få göra följande proposition: nemligen att till följd
raf dessa lagbestämmelser, nog klara, för att ej
böra missförståsn, få en uträkning gjord i öfver-
ensstämmelse med den definition C. F. så högta!an-
de deklamerar, öfver 6 8 i kongl. stängselförordnin-
gen den 2 Febr. 14802; och skulle jag derefter se
mig hafva missförstått densamma, så skall jag of-
fentligt erkänna mitt feltag och bristande omdöme.
Nu blir då först frågan om Schackbrädets om-
fång, eller huru stor del af min illa tillskapade
karta, som skall tagas till stridsplatts. Jeg förut-
sätter att det tillåtes mig få utesluta den motbju-
dande utsträckta hemmansklyfningen eller hela Stor-
gården G, såsom ökande arbetet onödigtvis. Såle-
des skulle allt till venster om Storgården utgöra
operationsfältet , hvilket allt antages till inägor;
emedan man likväl kan, och måste se ändan af
oftanämnde 6 S:s tillämpning, utan att ivblanda ut-
ägor. De yttre gränsorna behöfva ej ingå, ty de
hafva ju icke med 6 att skaffa; och sålunda skall
skillnadslinien emellan B och Storgården uteslutas:
Följande skulle således ingå, nemligen:
A Norrgården 4 mantal 4 skifte.
B. Mellangården 4 3
C. Vestergården NY; 3
D. — dito om 2
E. Östergården NV, P 1
F. dito hh op 1
Af G. Södergården 4 o 4
Vi antaga att uppskattade ägobeloppet är i pro-
portion med hemmanet; och på det anmärkning ej
skall förekomma om utläggningen af 3:ne skiften,
så poneras, att ett är åter, ett äng och ett annat
löfskog. Jag vill förmoda att 6 8 kan tillämpas äf-
ven då ett hemman tilldelats 3:ne skiften, ehuru
långa och sn ala de än månde vara. För tydlighe-
ten skull införes längderna, utgörande 3,108, 3,106,
3,104, 3,102, 3,100, 3,098, 3094, 1,098, 1350, 644,
585, 644, 1,350, 590 och 4096: Summa 29,069.
Hvad slutligen angår hvad C. F. under 4:0 an-
fört, så finner man, att han här icke ansett vatten,
som gör laga fred, böra ingå uti någon lagbestäm-
melse; men uti andra punkten, synes dock, som
detta vore nödvändigt, att taga i beräkning. Detta
vatten har likväl, liksom någon betydelse med sig;
förmodeligen för dess djup och bredd, när det gör
laga fred, så att något hopp deröfver, icke så lätt
låter sig numera göra, sedan den verkan, det med-
för, en gång blifvit observerad; hvarföre också C. F.
ganska tvärt förfogar sig ifrån detta brådjup, dit
der skillnadslinia slutar i vatten, och der utgjuter
sin missbelåtenhet i ett vackert föredrag, under ön-
skan, att jag ej måtte förtycka den rekognoscering
han gjort. Jag kan försäkra C. F. att jag tvärtom
är för saken skull erkänsam för den möda, han
gjort sig; och hoppas, att han efter slutad rekog-
noscering meddelar sin karta deröfver, med erfor-
derliga utrakningar. Jag befarar likväl, att han
med sina ordställningar icke längre kan då, som nu,
möjligen förvåna den mindre sakkunnige.
Jag har nu i korthet besvarat de anmärkningar
C. F. gjort emot min afhandling; men finner, be-
synnerligt nog, deruti icke allt det jag väntat, nem-
ligen några erinringar i hufvudsaken: det vill säga,
angående deltagningen efter omkretsen. — Anmär-
karen hade dock bordt finna, huru omkretsen ver-
kar för de minsta hemmansdelarnes deltagning i
halfva stängselmassan, såsom t. ex. för skiftet Y.
Detta skulle, efter den tydning jag gifvit 6 af
4802 års författning, erhå:la, jemte andel i rågån:s-
stängsel, endast trettio (30) alnar. -Deremat skulle
det i halfva stängselmassan efter omkrets erhålla
431 alnar. U skulle t. ex. efter författningen er-
hålla 90 alnar och efter omkretsen i halfva stäng-
selmassan 283 alnar.
Skulle den förändring i mitt förslag anses vara
nödvändig, att först fördela skillnaderne gårdarne eller
nummer emellan, och derefter emellan delegarne
inom hvarje gård, så är hela skilnaden, att tvenne
uträkvingar göras, i stället för -en — men dock
tror jag, att de grunder jag uppgifvit, torde få föl-
jas, på de skäl jag upggifvit i min oftanämnde af-
handling.
Till förtydligande af denna förändring anser jag
mig böra nämna, att meningen är följande:
Summan af alla skillnader emellan gårdarne el-
ler nummern fördelas, dels efter hvarje gårds upp-
skattade egobelopp och dels efter dess omkrets;
till den sålunda för hvarje gård erhållna stängse!-
andel lägges dess klyfningslinier och summan deraf
fördelas inom gården efter hvarje hemmanslotts,
dels egouppskattning öch dels omkrets. Andelen
till byen, i rågångarne, kan antingen läggas till sum-
man af skillnaderne gårdar eller nummer emellan,
och sålunda på en gång ingå i fördelning, eller också,
sedan slutligen hvärje delegare erhållit inre stäng-
seln sin andel bestämd, kan dertill läggas dess an-
del i rågångarna, eller yttre i gränsorna.
Dessutom bör vid mitt förslags bedömande tagas
i betraktande, att allt efter som för godt synes, kan
gtörre eller mindre del, såsom tredjedelen, hälften
eller två tredjedelar af stängselmassan fördelas efter
egouppskattningen och återstoden efter omkretsen;
och på lika sätt kan priacipen tillämpas vid rå-
gångsdelning; så att t. ex. en tredjedel, hälften el-
ler två tredjedelar af rågången, kan delas till hälf-
ten på hvardera sidan och återstoden efter hem-
mantalet.
Sist anser jag mig böra begagna detta tillfälle att
bemöta ett tvifvel, som jag enskildt hört framställas,
huruvida vid en stängseldelning i allmänhet mesta ar-
betet vore efter 1302 års författning, på sätt jag
tydt den, eller efter det af mig först framlagda
förslag. ij
I första fallet måste man bereda sig på kontroll-
räkning för hvarje serskild skillnadslinia emellan
tvänne angränsande delägare; och då denna fördel-
ning sker efter uppskattade egobeloppet, på sätt
A:sta exemplet i afhandliogen utvisar, så får jag
för min del yttra, att iag helldre verkställer en
stängseldelning efter mitt oftanämnda förslag.
C. J. Grönwall.
— 22 XX-sssmremsovss
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER.
mm sr FA Ass 2 ILE tat 3 ma ndagc för.