— I söndsgs vatt, omkring kl. 44, hörde pi anisten Arnold, som logerar i f. d. sundhetskollegii hus på Riddarholmen, starka nödror från isen. Hr Arnold skyndade, ehuru endas klädd i n:ttrock, hastigt ner, bemäktigade sig er lång stång och vågade sig med denna så lång på isen, a:t han lyckades räcka stången till der förolyckade. Bristande kärnedom af språke hindrade dock hr Arnotd från att göra sig rät begriplig för den nödställe, hvilket hade til påföljd, att denne, i stället :tt låta släpa sig land bållende i änden af stingen, försökte at allt mer cch mer närma sig till sin räddare I.en var för svag att bära den dubbla tyngden cch nu kom äfven hr Arnold i vattnet. Ännt en stund kämpade han emot och sökte rädds den drunknande — men förgälves; denne sjön! ner, och för Arnold återstod nu att rädda si sjelf, hvilket lyckades, med bje!p 2f några m tillstädeskomna persomur. — Ehuru hr Arnolc misslyckades i sitt ödla nit, förtjenar han handling deck att allmängöras, så mycket mer som han sjelf är en 60-årig man och, efie hvad vi hört berättas, detta icke är första gån gen hr Arnold på ett lika ädelt sätt vågat sit lif för att rädda en medmenniskas. För fler: år sedan räddade han nemligen i Krakau er drunknande ung man, enda sonen till en enka och lemnade staden, utan att nämna sitt namn Först flera år derefter hade man erfarit det och hr Arnold erhöll sig tillsändt ett heders diplom som ,Ebrentäcger der Freistadt Kra kaus. (St. D.)