och maste siullgen genom hamniomm:ndsnten
anmana skeppsbefälhafvaren ait genast lägga ut
igen och fortsätta färden seglande, utan att
vänta på det kolförråd, hväarmed han i Livorno
hoppats kunna förse sig. I Genua g-ek det icke
bittre. Fariyget anlände dit följande dagen.
Der var de! Carretto nog ofö:sigtig alt stiga i
land, medan fartyget inlastade kol; men af den.
äfven här vid hamnen hastigt s.mmanskockade h
folkskaran möttogs han med hvi:slingar, hån- a
rop, förbannelser och hotelser. Neapolitanske
kon.ula skyndade nu att göra den förlägne ex-
ministere uppmärksam på faran, och förmåddel:
honon ett gå ombord igen, så snart kolet varl?
in!astadt, samt nödgades ejeif, till ropens lug-
nande, träda u:i på sin balkong och ropa 2vviva
i Sicilisnilb Det var också hög tid att fartyget
hissade antar, ty det förbittrade folket höll re- 1
dan på att bemäktiga sig ankartåget. Först i
Marseille fick del Carretto slua sina äfventyr
till sjös och fortsätta resan på f.sta landet. Hsn
tog vägen till Paris, cch den 6 spridde sig der
ryktet, att ban anländt dit med hemliga depe-
cher från sitt hof.
När korung Ferdinand hade gjort sina första
koncessionsförsök, skyndade mneapolitanske mi
nistern i Rom, grefve Lud fi, att hos pålven
uppvisa amnestiiungörelsen; det påstås att Pius
IX efter dess genomögnande skall yttrat: Ko-
nung Ferdinand V räcker bott fram lillfingret,
fastän det nu är tider att räcka fram bela ban-
den (Il 12 Fernando moströ il c0oo dito mi-
nutolo, centre questi sono teciopi da mostrar
tutta Ja mano).
Påfven hade tillåtit romerska nationalgardet 5
alt emotliaga de kanoner, som det fått till skänks 6
från invinarne i Milano och damerna i Genual?
(8 från de förra, 4 från de sednare); till dessa
42 kommo 41 a! furst Torlionia, 2 af furst Ca-
nino och 2 af furst Doria Pamfili. J
Nyheterna från Neapel hade inom hela Ita-1!
lien väckt stor rörelse i sinnena, hvaraf yurel
tecken visat sig der polis:n ej velat eiler ör I!t
mått hindra det. Ociså tycktes regeringarne ,
1
sr
YA AMA rr DD BV ha OO vv
-— (NM 5 c
söka att, hv:r på sitt sätt, bzsvärja denna oro,
innan den kunde blifva lika våldsam s mi
Neapel.
I Florens utkom redan den 4 Februsiri kun-
görelse om n-dsättandet sf en kommitte tilll;
förbättring af tryckfrihetslagen och statskon-
sultan; man talade om att tryckpressen skulle
bli fri, och konsultan utbildas till en fullstän-
dig representation.
I Ösierrikes Zombardiska och Venstianska
viken fortforo deremot strärghetsåtgärderna och
ett dystert qvalm hvilade öfver land och folk.
I Milano voro teatern, Corso och de annars
folkrikaste getorna nästan tomma; hiktningarne
fortloro, f:stän öfver 500 statsfångar redan fyllde
fängelserna. En del ledamöter af den förnmsta
adeln, som icke kunnat beträdas med några
anledningar till åtal, hade på misstankar blifvit
förflyttade till Laibach cech Klsgenfurth, och
der ställda under polisuppsist.
Den 31 Januari anlände en kurir från Turin
till Genu2, med befallaing till )Drotiningens re-
gemente att genast, i forcerade marcher, afgå
till Alessandria (vid Po). Ett kavalleriregemente
och några batterier ridande artilleri voro äfven
på marsch till samma fästning, hvilket tycktes
bekräfta ryktet, att österrikarne isyftade någon-
ting angående denna det sardinska rikets förmur
emot Lombardiet.
Just under händelserna i Napel höll påfven
flsra statsråd, i anledning af Österrikes förny-
ade begäran om frihet att genom Kyrkosti:ten
skicka troppar till Neapel; men äfven denna
gången förklarade Pius, på det bestämdaste,
att han icke skulle medgitva ett sådant genom- l
tåg, såsom under sakernas närvarande ställning !
betänkligare än nigonsin. I stället sffirdadel!
hän, sent om aftonen den 27 Januari, en kurir ?
1
4
j
L
1
ny UR hn p—- —- AR Om —- VA OM -—— VV -
RN
till konung Ferdinand, med ett egenhändigt
bref, innebållande faderliga förmaningar och råd
till en af omständigheterna omisskänneligt på-
kallad eft-rgift:
RYSSLAND.
Ryska kabinettet skall bafva funnit sig sär-
deles öfverraskadt gecom Påfvens bekanta ytt-
rande i sin allokution i kardinalkonsistoriet,
hvarigenom han gaf ett slags dementi åt den!
uppgifna anledningen för ryska sändebudets i
Rom dekorerande med S:t Andreas-orden i bril-
janter, neml. sändebudeis lyckade underband-
lingar med den heliga stolen, angående katolska l
kyrkan i Ryssland. Från Ryska Gränsen be-
rättas nu, att Petersburgska kabinettet har, i
anledning af påfvens yttrande, fordrat icke blott
förklaring, utan äfven — upprättelse.
Ryska polisen efterspårar ifrigt en ny skrifi,
som skall vara mycket spridd i Polen och haf-
va titeln: Guds ord till Polska Folket... Den
bar samma bibliska fribetsanda, som utmärker
de eldigaste parafraserna af abb Lammennais
och Mickiewicz, och tros också vara redigerad
af den förre. Man har deraf redan 2 uppla-
gor; den sednare med stiålstick, föreställande
Konarskis, Niemowskis och Boguslawskis mar-
tyrdom. Under hvardera af dessa rysliga men
väl utförda framställningar läsas de tre mariy-
rermas ,vittnesord, nämlgen: sFörsök nya mar-
ter och lär känna vår ihärdighet! — Låt min
död icke afskröcka er från frembärdandet i cr
pligt!s och Offra dig sjelf, och du skall erfara
huru Jljuft det är att dö för fädern-slandeti
TURKIET.
Monsignore Ferrieri, pifliga sändebudet kos
Oitomanniska Porten, anlände den 46 Januari,
med sardinska ängfartyget Tripolis. Till hans
landsättning var en praktfull slup i beredskap,
på regeringens b-fallning, och när han, i säll
skap med de katolska Armeniernas patriark,
nådde kajen, helsides han af en stor skara å-
skådare med ropen: Lefve Pius IX! lefve Ita-
liens frihet — I lind väntades han och hans svit
af bofvagnar, som förde honom till det af Porten