— MM
Nerikes Allehanda har äfven upptagit frå.
gan om tullen på bomullsgarn och socker, och
uppmanar hr Hjerta att pkämpa till sista man
för de åsigter, han angående dessa ämnen fram-
ställt,. Nerikes Allehanda beledsagar detta med
betraktelser öfver det besynnerliga förhåilandet,
att det inom representationen icke anses stri-
dande mot grannlagenheten att verka för sina
enskilda intressen, och sjelf deltaga i öfver-
läggningar och beslut deröfver, då i den enkla-
ste rättsfråga en hvar, som har nytta eller
skada af sakens utgång, huru litet den må gälla,
anses jäfvig att sitta till doms i saken; och lik-
väl kan en riksdagsfråga vara af långt mera
betydenhet, då det gäller millioners väl eller
ve. Detia liter völ riktigt i principen; men
det bör observeras att om inga intresserade
skulle deltaga i rådplägningarna om riksdags-
frågor, så finge man också knappt någon repre-
sentation. Det vore godt och väl om man g2-
nom en reform kunde komma så långt, att re-
presentanterna icke direkt valdes att represen-
tera de enskilda eller serskilda intressena,
klasserna, med ett ord om man i allmänhet
erkände, att det är menniskans sak och in-
tressen, icke tingens eller de speciella yrkenas,
som i första rummet bör bevakas. Huru Ne-
rikes Allehanda 1 etraktar dessa:saker, kan i öf-
rigt synas af följande dess yttrande rörande
sockerfrågan, dervid den tillika uppmanar re-
presentanterne för provinsen, att följa den med
uppmärksamhet: .
I den sista artikeln om sockertullen återfinner
man ett annat aktadt namn, en v. Sydow, som i
egenskap af sockerbruksintressets från Götheborg om-
bud, gör allt sitt till för att, genom vinnandet af
skyddstull med icke mindre än 8 sk. banko per
skålpund socker, göra införsel af denna nu mera
nödvändighetsartikel omöjlig. Sjelf grosshandlare i
Stockholm och nära lierad med hufvudstadens re-
presentanter samt allt hvad handlander heta, ligger
denna ombudsman Bevillningsutskottets ledamöter i
öronen med sina insinuationer för hög tull och ut-
delar endast bland desse en vidlyftig brochyriäm-
net för att dermed göra dem yra i mössan och lyc-
kas tvifvelsutan nu, ty han har gjort så en gång
förr och kan göra det än, att få desse, till det
mindsta, att tillstyrka bifall åt regeringens redan i
och för sig oerhörda förslag till en orimlig införsel-
tull på toppsocker. — Troligast åsyftar icke hr v.
Sydow någon ting annat än denna tillstyrkan med
sitt förslag på ännu högre tull, välberäknande att
Bevillningsutskottet först och Rikets Ständer sedan,
skola anse sig hafva uppfyllt all rättfärdighet, då de
förkastat eller afslagit hr v- Sydows orimliga för-
slag och antagit regeringens — någol mindre ab-
surda. — Det är ett gammalt knep vid riksdagar
att maniera sakerna på det der sättet och lyckas
merendels alltid rätt väl, emedan, Gud nåde oss så
visst:, skarpsyntheten och vården om allmänt väl
icke alltid gå hand i hand med representantkallet.
— Norrlandsposten, som ofta meddelar ganska
väl skrifna korrespondensartiklar, har uti sed-
nast hitkomne nummer ett bref från riksda-
gem, som innehåller några välgrundade reflexio-
ner, bland annat om nyttan af vissa b:svärs-
måls öfverflyttande från konseljen till högsta
domstolen, hvartll författaren bifogat en rät
pikant och, såsom mången lätt torde erinra sig,
ginska träffande målning af de svårighe:er, som
stundom mötte besvirsmilens föredragning un-
der Cirl Johans tid. Vi förmoda att läsaren
med nöje skall inhemta följande utdrag a
nämnde bref:
För dem, som enständigt bestrida nyttan af de
så kallade besvärsmålens öfverflyttning till högsta
domstolen, kan det vara godt at påminna sig, huru
det tillgick under konung Carl Johans regering.
Efter konungens uppstigande på thronen dröjde det
icke länge, innan högstdensamme blef alldeles ut-
ledsen vid regeringsbestyren. Om de oftast triviala
mål, som behandlades af rikets allmänna ärenders
beredning, ville konungen knappt höra talas, så vida
det icke förut lyckats att på enskild väg fästa en
högre uppmärksamhet på en eller annan dylik sek.
ARA SSE ESRI I SAGA