om andlig OCH TfCILYUL Belluc et Avge UVI
ordningen om presträtuigh ter i Skån?, af den
46 Oktober 4723; jemte förslag derom ett den
så kallade testialiionden icbe måtte genom räk-
ning på åkern af preterskspet uttagas.
a
OM BANKOVINSTEN OCH BANKENS
SOLIDITET.
Hr doktor S:ndberg, ledamot af Banko-
utskottet, bar anhållit om rum för följande
skrift:
Uti lördagens Aftonblad JM 55 för den 42 Febr.
finnes anmärkt, att jag, i början af min reserva-
ption till Bankoutiskottets memorial AA 49, gjort ett
Mmisstag då jag förmenar, att banken icke förbät-
ptrat sin ställning i det hela, genom det silfver,
som emot nya sedlars utgifvande irflutit på den
sednare tiden. I anledning deraf anhåller jag att
få anföra följende:
Min mening kunde icke vara att förneka det
banken förbättrat sin ställning genom den betydliga
tillökning i silfverfonden, som ägt rum, fastän den
blifvit vunnen endast genom rya sedlars utgifvande.
Ordalydelsen i början af min reservation är följande:
1:0 Att upprätthålla myntvärdet är det aldra-
vvigtigaste (bankens åliggande), för hvilket ändamål
allt annat måste vika. Nu är väl bankens ställ-
ning i detta fall ganska god, men huru lätt kan
den icke förändras ?
Den metalliska valutan har under 3 år vunnit
en tillökning af omkring 3 millioner rdr silfver-
specie, men det har skett genom utgifvande af ett
motsvarande belepp uti nya bankosedlar, hvilka
pbanken är skyldig att med samma silfver inlösa.
Det är likasom då en enskild man ökar redbarhe-
terna i sitt hus derigenom att för allt hvad han
vinköper, utgifver han idkeligen nya skuldsedlar,
dem han vid anfordran måste åter inlösa. Han
blir genom sådana operationer icke synnerligen ri-
pkare. Huru mycket fördelaktigare skulle icke för-
phållandet blifvit, om han med sin samlade vinst
kunnat betala de redbarheter, som han inköpt,
utan att behöfva för hvarje inköp öka sin skuld.
Jag har alltså medgifvit, att bankens ställning,
i afseende på myntvärdets upprätthållande, d. V. s.
dess reela valuta, nu är ganska god, men antydt
att den lätteligen kan förändras. Dessutom torde
man böra gifva akt på följande omständigheter:
Uti propositionen om statsverkets tillstånd och be-
hof heter det sid. 4: batt Rikets Ständers bank nu
mera förstärkt sin grundfond till tio millioner rdr,
noch härigenom är så konsoliderad, aw den synes
pej behöfva för detta ändamål draga ytterligare ka-
pitaltillgångar ur rörelsen, hvadan det anses, att
den vinst banken hopsparat och än vidare under
år 4847 kommer att af sin lånerörelse upphemta,
både kunna och böra för fyllande af andra statens
pbehof tagas i anspråk. Sedermera antages ban-
kens vinst för alla 3 åren med säkerhet tiil 3,300,000
(således större än den efter Bankoutskottets memo-
rial MM 49 visar sig varar, och derefter uppgöres
förslag till en extra statsreglering på 3,663,975 rdr
24 sk, hufvudsakligen, med beräkning på bankens
tillgångar, innan ännu det var afgjordt huruvida
de dertill borde användas. — Vidare har man äfven
hört den åsigt yttras, att banken icke vet buru den
skall använda sin rikedom, om icke statsverket bjel-
per den af med något af dess öfverflöd.
Detta allt har gifvit mig anledning att fästa när-
mare uppmärksamhet på verkliga förhållandet i åt-
skilliga punkter, nemligen: a) att af den stora grund-
fonden 40 millioner består blott omkring ,, uti
sådana obligationer, gom kunna omelelbarligen för-
vandlas till silfver; b) att de öfriga !,., utgöras
dels af lånedokumenter, dels af inhemska obligatio-
ner, hvilka alla, ehuru säkra de än kunna vara,
likväl ingen, som, i händelse af ofördelaktiga kon-
junkturer, behöfver reel valuta för att betala ut-
ländsk skuld, vill eller kap för sådant ändamål e-
mottaga; och c) hvad som icke bör förbises, att
nära !; af denna grundfond, hvarigenom banken
skall anses vara så utomordentligen konsoliderad,
icke egentligen är annat än en gammal statsskuld
till banken för 4808 och 1809 års krigsomkostnader,
till hvars betalande Ständerna måste anskaffa medel.
Det är visst ganska lyckligt att banken under
dessa 3:ne sista åren kunnat förstärka sin metalliska
valuta med 5 mill. rdr silfverspecie. Men om man
derpå vill grunda en orubblig visshet, att banken
kan trotsa hvarje fara för framtiden, syntes mig
icke vara ur vägen att noga skärskåda huru härmed
förhåller sig. Banken har köpt detta silfver, men
har för hvarje silfverplanz den emottagit, utgifvit
ett alldeles lika stort belopp i nya sedlar, hvilka
banken är skyldig att vid påfordran inlösa med sam-
ma qvantitet silfrer, som den för dessa nya sedlar
erhållit. Sedelstocken har alltså blifvit förökad i
samma mån som silfverfonden ). Men om banken
i det stället fått betala någon del af det erhållna
silfret, icke med nya sedlar, utan med de gamla
sedlar, gom banken bekommit i vinst på sin låne-
rörelse, då skulle derigenom banken blifvit solidare.
ty i sådant fall hade metalliska kassan blifvit ökad,
men sedelstocken oförändrad. Det är klart att en
.sådan operation bör ske varsamt, att icke rörelse-
kapitalet deraf lider; och jag har fördenskull i min
reservation föreslagit, att icke hela bankovinsten,
utan blott !, deraf skulle för ett sådant ändamål
användas. — Väl hoppas jag att banken och landet
kunna begå sig under den närmaste framtiden, äf-
vensom några så beskaffade konsoliderings-åtgärder
icke nu vidtagas; men jag förgäter aldrig huru man
vid 4840—41 årens riksdag allmänt fröjdades öfver
den lyckan att mynt-realisationen var orubbelig och
betryggad för alla tider, och huru man, blott ett
par år derefter, . utan att några stora olyckor in-
träffat, vid 4843 års revision och 4844 års riksdag
var i största bekymmer för dess bestånd. Det för-
tjenar ock stor uppmärksamhet hvad som förekors-
mer i Bankoutskottets berättelse JM 44, 8 8: att
den betydliga tillväxt bankens metalliska kassa se-
) Det är detta resonnemang som gifvit anledning
till den anmärkning af Aftonbladet, mot hvilken
ihr doktor Sandberg reklamerat. Anmärknirgens
riktighet torde dock erkännas efter följande korta
framställning.
Om bankens metalliska proportion är fastställd
såsom ett minimum af 35 till 8 emot sedlarne, så
låtom oss jemföra tvännne förhållanden.
Banken har t. ex. ena året 5 millioner silfver-
riksdaler och 8 millioner sedlar eller 21,333,5353
rdr 46 sk. rdr banko utelöpande. Året derpå, ge-
nom en fördelaktig konjunktur, bar banken fått
.emottaga 5 millioner i silfver och derför utgifvit
13 535.333 rdr 46 sk. i bankosedlar eller äger då