Ånn
ned samma kalla röst, hvarmed hon gjort de
andra frågorna: :
Ni frågar mig hvad jag tänker göra, Va-
vinka! hvad vill ni att jag skall göra, och hvad
iterstår mig att göra, om icke att genom nå-
son nedrig feghet förverka min beskyddares
godhet, för alltid fly Petersburg och söka dö-
den i den första vrå af Ryssland, der krig kom-
mer att utbryta? :
Ni är vansinnig,, sade Vaninka med ett
leende, der man kunde upptäcka en besynner-
lig blindning af förskt och triumf; ty från detta
ögonblick kände hon sin öfverlägsenhet öfver
Feodor, och förstod att det var hon, som skulle
gifva riktning för hans återstående dagar.
vÄr det sån, utbrast den unge officern; så
led mig, befall öfver mig; är jag ej er slaf?a
Ni måste stanna,, sade Vaninka.
Stannalp
Ja! att fly, det vore att af en qvinna el-
ler af ett barn erkänna sig besegrad vid första
slaget; en man, om han verkligen förtjenar deita
namn, en man strider.
pStrida! och mot hvem? mot er far? al
drigt
;Hsem talar om at strida mot min far?
det är mot händelserna man måste härda Sig
ty de flesta menniskor leda ej händelserna; de
öfverväldigas af dem. Visa er för min fer, som
om ni bekämpade er kärlek; må ban tro att
ni kofvat den: men som jag anses vara okun
nig om hemligheten, så skall man icke miss
tänka mig; jag skall begära två års anstånd
och det skall jag erhålla. Hvem känner de
;händelser, som ligga dolda i tvenna kommands