delen instängda i kaserner, kasteller och andra
fasta platser.
Den sicilisnska miniserens korta besök till
sin bestämmelseort upplyste Neapels invånare
tydligare än något annat om ställningen på Si-
cilien; och då 200 man sårade soldater åter-
fördes med nästa ångbåt, ökades den upprörda
sinnesstämningen ännu mer. Man förnam att
af de till upprorets kufvande öfversända trop-
parna knappast 1200 man återstodo under öf-
vergeneralens befäl: de öfriga voro dels fångna,
dels omkomna, dels sjuka. Ett litet med bom-
ull lastadt skepp från Catanea medförde äfven
flera kongl. embetsmän, som flytt från denna
stad, och bekräftade i Neapel att förhållandet
der icke var förmånligare för styrelsen än i
Palermo. Detta allt intriffade den 24 Januari
och utsigterna blefvo allvarsammare och mera
hotande med hvart ögonblick. I stället för att
besvärja stormen, tycktes koncessions-kungörel-
serna stegra den ytterligare, och man önskade
allmänt att österrikarnes bjelp ofelbart skulle
anlitas.
Den 23 tidigt på ma gonen fann man på gat-
hörnen uppsatt ännu en koncsssion, nemligen
kungörelsen om en amnesti; men, ty värr, äf-
ven blott ett halft, af omständigheternas tvång
framkalladt medgifvande. Väl hette det i för-
sta paragrafven, att nåd beviljades åt alla stats-
fångar; men genast i den andra undantogos
vissa uppräknade personer, neml. nästan alla
hufvudmännen för upproret i Calabrien; de
skulle, förklarades det, föras till en aflägsen ö,
att der afvakta vidare b-fallningar. Sednaste
underrättelsen är af samma dato, kl. 3 e. m.,
omedelbart före postingfsrtygets afgång. Oron
i hufvudstaden hade vuxit hela degen; man
talade ej om annat än upproret på Sicilien; på
alla gator var folket i stor rörelse, utan ati
man egentligen visste orsaken; hos regeringen
och i palatset sades en otrolig förvirring råda;
befallningar och återkallelser korsade hvaran-
dra; kommendanten på fästet S:t Elmo hade
fått befallning att, vid gifvet tecken, beskjuta
staden; polisministern, den beryktade del Co-
retto, Var försvunnen; borgaregerdet hade fått
sig tillsända vapen och ammunition hemma i
sina boningar från tyghusen, sedan prinsen af
Salerno, konungens farbror, hvilken dagen förut
mönstrat det, hade erinrat det om dess bestäm-
melse att bloit upprätthålla allmänna ordningen,
och, i händelse af ett upplopp, förekomma
plundring cch våldsamheter. Man omtalade
såsom säkert, att oroligheternas bemliga ledare
redan hade värfvat tusentals menniskor, och
besoldat dem för att vara till hands vid första
vink. I det närbelägna Salerno utbredde sig
upproret: de kongl. tropparne voro tilibaka-
slagna och folket var på tig till hufvudstaden.
Så berättades åtminstone i Neapel, der man
icke visste hvilka medel som vidtagits för att
häfva oordningen; men blott att nigonting skulle
ske.
De med förra posten spridda förhoppningar-
ne om reformer äfven i det Österrikiska Ita-
lien hafva hastigt blifvit nedslagna genom en
befallning, cmedelbart från Wien, att arrestera
samme Marini, som styrelsen i Venedig nyss
förut hade tillåtit ingifva en hemställning om
dylika reformer (se gård:gsnumret), äfvensom
d:r Tommasio, hvilken föreslagit en hemställ-
ning om mera liberal censur. Begge blefvo
gripna af polisen den 48 och gensst afförda till
venetianskzr brottmålsdomstolens fängelse.
De österrikiska troppförstärkningarna i Lom-
bardiet hade föranledt konungen af Sardinien
att låta fråga vicekonungen i M:lano om me-
nipgen dermed. Ebhuru svaret, ef:er hvad man
kunde vänta, förnekade alla fiendiliga afsigter,
så hafva likväl besättningarne på konungariket
Sardiniens lombardiska gräns blifvit förstärkta,
och i fästningarne Novi och Alessandria herr-
skade samma liflighet, som före utbrottet af
ett krig.
- RYSSLAND.
Öfver de många motsägande uppgifternu om
ett konkordat emellan Katolska Kyrkans öfver-
hufvud och kabinettet i S:t Petersburg kungö-
ras nu diplomatiska berigtiganden både från
Ryssland och Italien, men hvaraf saken icke
blir särdeles klarare än den var förut. I Jour-
nal de St. Petersbourg för d. 20 Januari för-
mäles nämligen, att kejsarens ratifikation på
öfverenskommelserna med den Heliga Stolen
icke hade anländt till Rom, när påfven i kar-
dinalskonsistoriet d. 47 December cffisielt mot-
sade tidningsberättelserna om ett afslutadt kon-
kordat. I Gazetta di Roma, säges åter, att
öfver Rysslands underhandlingar med den He-
liga Stolen hvilar en slöja, zom icke kan lyftas;
hvad som kan nämnas består blott deri, att
kejsaren har samtyckt till några bland de punk-
ter, på hvilka de af den Heliga Stolens for-
dringar bero, som afse upprätthållandet af ka-
tolska trosbekännelsen cch dess lagliga eckle-
sjastikmyndighet i Ryssland och Polen.
FÖRENTA STATERNA.
I kongressen har man voterat tacksägelse till
segrarne i det mexikanska kriget, generalerne
Taylor och Scott. För öfrigt kämpade parti-
erna ännu, den 42 Januari, om gillandet eller
ogillandet- af kriget, samt dess ändamål, och
frågan om unionens förstorande genom mexi-
kanska områden.
I kongressen hade beslutats uppställandet af
en tribun eller talarestol, från hvilken ledamö-
tern2 hädanefter skulle tala, i stället för att
påihittills brukligt sätt hålla tal från sina plat-
ser. Ett amerikanskt blad yttrar, i anledning
häraf: ,Vi se med bedröfvelse denna nyhet, ty
vi tro, att ju mindre man kan höra hvad åt-
skilliga representanter hafva att säga, ju bättre
är det för dem sjelfva, deras konstitutioner och
fäderneslandet.n
Angående Newyorks handel för 1847, upp-
gifves, att införselns värde steg till 95 millio-
ner dollars, eller nära 235 millioner mer än