utrustade mästsre; dock är man merendels van
att finaa virltuoser med föga egendoml:ghet, men
bLkväl med färdighet och en viss styl, i kort-
net, med en god skola. Herr Koltbeff kan väl
icke räknas till de förstnämdas antal, men bör
ej heller rangeras bland de visserligen regel-
rätta, men kalla skolvirtuoser, dem allmänbe-
1en numera i det närmaste vet utantill. Ett
ej ofördelaktigt afbrott mot detta ständigt åter-
vändande bildar nemligen hos kr K. en natur-
lig, fastän nog vek känsla, en viss naivetet, hv:l-
en ej varit inskrufvad i någon serskild skolas
former och som åtminstone till en del ersit:er
hvad som ännu kan saknas i större artistisk
korrekthet. Utan att således vara egentlig bra-
vurspelare, eller mästare i stylens storhet oc
djup, eger hr K. en intagande. angenäm talang.
som ej saknar egendomlighet, och hvilken :
förening med en rätt betydlig färdighet alltis
skall förvärfva sig vänner. Dess intresse skall
ej förminskas af den omständigheten, att han
förnämligast har sin egen ihärdighet att t2cia
för sin konstnärliga utbildningsgrad.
Hr Koltnoff gaf denna afton 4 solonummer,
oemligen variationer af Ghys, Fantasia grez:osa
och Hommage å Wermland af egen komposi-
tion, samt Wermlandspolskor. I Fantasienv
och Hommagen, utförde hr K. cantabilesat-
serna med en ren och innerlig känsla (i syn-
nerhbet den bekanta Wermlandsvisar, hvarpå
sednare pjesen är grundac), samt visste att gifva
de briljanta partierna mycken effekt, hvilket
ock erkändes genom allmänt bifall. I afseende
på kompositionen af sistnämde pjes kunde man
hos nat:onalmelodien och fantasien deröfver icke
upptäcka serdeles många gemensamma grund-
drag. — Wermlandspolskorna äro äkta natio-
nella karaktersstycken till anda och rytm; de
iro komponerade af konsertgilvarens fader, oct
hafva nära ett halft sekel lefvat bland folket
som inrymt åt dem en hedersplats bredvid de
gamla treditionella melodierna, den de fortfa
rande bibehållit. Konsertgifvaren, hvars sist:
nummer de utgjorde, vann ock ett odeladt bi:
fall för den humor och det lif, hvarmed har
återgaf dem.
Af den Beetbovenska Duon (C moll) gafs en
dast första satsen. Pianopartiet utfördes af m:l
Wiliman, visserligen ej alldeles med den poe
tiska anda, som här borde herrska, men doc!
med en viss soliditet, såsom man kunde vänt:
af en dotter och elev af den förtjenstfulla O
Willman, hvars minne ej så snart skall slockn:
hos hufvudstadens musikvänner.
Af m:ll Fundin hörde man hr Randels vac
åra och väl genomörda sång Harmoniens 10,
äfvensom 2:ae stycken af ringare halt, hvara
hon sjöng det ena Dacapo. M:ll F:s sång ut
märkte sig denna afton genom mycken fiaes
och behag, samt erhöll ett välförtjent bifall
hvilket imedlertid ett smakfullare nummerva
säkert ej skulle hafva förringat.
Man hade denna afton äfven det nöjet at
böra ett herrligt ensemblenummer fullständig
gifvet, nemligen Beethovens pianotrio i B du
(op. 44): M:ll Willman, brr Ebrenrech oci
Gehrmann. Ensemblen skulle svårligen hafv:
förlorat genom ännu en eller annan repetition
förnämligsst i anseende till de spelandes märk
bart olka individualitet; dock var det i all
fall ett väsendiligt nöje att höra en så Yypper
lig komposition, helst vid detta tillfälle, då mai
bland exekutörerna återfann den genom sit
lika gedigna, som mångsidiga och genialiska spe
så utmärkte Gehrmann. Ännu alltid var hal
densamme: än humoristisk, än patetisk, någon
gång bzarr — men alliid spirituell och egen
domlig. Såsom vi höra, lärer man snart hafv
eit sjelfständigare uppträdande af denne konst
när att förvånta, hvarvid ock, såsom wi tre
tillfälle erbjudes att förnya bekantskapen me
br Kolthoffs talang. —U—
——lj
— Den musikälskande delen af Stockholms
publiken bar stt vänta sig ett nytt tillfälle ti
nöje nästa lördag, då berrar Arnold, fader oc
Ison, annonserat sin koncert och dertill kungjo:
ett sakrikt, vackert program, på hvilket Jenn
Linds namn synes för tvenne nummer. — De
nyligen undsluppna stora fara, som med lifve
förlust hotat hr Arnold d. ä., har således ick
gjort afbrott eller lagt binder i vägen för de
tillämnade musikaliska soireen, hvilket allmär
heten följaktligen får uppskatta som en dubb
Ilycka. Bland märkvärdigheter, ehuru af mind:
slag, vid den blifvande koncerten, må anföra
latt hr A. d. ä. skall gifva sina pianoprestati
ner på ett instrument från Berlin, arbeta
af Kissing, jemförbart med parisaren Erar
flyglar, och efter berättelse härstädes till sa
för en summa, som i Dagl. Alleh. uppgifv
till 4200 rår bko.
— AAA
— Tidskrift i sjöväsendet, tionde årgånge
fjerde häftet, har nyligen lemnat pressen. Ii
Inehållet är: Personalstat för sjöförsvarsdepa
tementet, förvaltningen af sjöärendena, flötta
stationer och lotsverket. Förvaltningens af sj
ärendena berättelse den 20 Juli 41847, o
främmande länders framsteg i de till sjövete:
skaperne hörande ämnen. Aminnelsetal öfv
WNWiIa AÅAhraham PDannarana PBeovwicter Afvar rf