruvida ett
sådant stadgande fullt betryggar medborgerärers rätt
lemnar jag dock derhän. Hvar och en vet, huru
hastigt en persons vilkor kunna förändras, och man
bör basinna, att om ock viljan skulle finnas, förmå-
gan likväl kan verkligen brista att återgälda pen-
ningarne, vare sig af den som fått lyfta dem, eller
af den som derföre borgat, då tiden inträder att
denna återbetalning skall ske.
På grund af hvad jag nu haft äran anföra, hem-!
ställer jag till högtärade ståndet, om icke skäl före-
finnes till en återremiss.
Hr Agrell: Det hufvudsakliga af hvad hr Sten-
berg nu anfört, har inom Utskotiet tagits uti be-
hörigt öfvervägande. Likväl kom man till det re-;
sultat, att den föreslagna förändringen skulle med-
föra många olägenheter. Frågan är här den, om:
det är billigt att sterbhusdelegarne gynnas på for-!
dringsegarnes bekostnad, och huruvida man icke uti!
första rummet bör afse de sednares rätt, hvilken
icke bör vara ringare efter gäldenärens död, än den
derförinnan varit. Skulle utmätning i död mans bo
få ske först en månad efter bouppteckningen, så
kunde på detta sätt betalningen afförfallne fordrin-
gar komma att fördröjas understundom ända till 5
å 6 månader, enär uti vidlyftiga sterbhus anstånd
med boupptecknings hållande Kan medgifvas. Dess-
utom skulle, om försleget antoges, oredlige sterbhus-!
delegara lätteligen kunna förskingra boets tillgån-
gar. Af dessa skäl har lagberedningen sett sig för-
anlåten att frånträda lagkommittetens med motionä-
rens likartade förslag. Jag yrkar bifall af betän-
kandet.
Hr Legergren: Den rättsfråga, motionären väckt,
är onekligen af mycken vigt, och ehuru legen ti-
ger, röranda det i motionen förutsatta fall, så synes!
det likväl vara enligt med legens anda, att utmät-!
ning i afliden gä!denärs bo icke bör ske, förr än
bouppteckning bållits. Ea sådan anda röjer sig uti)
det stadgande, som medgifver arfvingar viss tid,
hvarinom de ega afgöra, om de vilja mottaga arf
eller icke, samt uti det dem drabbande ansvar, om.
de förskingra boets tillgångar, eller skifta dem utan
laga uppteckning, och förr än all veterlig gäld gul-
den är. Jemnföras dessa och öfrige hithörande!
stadganden, så fioner man, att lagen, ehuru utan att
stadga något derom, likväl velat detsamma, som mo-
tionären föreslagit. Men har sagt, att de fall säl-
lan inträffade, hvilka kunde göra den afsedda för-
klaringen nödvändig. Detta medgifves; exempel!
fianas likväl, då utmätningar under dylika omstän-
digheter egt rum, till förfång icke blott för sterb-
husdelegarne, utan äfven för öfrige fordringsogare.!
Om de imedlertid varit sällsynta, så har sådant be-!
rott derpi, att Konungens befallningshafvande be-
gaguat sin rätt att lemna uppskof. Sedan denna
fråga blifvit väckt, hade den ieke bordt afspisas!
med de allmänna ordalag, Lagutskottet begagnat.
En mans död är ett jernbref, om man så vill, men
ett jernbref till förmån icke för sterbhusdelegarne,!
utan för alla borgenärerne. Detta är klart äfven
deraf, att inteckning icke gifver förmånsrätt, då den!
sökes omedelbart efter gäldenärs död. Lagen har
nemligen icke velat, att en borgenär i död mans bo
skulle ega vidtaga någon åtgärd, hvarigenom en;
förmån honom skulle tiliskyndas på andre borgenä-
rers bekostnad. Det är för öfrigt icke min mening
att yrka, det motionärens förslag bordt oförändradt
antagas, helst man bör besinna att motioner, re-
mitterade till Lagutskottet, vanligen icke betraktas!
såsom fullständiga förslag, utan blott såsom inne-
fattande uppmaning till Utskottet, att med den sorg-
fällighet, som af et Logutskott kan väntas, pröfva
och bereda de af motionärer väckte frågor. Lag-
utskottet hade sålunda bordt här för sig ställa den;
fråga, icke om motionärens förslag var antagligt,
utan om det ämne, han framställt, är i behof efen!
ny lagbestämmelse, huru sterbhusdelegarnes . och
samtlige gäldenärers rätt bäst kunde skyddas. Klert
är för öfrigt att den suspension i borgerärers rätt,
som gäldenärens död medför, alltid bör vara vilkor-
lig och att säkerhetsmått mot egendomens försking-
ring böra få vidtagas. De olägenheter, som orsakas
genom den uppkommande tidsutdrägten, skola be-
finnas ringa i jemförelse med cet välgörande infly-
tandet af det afsedda stadgandet på allmänna kre-
diten. På grund af hvad jag nu anfört, samt den
klara utredaing af frågan, motionären sjelf lemnat,
yrkar jag återremiss å betänkandet, helst jag anser
af stor vigt att frågan, en gång väckt, icke ned-
lägges.
E Hr Höök instämde. 5J (Slutet följer.)
ETT TYSKT PARLAMENT.
En samhillsförändring, som skulle kunna i
verkligheten leda till gemensamt politiskt lif)
Pe AP ÅA TT ann Pe