rna nana ent Da
å 35 sk. pr 1000 T E 4:45. —
Assurans och polis. — 8. 2.
Sundsk tull. .... —45: 4.
Kommission 2 proc. — 43: 9.
Frakt till Stockholm
46 fot å 4 sk. och
20 proc. köapl. . . — 46:40.
f4 9. 4.
12 Rdr. 55: 24.7. 045:40.7.
AA 26 är en nummer, som föga tillverkas i Sve-
rige, men som användes icke obetydligt af så väl
husslöjden som vid fabrikerna, äfvensom till någon
ringa del af allmogen. På denna artikel är värdet
uppdrifvet till nära 2!, gånger öfver dess rätta värde
och i tull, tillika med öfriga omkostnader innan va-
ran lemnat packhuset, öfver . . . . 40 procent.
samt engelska spec., Sundsk tuil, frakt,
assurans m. m. 43 OM
6 Tillsammans. 53 procent.
nns Le
I gårdsgens aftonplenum hos Ridderskapetl!
och Adeln biföllos Ekonomiutskottets utlåtanden!
JM 417 och 48; JE 19, angående stapelstadsrätt!
för staden Sölfvitsborg, afslogs deremot, efter
en diskussion, hvaruti brr von Hartmansdorff,!
Gripenstedt, Munck af Rosenschöld, Prytz, von
Engeström, grefve Gyldenstolpe och frih. Palm-
stjeraa deltogo. Den sednare yttrade bland an-:
nat, att frågan ej vore af synnerlig vigt, då!
bevillningen af Sölfvitsborgs handlande och
bandtverkare ej uppginge för år till mer än
774 rdr, eller 3 gånger så mycket som friherrns .
bevillning utgör. Friherrn ansåg äfven, att
Ständerna endast borde sysselsätta sig med vig-
tiga ärenden; och sådana — fortfor han —J
framställer K. M. Hr Gripenstedt afstyrkte.
utskottets förslåg, att en skrifvelse i ämnet!
måtte afgå till Kongl. Moaj:!, på de skälen, att
Ständerna, genom att befatta sig med allt hvad.
enskilda föreslå, skulle blifva öfverlupna af an-
sökningar i mindre vigtiga ämnen, och att de!
borde undvika det öfliga mångskrifveriet, som :
förtar verkan af deras för K. maj:t framlagda
önskningar. — Uuåtandena JV 20, 22, 25, 25
och 26 biföllos, men JA 24, om nederlagsrätt
för Slitö hamn, och JV 24, bordlades för an-
andra gången, likasom Riddarhusutskottets ut-
låtande öfver hr von Hartmansdorffs motion
om bänkmarsvalens afskaffande.
Slutligen uppläste hr Ribbing, Arved, ett an-
förande, innefattande anmärkningar vid krimi-
n2l-lagförslaget och hufvudsakligen åsyftande
strängare kontroller öfver det nu gällande vat-
ten- och brödstraffets tillämpning. Remitte-
rades till Lagatskottet.
— Uti gårdagens eftermiddagsplenum hos
Borgareståndet förekom:
Banko-utskottets memorial J4 49, med upp-
gift att ieke någon del af den sedan 41845 års
början upplupna bankovinst erfordras för ban-
kens konsoliderinde; bordlades ånyo.
Lag-utskottets betänkande JV 45, i anledning
af väckta motioner om förklaring, huruvida
kongl. förordningen d. 49 Maj 1843, angående
förändring i vissa delar af lagens stadganden
om giftorätt och morgongåfva eger retroaktiv
verkan eller ej. Utskottet tillstyrker stadgande,
att uti äktenskap, ingångna före kungörandet af
nämnde förordning, skall uti ifrågavarande afseen-
de förhållas efter hvad förut stadgadt varit. Bord-
lades ånyo. — JM 46, i anledning af väckta mo-
tioner, ang. upphäfvande af lagens stadganden
om morgongåfva och fördel; hvilka motioner
utskottet tillstyrker. Bordlades ånyo.
Ekonomi-utskottets betänkande JM 47, i an-
ledning af väckt motion om fyranläggningar å
Agön samt å skäret Skomakaren. Denna motion
hade utskottet afstyrkt, hvarmed särdeles re-
presentanterne från de norrländska städerna
voro missbelåtne. Hr Norin hade utan fram-
gång väckt en dylik motion vid 1840 års riks-
dag, och var honom sålunda icke oväntadt om
denna rönte samma öde. Hr Bjur yrkade åter-
remiss. Man vore alltför litet böjd för upp-
offringar, då fråga vore om norrländska han-
deln. Det vore skäl att genom fyranliggning
söka afböja de många i dessa farvarten inträf-
fande skeppsbrotten. Hr Muren tyckte att ut-
skottet icke bort afböja en undersökning; något
annat hade nemligen icke motionären begärt
I allmänhet var det svårt få medel beviljade
för fyrar i Norrland. Så hade staden Gefle sjel
fått bekosta Egg2grundsfyren, hvilken likväl icke
behöfdes endast för denna stad. På skäret Sko.
makaren blefve likaledes fyren af nytta för hels
norrländska sjöfarten. Hr Brinck ansåg äfver
en fyr på sednare stället högst nödvändig. Hi
Winge försvarade betänkandet: det vore grun-
dadt på upplysningar meddelade af styrelser
öfver fyr- och båk-inrättningar. Hr Indebetov
ville icke bestrida en återremiss, för att få när-
mare utredt om en fyr på skäret Skomakarer
utan allt för stora kostnader kunde anläggas
Or Tjernberg talade för återremiss. Det vore
icke förhållandet att skäret Skomakaren stode
under vattenytan. För återremiss talade också
br Hörnstein. Hr Schartau föreslog att i er
skrifvelse till K. M. begära den undersökning
motionären föreslagit. Betänkandet remitterades
J— JM 18, med afslag på väckt motion, om bere
, dande utaf fyr-anstalter i sjöarne Mälaren och
Hjelmaren. Bifölls efter diskussion, hvarunde:
br Hörnstein m. fl. påyrkade återremiss;. — JM
49, i anledning af väckt motion om stapelstads:
rätt för staden Sölvitsborg. Utskottet föreslå:
undersökning m. m. Bifölls, likaledes efter dis-
kussion. — JV: 20, med afslag på väckt motior
om stads- eller köpings-rättigheter för Höganäs
- i Skåne, Bifölls. — JM 22, med afslag på väckt
motion om förbud emot utländska ords begag.
nande uti svenska skrifna eller tryckta handlin.
gar. Biföllss — JV 25, med afslag på väck
motion, om svenska inskrifter å medaljer. Hi
ISchartau förklarade, det utskottet missförståt:
hans yttrande vid remissen, då det trott honom
; Junderstödja ifrågavarande motion. Bifölls. —
IM 24, med afslag på väckt motion om bildan
de af fögderi- och länsvis sammanträdande mu