rna nana ent Da å 35 sk. pr 1000 T E 4:45. — Assurans och polis. — 8. 2. Sundsk tull. .... —45: 4. Kommission 2 proc. — 43: 9. Frakt till Stockholm 46 fot å 4 sk. och 20 proc. köapl. . . — 46:40. f4 9. 4. 12 Rdr. 55: 24.7. 045:40.7. AA 26 är en nummer, som föga tillverkas i Sverige, men som användes icke obetydligt af så väl husslöjden som vid fabrikerna, äfvensom till någon ringa del af allmogen. På denna artikel är värdet uppdrifvet till nära 2!, gånger öfver dess rätta värde och i tull, tillika med öfriga omkostnader innan varan lemnat packhuset, öfver . . . . 40 procent. samt engelska spec., Sundsk tuil, frakt, assurans m. m. 43 OM 6 Tillsammans. 53 procent. nns Le I gårdsgens aftonplenum hos Ridderskapetl! och Adeln biföllos Ekonomiutskottets utlåtanden! JM 417 och 48; JE 19, angående stapelstadsrätt! för staden Sölfvitsborg, afslogs deremot, efter en diskussion, hvaruti brr von Hartmansdorff,! Gripenstedt, Munck af Rosenschöld, Prytz, von Engeström, grefve Gyldenstolpe och frih. Palmstjeraa deltogo. Den sednare yttrade bland an-: nat, att frågan ej vore af synnerlig vigt, då! bevillningen af Sölfvitsborgs handlande och bandtverkare ej uppginge för år till mer än 774 rdr, eller 3 gånger så mycket som friherrns . bevillning utgör. Friherrn ansåg äfven, att Ständerna endast borde sysselsätta sig med vigtiga ärenden; och sådana — fortfor han —J framställer K. M. Hr Gripenstedt afstyrkte. utskottets förslåg, att en skrifvelse i ämnet! måtte afgå till Kongl. Moaj:!, på de skälen, att Ständerna, genom att befatta sig med allt hvad. enskilda föreslå, skulle blifva öfverlupna af ansökningar i mindre vigtiga ämnen, och att de! borde undvika det öfliga mångskrifveriet, som : förtar verkan af deras för K. maj:t framlagda önskningar. — Uuåtandena JV 20, 22, 25, 25 och 26 biföllos, men JA 24, om nederlagsrätt för Slitö hamn, och JV 24, bordlades för anandra gången, likasom Riddarhusutskottets utlåtande öfver hr von Hartmansdorffs motion om bänkmarsvalens afskaffande. Slutligen uppläste hr Ribbing, Arved, ett anförande, innefattande anmärkningar vid krimin2l-lagförslaget och hufvudsakligen åsyftande strängare kontroller öfver det nu gällande vattenoch brödstraffets tillämpning. Remitterades till Lagatskottet. — Uti gårdagens eftermiddagsplenum hos Borgareståndet förekom: Banko-utskottets memorial J4 49, med uppgift att ieke någon del af den sedan 41845 års början upplupna bankovinst erfordras för bankens konsoliderinde; bordlades ånyo. Lag-utskottets betänkande JV 45, i anledning af väckta motioner om förklaring, huruvida kongl. förordningen d. 49 Maj 1843, angående förändring i vissa delar af lagens stadganden om giftorätt och morgongåfva eger retroaktiv verkan eller ej. Utskottet tillstyrker stadgande, att uti äktenskap, ingångna före kungörandet af nämnde förordning, skall uti ifrågavarande afseende förhållas efter hvad förut stadgadt varit. Bordlades ånyo. — JM 46, i anledning af väckta motioner, ang. upphäfvande af lagens stadganden om morgongåfva och fördel; hvilka motioner utskottet tillstyrker. Bordlades ånyo. Ekonomi-utskottets betänkande JM 47, i anledning af väckt motion om fyranläggningar å Agön samt å skäret Skomakaren. Denna motion hade utskottet afstyrkt, hvarmed särdeles representanterne från de norrländska städerna voro missbelåtne. Hr Norin hade utan framgång väckt en dylik motion vid 1840 års riksdag, och var honom sålunda icke oväntadt om denna rönte samma öde. Hr Bjur yrkade återremiss. Man vore alltför litet böjd för uppoffringar, då fråga vore om norrländska handeln. Det vore skäl att genom fyranliggning söka afböja de många i dessa farvarten inträffande skeppsbrotten. Hr Muren tyckte att utskottet icke bort afböja en undersökning; något annat hade nemligen icke motionären begärt I allmänhet var det svårt få medel beviljade för fyrar i Norrland. Så hade staden Gefle sjel fått bekosta Egg2grundsfyren, hvilken likväl icke behöfdes endast för denna stad. På skäret Sko. makaren blefve likaledes fyren af nytta för hels norrländska sjöfarten. Hr Brinck ansåg äfver en fyr på sednare stället högst nödvändig. Hi Winge försvarade betänkandet: det vore grundadt på upplysningar meddelade af styrelser öfver fyroch båk-inrättningar. Hr Indebetov ville icke bestrida en återremiss, för att få närmare utredt om en fyr på skäret Skomakarer utan allt för stora kostnader kunde anläggas Or Tjernberg talade för återremiss. Det vore icke förhållandet att skäret Skomakaren stode under vattenytan. För återremiss talade också br Hörnstein. Hr Schartau föreslog att i er skrifvelse till K. M. begära den undersökning motionären föreslagit. Betänkandet remitterades J— JM 18, med afslag på väckt motion, om bere , dande utaf fyr-anstalter i sjöarne Mälaren och Hjelmaren. Bifölls efter diskussion, hvarunde: br Hörnstein m. fl. påyrkade återremiss;. — JM 49, i anledning af väckt motion om stapelstads: rätt för staden Sölvitsborg. Utskottet föreslå: undersökning m. m. Bifölls, likaledes efter diskussion. — JV: 20, med afslag på väckt motior om stadseller köpings-rättigheter för Höganäs i Skåne, Bifölls. — JM 22, med afslag på väckt motion om förbud emot utländska ords begag. nande uti svenska skrifna eller tryckta handlin. gar. Biföllss — JV 25, med afslag på väck motion, om svenska inskrifter å medaljer. Hi ISchartau förklarade, det utskottet missförståt: hans yttrande vid remissen, då det trott honom ; Junderstödja ifrågavarande motion. Bifölls. — IM 24, med afslag på väckt motion om bildan de af fögderioch länsvis sammanträdande mu