uppfattning utaf folklifvet på sin tid, synas vinna alltmer bifall af publiken. — Den 46 December hölls i kon3l. musikaliska akademien årsexamen med de elever, som bivistat lektionerna vid akademiens läroverk. I harmoniska klassen redogjordes för harmoniens elementer på ett sält, som hedrade på en gång lärarens , professor Drskes kunskaper och tillika elevernes flit oc) uppmärksamhet. Atskilliga af eleverne i orgelklassen utförde på orgelverk större s.k. utgångsstycken, och 7ivnmnklassen, som undar hr konsertmästaren Randels ledning gjort vsckra framsteg, hade en rätt god dubbe!qvartett af elever, hvilka utförde en af Haydns simfonier, samt några enkla violinqvartetter. Största uppmärksamheten inom detta fack väckte dock den tolfårige violinisten Lindmark, genom den enkelhet, rembet och säkerhet han ådagalade i en af Rodes qvartetter. Lindmark tyckes icke vara ett af dessa s. k. underbarn, som, genom i förtid utvecklade själsoch kroppskrafter, och en brådmognad, hvilken efter naturens ordning alltför snart itföljes af förvissning och undergång, ernå den tvetydiga lyckan af en efemerisk ryktbarhet på konstnärsbanan, utan snarare tyckes utvecklingen af denne gosses musikaliska anlag ledas med mycken urskiljning cch klokhet, ty h2ns föredrag var enkelt och bebagligt såsom ett barns tankar och sinnelsg. Lindmark utförde äfven en violinduett tillsammans med en annan jemnårig elev, Roos, ET — -— UN br hvilken tog sig icke illa ut. Slutligen framryckte hr Cronhamn med sina 40 sångsare,l unga friska röster; dessa elever — af hvi:ka två tredjedeler varit vid akademien blott sedan sistlidne September, — utförde tvenne konsertanta och vackra körer af Kuhlaus op. Elisa,! med ackompagneroent af piano. Till en afl dessa hörer ett ganska svårt solo för baritonröst, hvilket sjöngs af en ung Westerberg, hautboist vid Sidermanlands regemente. En skön hymn af Beethoven, med ackompagnement at dubbel violinqvartett, hörde äfven till denna! aldelning, och var af god effekt. Körerna vorol väl iröfvade och sjöngos med en säkerhet ochl ensemble, som man har rätt alt vänta endast af vanda sångare, samt med ett lif, en raskhet och en fröjd, som man finner endast hos unga sångare, hvilka sjunga snarare för att höra än höras, och deras exekution gaf ett godt vitsord åt lärarens, hr Cronhamns, goda method och nit för saken. Vi hade väntat att vid samma tillfälle få höra några af hr Cronbamns muntra milstärsånger, och äre öfvertygade att de skulle blifvit utförda con amore af hans glada, animerade corps, men detta inträffade ej. Högsta belöningsjettonen utdelades i harmoniska klassen till eleven Jacobson; den andra jettonen till Westerberg och de Wahl. I sångklassen erhöll samma Westerberg den högsta, samt Jacobson och Englund den andra belöningsjettonen. I orgelklassen vann Löfman den högsta samt Waldegren och förutnämnde Jacobson den andra, och uti violicklassen erhöll Lindmark den högsta, samt Westerberg och Roos den andra belöningen; hvarförutan ett stipendium af 33 rdr 46 sk. bko föreslogs af sångläraren till uppmuntran åt ofvannämnde Waldegren, som af alla sina lärare vitsordades såsom utmärkt flitig, och nu eröll högsta betygen i de ämnen, hvaruti han aflade prof. ———— —-— — — Då mången af tidningens läsare möjligtvis torde hafva förbisett en i Lördagens Aftonblad införd motion af riksdagsmännen Jöns Månsson och Per Nilsson från Skåne, rörande de s. k. bjelpedagsverkenas afskaffande, hvilken motion råkat att blifva införd utan serskild rubrik omedelbart efter protokollet öfver Borgareståndets diskussion rörande representationsfrågan, så ha vi ansett oss härmed böra fästa en serskild uppmärksamhet på nämnde motion. Den relation allmänheten der erhåller öfver motionens föremål, så vida den är riktig, hvilket måste förmodas, utgör ett märkvärdigt blad ur denl däökn af vårt lands inre historia, som visar buru allmogen blifvit och ännu kan blifva behandlad, när det är fråga om rättvisa emot densamma; huru egennyttans inflytelser och den gamla kamerala girigheten å kronans vägnar, att aldrig släppa hvad den en gång med rätt eller orätt råkat få i sina händer, i förening mäktat att harcellera och gäcka bondeståndet i dess mest billiga anspråk, äfven då dessa haft flere riksdagars beslut för sig och icke fordrat annat än en laglig undersökning. Det är en pendant till det famösa kapitlet om bytesbristerna, som drabbade så många oskyldige, och till några andra exempel på det förtryck, som embetsmannanitet i äldre tider ansåg det vara i sin ordning att utöfva emot den skattdragande för alt taga åt staten sllt hvad tagas kunde af den mindre bemedlade jordbrukaren. Man bör likväl nu hoppas att dessa tider engång skola vara sin kos, och att endast ett tillfälligt förbiseende af frågans verkliga natur kunnat vålla, att de besvär, som nu genom motionen förnyas, icke redan blifvit genom laglig åtgärd afbjelpta af den nuvarande regeringen, då saken sednast varit under dess handläggning, äfvensom att motionens väckande nu ånyo skall utgöra en tillräcklig anledning att derpå fösta det afseende, som är påkalladt af både rättvisa och billighet. — Tidningen Tiden för i dag puff-r af hjertans grund för en nyligen utkommen skrift, som kallas: Rapresentationskommitteens samhällslära och derpå grundade förslag, hvilken skall hafva åstadkommit ingenting mindre än att hafva rent gjort af med de samfälda valen. MEESE ON oe GRENEN Aa ANAR