Iska väl kunna tåla den af mig föreslagna bevillning
o
ON Tf
I
,
j
I Wedberg i hans sednaste anförande gjorda invänd-
Iståndare, såsom i ämnet hemmastadda och intressera-
af deras rörelse och likväl på densamma ega runde-
lig vinst, så framt 46 procent af kontant tillskjutna
beloppet må derför anses. Blifver vinsten möjligen
mindre, så minskas ock bevillningsbeloppet, ty det-
samma, efter hvad redan visadt är, drabbar just i
förhållande till vinsten. — Angående den af Hr
ning i afseende derå, att delegare i privatbank kon-
tant tillskjuta hela aktiebeloppet, så är behofvet af
samma invändnings besvarande förekommet genom
den i dag gjorda modifikatonen af min motion.
Det är tydligt, att, i den händelse vinsten icke upp-
går till mera än 6 proc. af det kontanta tillskottet,
blifver bevillningen blott ö proc. af vinsten. — Den-
na blifver nog ändå större för privatbankerne, än
jemförelsevis af hvarje annan rörelse, och detta,
fastän privatbantsrörelsen otvifvelaktigt är lugnare,
än hvarje annat industri-företag. Under det del-
egarne sofva, fortgår privatbankens verksamhet lika
bra, och vid årets slut taga de med temlig säker-
het sin dryga utdelning, Vid bedrifvande åter af
de flesta andra näringar är större eller mindre risk
underkastad. Slutligen och för den händelse, att
min motion vinner framgång, önskar jag fästa upp-
märksamhet vid en af mig deruti förbisedd omstän-
dighet, den jag föreställt mig, att mina värda mot-
de, skulle upplysningsvis meddelat, nemligen den, att
privatbanksdelegare möjligen, för att såmedelst kring-
gå det af mig föreslagna bevillningsstadgande, af-
sätta större eller mindre del af den genom bank-
rörelsen förvärfvade vinsten till reservfonden, och
L
j
laf mig föreslagna sätt till beskattande af privat-
lutskottet ej skall underlåta tillse, att föreskrifterne
IreÅn gjorda uppgift, att privatbanker ej upplåna pen-
12 å 300,000 Rdr, för hvilka penningar den erlägger
ISerskildt får jog uttrycka min glädje deröfver, att
Hr Kock i sitt, till stöd för sin ifrågavarande mo-
min egenskap af ledamot och hans kamrat uti Högl-
reda staten inkomster, men på en väg, som leder
Ikussionen framställda anmärkaing emot den säker-
Ide kreditiver, så får jag tillkännagifva, att för kre-
Iden egentliga grundfonden för Privatbanken.
derigenom måhända undgå att för samma del er-
lägga bevillning. Jag förmodar likväl, att, i fall det
banksrörelse skulie vinna bifal!, Höglofl. Bevilinings-
i sådant afseende blifva så bestämda och ändamåls-
enliga, att tillämpningen af den grundsats, jag vclat
med mitt förslag fastställa, ej kan på något sätt
eluderas.
Herr Wedberg: I anledning af den utaf Hr Mu-
ningar, så får jag upplysa, att åtminstone en af
dessa banker årligen upptager lån till ett belopp af
3 procents ränta. Härjemte förvalta privatbankerne
en mängd penningar åt personer, som hafva s. k.
upp- och afskrifoings-räkningar med bankerna. —
tion sednast hafda anförande, vändt sig till mig, i
Statsutskottet. Jag är derigenom i tillfälle att för-
säkra honom, att jag är lika mon som han, att be-
till rättvisa och billighet.
Herr Embring: I afssende på den under dis-
het, som finnes för de, af Privat-Bankerna utfärda-
ditivrörelsens bedrifvande finnes fond, serskild från
Dess-
utom är jag i tillfälle upplysa, att i Smålands Pri-
vatbank ej mindre än en million R:dr användes vid
den af s. k. upp- och afskrifningars begagnande
uppkommande penninge-omsättning; och detta ka-
pital kan icke betraktas annorlunda än såsom dödt.
Herr Muren: Jag har alldeles icke velat påstå,
att Privatbankerna icke upplåna penningar, utan en-
dast att den större massan af de penniagar, de ut-l
låna, af dem sjelfva tillverkas, och jag anser lika
angeläget för det allmänna, att en bank upp- som
utlåvar. Lika litet är jag i okunnighet derom, att
de hålla enskilde personer kreditiver tillhanda, hvil-
ket ock gjort dessa banker temligen drägliga. Skullel
de icke hafva befattat sig med sådana penninge-
transaktioner, så hade de sannerligen varit till ringa
ny
tta.
Herr Tingvall: Då Hr Kocks motion uti detta
stånds sista plenum föredrogs, angående förslag der-
om, att lottägare uti Enaskilde banker, hvarmed jag
endast menar Provincial- eller Privatbankerne, bor-
de erlägga bevillning till staten med 3 procent af
den utdelning, som icke öfverstiger 6 för hundradet,
och med 20 procent af hvad derutöfver utdelas, allt
beräknadt efter kontant tillskjutne 25 procent af
tecknings-summan, eller grurdfonden, var jag en
bland dem, som begärde samma motions bordläg-
gande, för att i detta plenum till ytterligare dis-
kussion förekomma, och som jag hvarken nu, eller
då frågan framdeles till afgörande inom detta stånd
förekommer, tror mig böra gilla eller biträda den
sålunda uttalade åsigten, ehuru ganska många afl:
ståndets ledamöter deruti instämt, så anser jag mig
nu genast böra uti ämnet yttra min mening och h
motiverna derför. .
Såsom en redan bevisad sanning måste väl anta-
gas, att Enskildte banker äro nyttiga och välgöran-
de för de provinser inom riket, der sådana äro in-
rättade, eller för landet i allmänhet. Åtminstone
lärer väl kunna antagas, att afsi, ten med Bankbo-
lagens bildande varit god och att äfven Regeringen
baft denna ötvertygelse bevises ju deraf, att sådane
banker blifvit tillåtne. Derföre anser jag för min
del också billigheten fordra, att Rikets Ständer icke
vidtaga åtgärder i afseende på öfverdrifven beskatt-
ning af den vinst, som kan lottägare i Bankbolag
tilldelas, helst som då många af de enskilde han-
kerna ännu icke hunnit stadgas hvarken i afseende
å den, för dem högst tillåtna grundfond eller till
deras verksamhet, och nu ifrågavarande beskattnings-
åtgärd ostridigt skulle nedtrycka eller motarbeta ban-
kernas åsyftade ändamål, nemligen, att genom er-
hållande af erforderligt rörelsekapital vinna styrka,
oberoende och allmänhetens förtroende. Man skulle
derigenom efter min tanka illa belöna de ru varan-
de intressenterna uti enskildte banker, bvilka, hvad
många beträffa, utan att kunna bedöma rörelsens
gagnelighet, hvarken för sig eller samhället, på göd
tro deråt lånat sin förmögenhet; och följden kan
dessutom blifva, att sådane lottägare genom afyttran-
det af sina aktier, för att Medlen i annan vinstgif-
vande rörelse använda, eller blott af misstycke öfver
den sålunda påkomna beskattningen, åstadkommer
motvilja för nya anteckningar till delaktighet i
bankbolaget och alltså Minskning i bankernas rö-
relsekapital, samt slutligen misstroende till deras sä-
kerhet eller bestånd. Också är det väl ostridigt, att
nuvarande intressenter, SOm iklädt sig gemensamt
ansvar för betalningen af den banks förbindelser,
hvaruti de äro delägare, ingalunda kunna vara för
framtiden tryggade emot bankens förluster, och det
skulle ju således kunna hända, att lottägarne fram-
deles förlora måhända mera än de erhållna utdel-
ningarne. Skulle då den nu föreslagna bovillningen
emellertid bestämmas, Så saknade ju lottägarne all
möjlig uppmuntran för det de på vinst och förlust
lemnat sin förmögenhet till ett företag, hvarmed de
gagna samhället.
Vidare kan jag icke gilla tillämpningen af rege-
ringsformens 57 Såsom stöd för rikets ständers
rättighet att beskatta enskilde bankintressenter hö-
gre än gällande bevillningsförordning stadgar för
den utdelning, som af bankens vinst erhålles. Väl
innehåller denna att svenska folkets rätt att sig
sjelf beskatta utöfvas af riksens ständer. Men så