hållanderna, visst icke kan antagas sätta sig emot
en sak af ren ekonomisk natur och allmän nytta,
en sak som skulle bidraga att öka lifligheten af en
fedan betydlig trafik länderna emellan.
Den andra konsiderationen är, att vi anse oss
böra, med ständigt afseende på de prirciper vi ut-
talat, sätta vårt nya system i öfverensstämmelse
med redan i andra länder befintliga systemer, ut-
gående från samma grund.
Man har talat om lyckan eller det önskvärda i
att äga ett universalspråk. Sådant skulle nemligen
bespara alla öfversättningar och gifva litteraturen
en mångdubblad kraft. Fördelarna skulle visserli-
gen blifva ofantliga, men utförandet är och blir
dock omöjligt. Man sträfvade likväl derhän i en
tid, då hela den lärda och bildade verlden använde
latinet i sina kommunikationer. Men ett universal-
system för mått, mål, vigt och mynt är icke en
omöjlighet, om blott hvarje nation, som i detta hän-
seende behöfde något nytt, antoge hvad af det be-
fintliga hos andra nationer funnes ypperst, och icke
läte sig i detta fall förblindas af mnationalhat eller
af egenkärleken och fåfängan att hafva sjelfva upp-
funnit något nytt. Hvilken oändlig besparing i tid,
då de evalveringar, som nu dagligen måste ske, ej
kommo i fråga? hvilken lättnad i all handel och
rörelse? Om nu ej detta är tänkbart att inom en
kort tid utföra, så hindrar det ju icke att medelst
noggrant följande af de principer, hvilka äro oom-
kullkastliga, söka nalkas detta mål. Skiljaktlighet
kan då endast uppkomma i den olika grundenhet
man antager för måttet, hvilken väl alltid måste
bero af godtycket och härom, vi motse det med
smärta, kommer troligen att mest tvistas, derföre
att man så gerna vill synas djupsinnig i ytliga och
ingenting betydande frågor. Vi kunde väl till mått-
enhet taga pendelns längd (men icke milliondelar
deraf) vid Stockholms latitud, men vi kunna ju äf-
ven taga en del af meridianen och derigenom få ge-
nast likhet med 70 millioner handlande menniskor,
enär denna storhet är den enhet som Frankrike
lagt till grund för sitt system, hvilket sedan blifvit
antaget af Belgien, Sardinien, Holland m. fl. Vi
hafva sagt, att man borde eftersträfva att först och
främst få likhet med Norige och Danmark; samt
sedan med hvad som ypperst finnes hos andra nationer,
i hopp att detta erkännande: att de träffat det rät-
ta, sanna, skall draga ändå flera med sig, och äf-
ven derigenom bära goda frukter. Men de danska
och norrska systemerna äro lika mycket i behof af
förenkling som våra egna, och vid ingendera bör
-en lappande hand läggas, ty vi äro ju öfverens om,
att, då man antager något nytt, är det bäst att
göra detta så fullkomligt som möjligt.
I Frankrike och i de flesta andra länder, der
metriska systemet är antaget, har det rönt många
-svårigheter; men det har varit hufvudsakligast
derföre, att man velat påtruga folket konstiga be-
nämningar. — I Holland, der det i handel erfar-
naste folk bor, har man icke haft så stora svårig-
heter, och det derföre, att man under en del äl-
dte namn, som funnos, insatte de nya värdena.
Så är ock nedanstående förslag uppgjordt, och det
är troligt, att, om man endast lemnar tillåtelse att
föra sina böcker och i öfrigt i handel och vandel
begagna detta nya system, det genom sina ögon-
skenliga fördelar snart skall undantränga de gamla.
Förslag till ett nytt system för mått, mål, vigt
och mynt.
I Art. Om grunderna:
4. Tiomilliondelen af jordens quartmeridian är
-grundenheten för måttet och-kallas aln.
2, Quadraten på ett hundra alnar är enheten
för ytmåttet och kallas tunnland.
3. Kuben på tiondedelen af en aln är enheten
-för målet oeh kallas krus.
4. Tyngden af ett krus rent vatten vid sin stör-
-.sta täthet i lufttomt rum är vigtenheten och kallas
skålpund.
ö. Ett stycke prägladt mynt silfver, bestående
af åtta delar finsilfver och två delar koppar, samt
vägande en hundradel af ett skålpund, är mynt-
enheten och kallas daler.
II Art. Om enheternas öfver- och under-
afdelningar:
4. 4 stång —10 alnar; 4 aln (måttenheten) —40
band; 4 hand —10 tum; 4 tum 10 linier.
2. 4 tunnland (ytmåttenheten) 40 skäppeland;
4 skäppeland — 10 kannland.
4S. 4 oxhufvud 10 spann; 4 spann — 40 kap-
par; 4 kappe —140 krus; 4 krus (målenheten)
10 ort.
4. 4 läst—10 centner; 4 centner140 pund;
4 pund — 40 skålpund; 4 skålpund (vigtenheten)
40 uns; 4 uns 10 lod; 4 lod 10 gramm.
5. 4 daler (myntenheten) — 410 mark; 4 mark
2 40 ören.
HI Art. Om tillämpningen:
4. Från och med 4849 års början eger hvar
och en rättighet att föra sina böcker och räknin-
gar enligt detta system; men tillförbindes att intill
4854 års slut å utfärdade räkniogar, i kontrakter
och andra afhbandlingar uttryckeligen tillägga orden:
nya systemeto. — De, som från och med 14855
års början vilja bibehålla det gamla, blifva lika-
ledes pligtige att dädanefter tillägga orden : gamla
eystemet i alla sådana afhandlingar.
92, I enlighet med den nu stadgade myntenhe-
ten kommer Rikets Ständers bank att utgifva sed-
lar å 500, 400, 50, 40 och ö daler silfvermynt;
att präglas till 4 daler-stycke, ö mark-stycke, 2
mark-stycke; samt kopparmynt till 5 öre-stycke, 2
Gre-stycke och 4 öre-stycke.
3 Allt silfvermynt blir af enahanda korn samt
vigt i förhållande till myntenhetens, på det sätt,
att 2 femmark-stycken likasåväl som 5 tvåmark-
. stycken väga lika med 4 daler-stycke. — Af 4
skålpund koppar utmyntas 50 femöre-stycken, eller
400 tvåöre-stycken eller 200 ettöre-stycken.
A. Det nu i rörelsen befintliga silfver- och kop-
parmyntet emottages fortfarande i kronans upp-
börd sålunda: 4 specieriksdaler för 32 mark; !,
specie-rdr för 16 mark; , specie-rdr för 8 mark;
17, specie-rdr för 4 mark och :s specie-rdr för
mark, samt kopparmyntet å 2 skillipgar banko
för 5 ören; 4 skilling banko för 3 ören; 24, skil-
ling banko för 2 ören och , skilling banko fö:
1 öre.
Den här föreslagna myntenheten blir värd något
titet mer än 40 skilling banko, och passar derföre
så förträfftigt in med det gamla systemet. Riks-
gälds-riksdalern kommer att förhålla sig till da-
lern som 4 till 5, hvilket är detsamma som mark
mA ss mL hanbAaA ARh danna färvandlinnp