—XX NNE ENE —— mmm———EE
uppträden; en talrik folkhop sökte nedrifva det
tus bon bebott, men hindrades af militären.
Stort missnöje emot gensdarmeriet fortfor, och
hvar någon medlem deraf vizar sig, skalla hviss-
lingar och utrop ef missbelåtenhet.
Tvenne dszgar före dessa händelser hade gref-
vinnan Landsfeld råkat i konflikt med folzet
på Theatinergatan,. En pistol, som bon bar
hos sig, hade blifvit antingen tappad eller henne
frånryckt af folket. Nu började ett vildt tu-
mult; grefvinnan bortrycktes af folktopen ccb
kunde med största svårighet, genom gensdar-
mers biträde, rädda sig i Theatinerkyrkan, dr-
ifrån bon eskorterades hem af en stark vakt,
genom en folthop af omkring 2000 persner,
som mottogo henne med skritx och hvisslingar.
SCH WEIZ.
Vid edsförbundsdagen sntogs, med 49 14 rö-
ster (af Zärich, Zug, Solotburn, Schaffnzuseo,
S:. Gallen, Aargau, Tessin, Wallis, Ge teve,
Wazdt, Tburgau, Graubänden, Freiburg, Glarus,
Schwyz, Luzern, Bern och Basels landskap) den
af niomannautskottet framställda hemstållning
om Jesuiterna, enligt hvilket frågan om dem
skulle betraktas såsom redan afgjord ge om
edsförbundets beslut af den 3 September 41847
(om ordens förvisning ur Schw:iz) och Föror-
terna uppdragas att vaka öfver verkställigheten.
Neu chatel och staden Basel (isgendera tillhö-
rande f. d. Söndringsförbundet) instrmde icke
häri. — Med lika röstantal antogs utskottets
förslag att i afräknirg på den ålagda krigskost-
nad:ersattningen använda f. d. Söndringsförbun-
dets under beslag lagda kassor.
So:a Rådet i Luzern bestöt ssmma dag upp-
hörandet af statens biträde för Schweiz:res an-
värning till utländsk krigstjenst.
ITALIEN.
Det nämndes i girdagsnumret att Konungen
af Sardinien utfärdat en kungörelse med löfte
om en konstitution, och ait de uppgifna grund-
dragen dertill öfverensstämma med franska kar-
tan. Konung Carl Albert skall äfven hafva
fast beslutat att, till hvad pris som helst, för-
säkra italienska staternas sjelfständigbet emot
österrikisk mellankomst. Det statslån af hun-
dra millioner, till hvars upptagande Conswrtan
nyligen samtyckt, skall bufvudsakligen vara be-
stämdt till rustningar. Ett läger af sardinska
troppar skulle ofördröjligen bildas, och till det-
samma förväntades äfven troppar från Toscana
och Kyrkostaten; hHvar:f man slutade att den
så ksallade italienska ligan icke endast var till
i blotta teorien. Enligt franska bladet Union
Monarchique hade Konung Carl Albert äfven
för afsigt att inrätta två nya kavallerireg-men-
ten, bestående blott af Polackar; såsom befäl-
kafvare omtalades den unge furst Czartoryski.
Den sednare delen af detta rykte bar väl den
gamle furst Czartoryski låtit motsäga i-Journa!
des Debats, men med tillägg att hans son skulle
tacksamt emottagit ett så lydande anbud, om
det verkligen egt rum.
I Modena hade hertigen höjt utskylderpa,
särde!es för judarna; han ville härmed bestrida
de kostnader, som Österrikes bistånd ådrager
bocom. Så väl i hufvudstsden Modena som i
det modenesiska Reggio hade arresteringar blif-
vit företagna mot flera förnäma personer; miss-
nöjet var allmänt. Söndagen d. 46 Januariaf-
gingo en delaf österrikiska hjelptropparna bråd-:
störtadt till Mantua, för att, som det sades,
qväfva ett uppror.
Det är bekant, att utom den ibland italie-
narne träffide öfverenskommelsen att icke röka
tobak, för att icke rikta österrikiska regerin-
gen, som gjort tillverkningen deraf till ett re-
gal, -hade man äfven beslutat afbålla sig från
lotterispel, emedan lotteriet är en annan in-
komstkälla för kronan. Det sednare beslutet
troddes. dock : omöjligt att hålla för de spel-
lystne italienarne; helst öfver bufvud 40,000
lottsedlar plögade säljas till hvar dragning.
Imedlertid bar karakteren hos Lombardern2,
äfven i denna punkt, visat sig fastare än man!
trott: till sista dragningen i Milano försåldes
endast 414 (elfva) lottsedlar.
I- Neapel visste man ännu icke hvart Ko-
nungens beryktade biktfader, pater Cocle, tagit
vågen; somliga påstodo, att ban begifvit sig till
Benevento, andra att han vore i Caserta, mån-!
ga ville veta att han vistades ucdangömd i.
kungliga palatset. Han var af Liguorianernas,
orden (en bekant underafdelning af Jesuiter-!
orden) och bodde i Liguorianklostret S:t Anto-
nello i Neapel. Hans boning der liknade full-;
komligt:en munks tarfliga cell; men genom-!
gick man en liten mörk gång, af några få stegs
längd, så intrådde man i en med asiatisk lyx!
utstyrd våning. Paterns inflytande var sådant,
att mnistrar ofta väntade på audiens bos ho-
nom i denna ging. Under upproret bade man!
OO RTR
Sir John: Ja så, du beskyddar oskulden?... du!