styrelsen bDbeslot att använda den nya metoden
på alla fångar i detta fängelse. I de första da-
garne af Januiri 4840 lät den förändringen full-
ständigt taga sin början. Imedlertid hade man
att kämpa med allvarsamma svårigheter. Huse:
var mycket osundt; i alla rigtningar gick ett
förderfligt luftdrag genom detsamma och bygg-
nadens fördelning i flera, gnom bryggor för-
enade, flyglar, gjorde tjenstgöringen deri myc-
ket besvärlig. Dertill kom, att denna straff-
anstalt på sätt och vis var att betrakta som
ett sjukhus, emedan de flesta af dess invånare
voro eländets barn, dels utsvultne, dels genom
laster försvagade, dels behäftade med af sedes-
lösa föräldrar ärfda åkommor, så att bland fem
alltid en led af skrofler. Intet under att på
den första tiden dödligheten var så stor. Sty-
relsens fasta och ihärdiga vilja har småningom
öfvervunnit dessa svårigheter. Husets gestalt
kunde icke ändras, men genom mångahanda
förbättringar blef det gjordt sundare. En mängd
spatsergårdar blefvo anlagda, i hvilka alla fån-
garne, hvar och en åtminstone en timma dac-
ligen, kunna, skiljda från andra, taga sig rörelse.
Härigenom, samt genom sund föda och en mild
regelmässig behandling, har helsotillsåndet så
förbättrats, att antalet af dödsfallen, hvilket förr
steg till 40 å 30 årligen bland omkring 3500
fångar, år 4846 hade sjunkit till 42, och att
man inom de tre första månaderna af år 1847
blott räknade trenne. Hvad som fullkomligt
skall gifva eder en måttstock för bedömands.t
ef det nya systemets resultater i sedligt hänse-
ende, är den erfarenhet, att sällskapet för un-
derstödjande af lösgifna unga fångar, före 4840,
då fullständig isolering blef inörd, med alla
sina bemödanden icke kunnat åst d:omma, att
återfallen stego till mindre än 1494, procent
och att detta tal nu nedsjunkit til 7 oy
Vill man till alla dessa slående bevis lägga
ännu ett vidare, må man fråga dem, som från
unga straff-fingar blifvit män, isynnerhet dem,
som lefvat såväl under den gamla som under
den nya inrättningen. De prisa alla med tack-
samhet den nya, hvilken allena de hafva att
tacka för deras pånyttfödelse.
Men törs man också vänta sig det i afseende
på barn vunna resultatet, då frågan är om full-
vuxne? Man kan ej inse, hvarföre icke unga
menniskor mellan 40 och 20 år ega en liflig
. inbillningskraft, blifva lätt otåliga och äro van-
kelmodiga. Deras känslor följa så tätt på hvar-
andra, att de alltid hafva behof af att uttrycka
dem. I denna lefnadsålder är andedrägten ha-
stigare och den sig utvecklande kroppen förrå-
der genom lifligheten i sina rörelser naturens
förborgade verksamhet mera än vid någon an-
nan period af lifvet. Må man betrakta ungdo-
mens lekar! Huru högljudt och gällt skallar
dervid dess stämma! Huru trifves den icke i
oro och buller! Och just sådana varelser blifva
genom ensamheten efiertänksammoa, flitiga, kän-
sliga för goda råd och religiösa intryck. Och
dervid blir deras kroppsliga och andliga helsa
icke skadad, under det de i enformigheten af
deras vanor, i det regelmessiga användandet af
deras timmar, i lugnet af en genom arbete lif-
vad ensamhet, undgå deras lefnadsålders egen-
domliga fel, hvilka i vanliga lifvet skulle hafva l
blifvit stegrade. Hvarföre skulle icke samma
förändring ännu lättare kunna åstadkommas hos
naturer, som äro mindre motspänstiga ordnin-
gens ok, mindre fiender till allt slags stadga,
mer tillgängliga för förnuftsgrunder, hos hvilka
visserligen djupare inrotade böjelser finnas att
bekämpa, men tillika också verksammare vapen
emot dem? I detta hänseende kunna vi vara
fullkomligen lugna. : Redan hafva i departe-
menterna generalråden af egen drift begyntre-
formen. Flera fängelser äro der anlagda enligt
isoleringssystemet, och i några af dessa fängel-
ser hafva sedan 3 till 6 år fullvuxna af båda
könen blifvit intagne, hvilka hafva hlifvit be-
röfvade allt umgänge med hvarandra och un-
derkastade den i lagbetänkandet föreslagna be-
handling. För att få en noggrann kännedom
om tillståndet i alla dessa längelser, har inri-
kes-ministern af prefekterna, direktörerne, själa-
sörjarne och läkarne infordrat berättelser, för
att kunna jemföra dem sins emellan och be-
riktiga den ena genom den ardra. Han har
förelagt- utskottet ett utdrag ur dessa berättel-
ser öfver 47 cellfängelser. Vi återfinne deri
detsamma, som vi ofvan antydt som resultat:
tilltagande sedlighet, helsans bibehållande och
förbättring, själslugn, egnadt attafligsna sinnes-
rubbningar, en för förhärdade brottslingar fruk-.
tansvärd, för själar, som äro angelägna om inre ;
frid med sig sjelfva, lätt pröfning; få öfverträ-,
delser och sällan förekommande bestraffaingar. :
Hvad som vid dessa berättelser i synnerhe! !:
är att märka, äro uppgifterna om den allmänna
opinionens ställning i förbållande till isolerings-
systemet. . Denna var i början mot systemet;
på flera ställen hade till och med medlemmar-
na af uppsigtskommisionerna visat sig intagne
emot detsamma, men ju mer facta talade, de-
sto mer försvann fördomen, så att systemet nu
öfverallt finner lika så många anhängare, som
det förut funnit vedersakare. Dess helsosamma
verkningar blifva fullkomligt hekräftade genom
vittnesbörd af en man, hvars omdöme onekli-
gen icke kan jäfvas, d:r Lelut, som är medlem
af institutet och öfverläkare vid tredje afdel-
ningen af sinnessjuka i Salpetriere. Denne lär-
de, som sorgfälligt undersökt de flesta cellfän-
gelser i departementerna, och det med den för
hans kall egandomliga forskningsande, har gjort
tillståndet i dem bekant och bekräftat uppgif-
terna i de föregående berättelserna.
Men, invänder man, om det nya systemet
utan skada kan användas vid kortare fängelse-
straff, så skulle man deck vid dess snvändande
på längre tid srart varseblifva dess förderfliga
verkningar.
I Pennsylvanien är den längsta tiden för en
persons qvarhållande i fånge!s2 genom straff-l.
lsgen bestämd till 42 år, och så långe kan der l:
straffångars enslighetsfängelse räcka. I fängel-l
set la Roquette qvarblifver en fånge icke gerna li
öfver sitt 20:1e är; bans fångenskap kan derl.
högst räcka 6 år; i medeltal räcker den 3. Il
våra departements-celifångelser insättas visserli-l
gen blott ransakningsfångar och de som äro l!
Armada till mindaa Zn Att Ana fönmgal.astva Ma