— MM Nerikes Allehanda har äfven upptagit frå. gan om tullen på bomullsgarn och socker, och uppmanar hr Hjerta att pkämpa till sista man för de åsigter, han angående dessa ämnen framställt,. Nerikes Allehanda beledsagar detta med betraktelser öfver det besynnerliga förhåilandet, att det inom representationen icke anses stridande mot grannlagenheten att verka för sina enskilda intressen, och sjelf deltaga i öfverläggningar och beslut deröfver, då i den enklaste rättsfråga en hvar, som har nytta eller skada af sakens utgång, huru litet den må gälla, anses jäfvig att sitta till doms i saken; och likväl kan en riksdagsfråga vara af långt mera betydenhet, då det gäller millioners väl eller ve. Detia liter völ riktigt i principen; men det bör observeras att om inga intresserade skulle deltaga i rådplägningarna om riksdagsfrågor, så finge man också knappt någon representation. Det vore godt och väl om man g2nom en reform kunde komma så långt, att representanterna icke direkt valdes att representera de enskilda eller serskilda intressena, klasserna, med ett ord om man i allmänhet erkände, att det är menniskans sak och intressen, icke tingens eller de speciella yrkenas, som i första rummet bör bevakas. Huru Nerikes Allehanda 1 etraktar dessa:saker, kan i öfrigt synas af följande dess yttrande rörande sockerfrågan, dervid den tillika uppmanar representanterne för provinsen, att följa den med uppmärksamhet: . I den sista artikeln om sockertullen återfinner man ett annat aktadt namn, en v. Sydow, som i egenskap af sockerbruksintressets från Götheborg ombud, gör allt sitt till för att, genom vinnandet af skyddstull med icke mindre än 8 sk. banko per skålpund socker, göra införsel af denna nu mera nödvändighetsartikel omöjlig. Sjelf grosshandlare i Stockholm och nära lierad med hufvudstadens representanter samt allt hvad handlander heta, ligger denna ombudsman Bevillningsutskottets ledamöter i öronen med sina insinuationer för hög tull och utdelar endast bland desse en vidlyftig brochyriämnet för att dermed göra dem yra i mössan och lyckas tvifvelsutan nu, ty han har gjort så en gång förr och kan göra det än, att få desse, till det mindsta, att tillstyrka bifall åt regeringens redan i och för sig oerhörda förslag till en orimlig införseltull på toppsocker. — Troligast åsyftar icke hr v. Sydow någon ting annat än denna tillstyrkan med sitt förslag på ännu högre tull, välberäknande att Bevillningsutskottet först och Rikets Ständer sedan, skola anse sig hafva uppfyllt all rättfärdighet, då de förkastat eller afslagit hr vSydows orimliga förslag och antagit regeringens — någol mindre absurda. — Det är ett gammalt knep vid riksdagar att maniera sakerna på det der sättet och lyckas merendels alltid rätt väl, emedan, Gud nåde oss så visst:, skarpsyntheten och vården om allmänt väl icke alltid gå hand i hand med representantkallet. — Norrlandsposten, som ofta meddelar ganska väl skrifna korrespondensartiklar, har uti sednast hitkomne nummer ett bref från riksdagem, som innehåller några välgrundade reflexioner, bland annat om nyttan af vissa b:svärsmåls öfverflyttande från konseljen till högsta domstolen, hvartll författaren bifogat en rät pikant och, såsom mången lätt torde erinra sig, ginska träffande målning af de svårighe:er, som stundom mötte besvirsmilens föredragning under Cirl Johans tid. Vi förmoda att läsaren med nöje skall inhemta följande utdrag a nämnde bref: För dem, som enständigt bestrida nyttan af de så kallade besvärsmålens öfverflyttning till högsta domstolen, kan det vara godt at påminna sig, huru det tillgick under konung Carl Johans regering. Efter konungens uppstigande på thronen dröjde det icke länge, innan högstdensamme blef alldeles utledsen vid regeringsbestyren. Om de oftast triviala mål, som behandlades af rikets allmänna ärenders beredning, ville konungen knappt höra talas, så vida det icke förut lyckats att på enskild väg fästa en högre uppmärksamhet på en eller annan dylik sek. ARA SSE ESRI I SAGA