MOTION OM SMÅLANDS HUSSAR-REGEMENTES AFSITTNING. Vördsamt Memorial! Uppmanad af mina kommittenter ej mindre än af egen öfvertygelse om sakens rätthet och nödvändighet, fårfjag vördsamt föreslå, att Smålands hussarregemente måtte förvandlas från kavalleri till infanteri. Alla upptänkliga skäl tala derför, så väl ortens behof, som korpsens obehöflighet för landets försvår. Vi ha i Sverige alltför mycket kavalleri, och af alla detta vapens serskilda korpser gifves säkert ingen till iden af sin organisation orimligare, än denna. Det säger sig sjelft, att de dyraste korpser böra vara förlagde i de fruktbaraste trakter, der bästa tillgång fiones för hästarnes utfodring och de bästa hemmanen kunna anslås till rusttjenstens bestridande. Men nu är Småland i allmänhet en af rikets visserligen vidsträcktaste, men tillika torftigaste provinser. Detta gör att ett kavalleriregementes underhåll der trycker med utomordentlig tyngd på de obsmedlade rusthållarne, och det af 500 man beståenda regementet ligger spridt på en sträcka af 20 mil, hvilket gör dess sammandragande svårt och långsamt och derigenom ökar den förut alltför känbara tyngden af dess tillvaro. Det skulle möjligen kunna tyckas medföra någon nytta att i ett i allmänhet bergigt land, sådant som Sverige, hafva en kaval!leritrupp förlagd i en bergstrakt, der manskap och hästar således egde en snart sagdt medfödd härdighet och öfning för ett bergskrig. Men nu är förhållandet, att Småland icke sjelf framalstrar de för regementets beho? erforderlige hästarne, utan att dessa förnämligast måste anskaffas från Östergöthland och att de, sålunda flyttade från en rikare till en magrare trakt, snarare förlora, än vinna i styrka, härdighet och användbarhet. Nu har man likväl begått den besynnerliga inkonseqvensen, att indraga kavalleriet i det rika slättlandet, som har eve oo tek RR AR RR IN ARE PS a REA RS RAR FTIR DR NR