DJURKCU AVP JÄV MY99 SS EV PY EUT MSD
stegens sal (la salle des pas perdus), som detta
rum ännu så betydelsefullt kallas, sedan den gamla
regimens tid. Man ställer sig i rad, för att få
komma in dit, lika oförtrutet och ihärdigt, som vid
den nya teatern Montpensier. Bestörtningen öf-
ver hertigens af Praslin mord och sjelfmord höll
på att aftyna, då grefve Mortier kom att återväcka
hopens smak för det rysliga. Mortierska sorgspe-
1et följde så tätt efter det Praslinska, och hade så
mycket syskontycke dermed, i sin första akt, att
man deri begynte ana blott en härmning, af det
förra, innan det hastigt upplöste sig i en dram u-
tan blod och död, och på ett sätt som fick mer
och mer utseende af en parodi, i mån som hän-
delsen utvecklade sig. Knuten invecklade sig lik-
väl med detsamma : ju mera man efterforskade dess
trådar, ju mera förlorade de sig i ett hemlighets-
fullt mörker, och retade just derigenom så mycket
mer den allmänna nyfikenheten. De fakta, som
blifvit offentligt utredda angående skådespelets per-
soner och sjelfva handlingen, inskränka sig ännu
till hvad som följer.
Grefven och grefvinnan Mortier hade blifvit sam-
manvigda för elfva år sedan och ägde två barn: en
son om tre år och en dotter om sju. Grefven har
i trettio år på ett hedrande sätt tjenstgjort såsom
diplomat. När han gifte sig var han franskt sän-
debud i Haag, sedan fick han samma befattning i
Schweiz, och vid den nu inträffade händelsen var
han anställd på lika vis i Turin.
I sistlidne Oktober anlände grefvinnan Mortier
brådstörtadt till Paris från Brögge i Flandern, för
att, som hon sade, hos sin far, chefen för allmän-
na stämpelverket, söka skydd emot sin makes våld-
samheter och inför domstol söka äktenskapsskil-
nad. Hon berättade en dittills aldrig förspord och t
oförklarlig söga om våld, som skulle hafva blifvitjr
föröfvadt emot henne, om nedriga beskyllningar!
mot hennes heder, om intriger med hennes bikt-
fader och hennes tjenstfolk. Den 7 Oktober —
påstod hon — hade grefven sprungit ur sängen
och gripit till en rakknif, i öppet erkänd afsigt att
ahämnas, som hon sade, och sålunda skrämt hen-
ne sjelf ur rummet. Följande dagen förnyade han
sina hotelser, i hennes barns och guvernantens när-
varo, och förklarade, att han icke ens skulle sko-
na sin hustru inför societeten. Han var likväl på
den tiden plågad af en öronsjukdom. Hans våld-
samheter upprepades vidare den tredje dagen i
hans mors närvaro, och han fordrade då, att hans
bustru skulle tillbringa följande natten i rummet
nästintill hans eget. Det förskräckta husfolket förfrå-
gade sig härom hos henne, och hon blef undangömd
ifett skafferi, medan förberedelser gjordes till hen- f
nes flykt. Grefvens slägtingar anlände mot afto-!
nen, då han, ursinnig öfver heunes försvinnande,
genomsökte huset under hotelser om hämnd. Han
upptäckte likväl icke hennes gömställe, och kloöc-
kan 4 följande morgonen lyckades hon smyga sig
ur huset och begaf sig genast till jernvägsstationen
i Courtray; samt reste derifrån, med första åpg-
Vvagnosforan, till Paris.
Omkring en månad stannade hon här hos sin
far, skild från sina barn, från hvilka hon fick un-
derrättelser genom guvernanten; men så hemlig-
hetsfullt, att brefyen sändes under kuvert till henp-
nes bror, som bor i Ulm i Wärtemberg.
Den 3 November ankom äfven grefve Mortier
jemte barnen till Paris, och tog in på hotel Cha-
tam, vid Rue Neuve S:t Augustin.
Den 6 November skref grefven ett bref till ben-
ne, hvari han tillkännagaf, att, när bon inhändi-
gade det, skulle han och hans barn vara döda.
Han beskyllade henne i detta bref för den skänd-
ligaste och oförsyntaste okyskhet och slutade med
dessa ord:
Jag återför till himlen två änglar, som jag fört
till jorden. De skola en dag kalla dig till räken- ;
skap för sin faders förtidiga död, och den skymfj.
du hopat öfver honom. Min sista tanka är ent.
förbannelse öfver dig och din niding till far. l
En afskrift af detta ursinniga och ohyggliga te-l:
stamente var äfven afsänd till fru De Boignes, enl
L
L
j
Ammar m mma mn tUUO ——— AL
FA KA 4 FA FA KR RA
IN A mm -
tm -—- —
af husets omgängsvänner, och en underrättelse om
hans hemska beslut till hans mor och hans kusin.
Grefvionan betogs af förskräckelse vid brefvets
mottagande; det var dateradt den 6 November, och
hon fick det den 7. Hon rådförde sig med några
bland sina bekanta om hvad som först vore att
göra, och på deras tillstyrkan anmäldes saken hos(
polisen. Pärskammarens kansler och president, ba- 1
ton Pasquier, och polisprefekten grefve Delessert!
foro nu, jemte grefvinnan, till hotel Chatam, ditl!
polisbetjenter genast hade blifvit afsända, för att
omringa det, hindra alla från allt inträde dit och
afskära all utgång derifrån. Grefvens dörr fanns,
reglad innanföre; men genom nyckelhålet såg man li
honom ännu lefvande och frisk, som det tycktes, li
och de begge barnen äfven; han hade dem emel-l
lan sina knän, och omkring honom lågo öfver ett
dussin rakknifvar. Emellanåt förde han en rak-
knif framför strupen på dem och sade, att hani
skulle döda dem; gossen gret och ropade om för-
skoning; flickan sade, att hon gerna ville dö, omj.
hennes far så önskade; detta samtal kunde höras
al grefvinnan och de begge embetsmännen, som
stodo utanför dörren, I tre timmar fortfor detta
fasansfulla uppträde; ingen af de lyssnande vågade
på minsta sätt låta grefven ana, att han hade åhö-
rare, af fruktan att han då genast skulle utföra
sitt beslut. Ändtligen erinrade man sig, att till
våningen fanns en bakdörr; som hade blifvitigen-
satt, för att icke begagnas; genom den skaffade
man sig inträde obemärkt, och hrr Pasquier och
Delessert lyckades att befria barnen, innan någon
skada skett. -Men grefven vägrade enständigt att
lägga ifrån sig en rakknif, som han höll i handen,
och upprepade sitt beslut att taga lifvet ar sig. På
baron Pasquiers hedersord, att lagligt afseende
skulle göras på grefvens klagomål, slog denne ändt-
ligen ihop rakknifven och stoppade den i fickan,
såmt följde kanslern ut. På gården blef han gri-
ko och förd till dårhuset i Ivry.
Om någon bandling kan anses wansinnig, så varl.
et utan tvifvel grefve Mortiers. Obestyrkta miss-
tankar, af det svartaste slag, emot en dittills väl-
frejdad maka, mordiska hotelser, brutalt våld och
förvirrade tillmälen emot henne — allt tillsam-
mans utmärker en ganska vådlig vansinnighet. Förl:
det närvarande är den gjord oskadlig; men för att !
skydda hans hustru och bans barn från framtida !
anfall, lät grefvinnan vid första domstolen ingifva
en ansökning om -interdiktion emot sin man;
hvilket enligt franska lagen vill säga ett beslut om
hans förklarande för vansinnig och hans hållande
under offentlig tillsyn såsom sådan. Enligt fran-
ska lagen måste likväl en förklaring af ett ofamilj-
råd understödja dylika ansökningar. Familjrådet
har sex ledamöter, alla af den persops slägt, mot
hvilken ansökningen är ställd, tre på fädernesidan
och tre på mödernesidanr; en fredsdomare är dess)
ordförande. Familjrådet kan afhöra vittnen under
edsförbindelse och mottaga bandlingar till ansök-
ningens bestyrkande eller vederläggning, hvilka
jemte protokollet slutligen bifogas ansökningen, i
fall denna tillstyrkes. vw
Till allmän förvåning afstyrkte familjrådets 1e-
damöter ansökningen i närvarande fall, med förkla-
ving aft orefva Martior icke Vore vansinnig: en-