få göra följande proposition: nemligen att till följd raf dessa lagbestämmelser, nog klara, för att ej böra missförståsn, få en uträkning gjord i öfverensstämmelse med den definition C. F. så högta!ande deklamerar, öfver 6 8 i kongl. stängselförordningen den 2 Febr. 14802; och skulle jag derefter se mig hafva missförstått densamma, så skall jag offentligt erkänna mitt feltag och bristande omdöme. Nu blir då först frågan om Schackbrädets omfång, eller huru stor del af min illa tillskapade karta, som skall tagas till stridsplatts. Jeg förutsätter att det tillåtes mig få utesluta den motbjudande utsträckta hemmansklyfningen eller hela Storgården G, såsom ökande arbetet onödigtvis. Således skulle allt till venster om Storgården utgöra operationsfältet , hvilket allt antages till inägor; emedan man likväl kan, och måste se ändan af oftanämnde 6 S:s tillämpning, utan att ivblanda utägor. De yttre gränsorna behöfva ej ingå, ty de hafva ju icke med 6 att skaffa; och sålunda skall skillnadslinien emellan B och Storgården uteslutas: Följande skulle således ingå, nemligen: A Norrgården 4 mantal 4 skifte. B. Mellangården 4 3 C. Vestergården NY; 3 D. — dito om 2 E. Östergården NV, P 1 F. dito hh op 1 Af G. Södergården 4 o 4 Vi antaga att uppskattade ägobeloppet är i proportion med hemmanet; och på det anmärkning ej skall förekomma om utläggningen af 3:ne skiften, så poneras, att ett är åter, ett äng och ett annat löfskog. Jag vill förmoda att 6 8 kan tillämpas äfven då ett hemman tilldelats 3:ne skiften, ehuru långa och sn ala de än månde vara. För tydligheten skull införes längderna, utgörande 3,108, 3,106, 3,104, 3,102, 3,100, 3,098, 3094, 1,098, 1350, 644, 585, 644, 1,350, 590 och 4096: Summa 29,069. Hvad slutligen angår hvad C. F. under 4:0 anfört, så finner man, att han här icke ansett vatten, som gör laga fred, böra ingå uti någon lagbestämmelse; men uti andra punkten, synes dock, som detta vore nödvändigt, att taga i beräkning. Detta vatten har likväl, liksom någon betydelse med sig; förmodeligen för dess djup och bredd, när det gör laga fred, så att något hopp deröfver, icke så lätt låter sig numera göra, sedan den verkan, det medför, en gång blifvit observerad; hvarföre också C. F. ganska tvärt förfogar sig ifrån detta brådjup, dit der skillnadslinia slutar i vatten, och der utgjuter sin missbelåtenhet i ett vackert föredrag, under önskan, att jag ej måtte förtycka den rekognoscering han gjort. Jag kan försäkra C. F. att jag tvärtom är för saken skull erkänsam för den möda, han gjort sig; och hoppas, att han efter slutad rekognoscering meddelar sin karta deröfver, med erforderliga utrakningar. Jag befarar likväl, att han med sina ordställningar icke längre kan då, som nu, möjligen förvåna den mindre sakkunnige. Jag har nu i korthet besvarat de anmärkningar C. F. gjort emot min afhandling; men finner, besynnerligt nog, deruti icke allt det jag väntat, nemligen några erinringar i hufvudsaken: det vill säga, angående deltagningen efter omkretsen. — Anmärkaren hade dock bordt finna, huru omkretsen verkar för de minsta hemmansdelarnes deltagning i halfva stängselmassan, såsom t. ex. för skiftet Y. Detta skulle, efter den tydning jag gifvit 6 af 4802 års författning, erhå:la, jemte andel i rågån:sstängsel, endast trettio (30) alnar. -Deremat skulle det i halfva stängselmassan efter omkrets erhålla 431 alnar. U skulle t. ex. efter författningen erhålla 90 alnar och efter omkretsen i halfva stängselmassan 283 alnar. Skulle den förändring i mitt förslag anses vara nödvändig, att först fördela skillnaderne gårdarne eller nummer emellan, och derefter emellan delegarne inom hvarje gård, så är hela skilnaden, att tvenne uträkvingar göras, i stället för -en — men dock tror jag, att de grunder jag uppgifvit, torde få följas, på de skäl jag upggifvit i min oftanämnde afhandling. Till förtydligande af denna förändring anser jag mig böra nämna, att meningen är följande: Summan af alla skillnader emellan gårdarne eller nummern fördelas, dels efter hvarje gårds uppskattade egobelopp och dels efter dess omkrets; till den sålunda för hvarje gård erhållna stängse!andel lägges dess klyfningslinier och summan deraf fördelas inom gården efter hvarje hemmanslotts, dels egouppskattning öch dels omkrets. Andelen till byen, i rågångarne, kan antingen läggas till summan af skillnaderne gårdar eller nummer emellan, och sålunda på en gång ingå i fördelning, eller också, sedan slutligen hvärje delegare erhållit inre stängseln sin andel bestämd, kan dertill läggas dess andel i rågångarna, eller yttre i gränsorna. Dessutom bör vid mitt förslags bedömande tagas i betraktande, att allt efter som för godt synes, kan gtörre eller mindre del, såsom tredjedelen, hälften eller två tredjedelar af stängselmassan fördelas efter egouppskattningen och återstoden efter omkretsen; och på lika sätt kan priacipen tillämpas vid rågångsdelning; så att t. ex. en tredjedel, hälften eller två tredjedelar af rågången, kan delas till hälften på hvardera sidan och återstoden efter hemmantalet. Sist anser jag mig böra begagna detta tillfälle att bemöta ett tvifvel, som jag enskildt hört framställas, huruvida vid en stängseldelning i allmänhet mesta arbetet vore efter 1302 års författning, på sätt jag tydt den, eller efter det af mig först framlagda förslag. ij I första fallet måste man bereda sig på kontrollräkning för hvarje serskild skillnadslinia emellan tvänne angränsande delägare; och då denna fördelning sker efter uppskattade egobeloppet, på sätt A:sta exemplet i afhandliogen utvisar, så får jag för min del yttra, att iag helldre verkställer en stängseldelning efter mitt oftanämnda förslag. C. J. Grönwall. — 22 XX-sssmremsovss RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. mm sr FA Ass 2 ILE tat 3 ma ndagc för.