Article Image
om andlig OCH TfCILYUL Belluc et Avge UVI ordningen om presträtuigh ter i Skån?, af den 46 Oktober 4723; jemte förslag derom ett den så kallade testialiionden icbe måtte genom räkning på åkern af preterskspet uttagas. a OM BANKOVINSTEN OCH BANKENS SOLIDITET. Hr doktor S:ndberg, ledamot af Bankoutskottet, bar anhållit om rum för följande skrift: Uti lördagens Aftonblad JM 55 för den 42 Febr. finnes anmärkt, att jag, i början af min reservaption till Bankoutiskottets memorial AA 49, gjort ett Mmisstag då jag förmenar, att banken icke förbätptrat sin ställning i det hela, genom det silfver, som emot nya sedlars utgifvande irflutit på den sednare tiden. I anledning deraf anhåller jag att få anföra följende: Min mening kunde icke vara att förneka det banken förbättrat sin ställning genom den betydliga tillökning i silfverfonden, som ägt rum, fastän den blifvit vunnen endast genom rya sedlars utgifvande. Ordalydelsen i början af min reservation är följande: 1:0 Att upprätthålla myntvärdet är det aldravvigtigaste (bankens åliggande), för hvilket ändamål allt annat måste vika. Nu är väl bankens ställning i detta fall ganska god, men huru lätt kan den icke förändras ? Den metalliska valutan har under 3 år vunnit en tillökning af omkring 3 millioner rdr silfverspecie, men det har skett genom utgifvande af ett motsvarande belepp uti nya bankosedlar, hvilka pbanken är skyldig att med samma silfver inlösa. Det är likasom då en enskild man ökar redbarheterna i sitt hus derigenom att för allt hvad han vinköper, utgifver han idkeligen nya skuldsedlar, dem han vid anfordran måste åter inlösa. Han blir genom sådana operationer icke synnerligen ripkare. Huru mycket fördelaktigare skulle icke förphållandet blifvit, om han med sin samlade vinst kunnat betala de redbarheter, som han inköpt, utan att behöfva för hvarje inköp öka sin skuld. Jag har alltså medgifvit, att bankens ställning, i afseende på myntvärdets upprätthållande, d. V. s. dess reela valuta, nu är ganska god, men antydt att den lätteligen kan förändras. Dessutom torde man böra gifva akt på följande omständigheter: Uti propositionen om statsverkets tillstånd och behof heter det sid. 4: batt Rikets Ständers bank nu mera förstärkt sin grundfond till tio millioner rdr, noch härigenom är så konsoliderad, aw den synes pej behöfva för detta ändamål draga ytterligare kapitaltillgångar ur rörelsen, hvadan det anses, att den vinst banken hopsparat och än vidare under år 4847 kommer att af sin lånerörelse upphemta, både kunna och böra för fyllande af andra statens pbehof tagas i anspråk. Sedermera antages bankens vinst för alla 3 åren med säkerhet tiil 3,300,000 (således större än den efter Bankoutskottets memorial MM 49 visar sig varar, och derefter uppgöres förslag till en extra statsreglering på 3,663,975 rdr 24 sk, hufvudsakligen, med beräkning på bankens tillgångar, innan ännu det var afgjordt huruvida de dertill borde användas. — Vidare har man äfven hört den åsigt yttras, att banken icke vet buru den skall använda sin rikedom, om icke statsverket bjelper den af med något af dess öfverflöd. Detta allt har gifvit mig anledning att fästa närmare uppmärksamhet på verkliga förhållandet i åtskilliga punkter, nemligen: a) att af den stora grundfonden 40 millioner består blott omkring ,, uti sådana obligationer, gom kunna omelelbarligen förvandlas till silfver; b) att de öfriga !,., utgöras dels af lånedokumenter, dels af inhemska obligationer, hvilka alla, ehuru säkra de än kunna vara, likväl ingen, som, i händelse af ofördelaktiga konjunkturer, behöfver reel valuta för att betala utländsk skuld, vill eller kap för sådant ändamål emottaga; och c) hvad som icke bör förbises, att nära !; af denna grundfond, hvarigenom banken skall anses vara så utomordentligen konsoliderad, icke egentligen är annat än en gammal statsskuld till banken för 4808 och 1809 års krigsomkostnader, till hvars betalande Ständerna måste anskaffa medel. Det är visst ganska lyckligt att banken under dessa 3:ne sista åren kunnat förstärka sin metalliska valuta med 5 mill. rdr silfverspecie. Men om man derpå vill grunda en orubblig visshet, att banken kan trotsa hvarje fara för framtiden, syntes mig icke vara ur vägen att noga skärskåda huru härmed förhåller sig. Banken har köpt detta silfver, men har för hvarje silfverplanz den emottagit, utgifvit ett alldeles lika stort belopp i nya sedlar, hvilka banken är skyldig att vid påfordran inlösa med samma qvantitet silfrer, som den för dessa nya sedlar erhållit. Sedelstocken har alltså blifvit förökad i samma mån som silfverfonden ). Men om banken i det stället fått betala någon del af det erhållna silfret, icke med nya sedlar, utan med de gamla sedlar, gom banken bekommit i vinst på sin lånerörelse, då skulle derigenom banken blifvit solidare. ty i sådant fall hade metalliska kassan blifvit ökad, men sedelstocken oförändrad. Det är klart att en .sådan operation bör ske varsamt, att icke rörelsekapitalet deraf lider; och jag har fördenskull i min reservation föreslagit, att icke hela bankovinsten, utan blott !, deraf skulle för ett sådant ändamål användas. — Väl hoppas jag att banken och landet kunna begå sig under den närmaste framtiden, äfvensom några så beskaffade konsoliderings-åtgärder icke nu vidtagas; men jag förgäter aldrig huru man vid 4840—41 årens riksdag allmänt fröjdades öfver den lyckan att mynt-realisationen var orubbelig och betryggad för alla tider, och huru man, blott ett par år derefter, . utan att några stora olyckor inträffat, vid 4843 års revision och 4844 års riksdag var i största bekymmer för dess bestånd. Det förtjenar ock stor uppmärksamhet hvad som förekorsmer i Bankoutskottets berättelse JM 44, 8 8: att den betydliga tillväxt bankens metalliska kassa se) Det är detta resonnemang som gifvit anledning till den anmärkning af Aftonbladet, mot hvilken ihr doktor Sandberg reklamerat. Anmärknirgens riktighet torde dock erkännas efter följande korta framställning. Om bankens metalliska proportion är fastställd såsom ett minimum af 35 till 8 emot sedlarne, så låtom oss jemföra tvännne förhållanden. Banken har t. ex. ena året 5 millioner silfverriksdaler och 8 millioner sedlar eller 21,333,5353 rdr 46 sk. rdr banko utelöpande. Året derpå, genom en fördelaktig konjunktur, bar banken fått .emottaga 5 millioner i silfver och derför utgifvit 13 535.333 rdr 46 sk. i bankosedlar eller äger då

21 februari 1848, sida 2

Thumbnail