uppfattning utaf folklifvet på sin tid, synas vinna
alltmer bifall af publiken.
— Den 46 December hölls i kon3l. musika-
liska akademien årsexamen med de elever, som
bivistat lektionerna vid akademiens läroverk. I
harmoniska klassen redogjordes för harmoniens
elementer på ett sält, som hedrade på en gång
lärarens , professor Drskes kunskaper och
tillika elevernes flit oc) uppmärksamhet. At-
skilliga af eleverne i orgelklassen utförde på
orgelverk större s.k. utgångsstycken, och 7ivnmn-
klassen, som undar hr konsertmästaren Randels
ledning gjort vsckra framsteg, hade en rätt god
dubbe!qvartett af elever, hvilka utförde en af
Haydns simfonier, samt några enkla violinqvar-
tetter. Största uppmärksamheten inom detta fack
väckte dock den tolfårige violinisten Lindmark,
genom den enkelhet, rembet och säkerhet han
ådagalade i en af Rodes qvartetter. Lindmark
tyckes icke vara ett af dessa s. k. underbarn,
som, genom i förtid utvecklade själs- och
kroppskrafter, och en brådmognad, hvilken ef-
ter naturens ordning alltför snart itföljes af
förvissning och undergång, ernå den tvetydiga
lyckan af en efemerisk ryktbarhet på konst-
närsbanan, utan snarare tyckes utvecklingen af
denne gosses musikaliska anlag ledas med mycken
urskiljning cch klokhet, ty h2ns föredrag var en-
kelt och bebagligt såsom ett barns tankar och sin-
nelsg. Lindmark utförde äfven en violinduett
tillsammans med en annan jemnårig elev, Roos,
ET — -— UN - br
hvilken tog sig icke illa ut. Slutligen fram-
ryckte hr Cronhamn med sina 40 sångsare,l
unga friska röster; dessa elever — af hvi:ka två
tredjedeler varit vid akademien blott sedan
sistlidne September, — utförde tvenne konser-
tanta och vackra körer af Kuhlaus op. Elisa,!
med ackompagneroent af piano. Till en afl
dessa hörer ett ganska svårt solo för bariton-
röst, hvilket sjöngs af en ung Westerberg, haut-
boist vid Sidermanlands regemente. En skön
hymn af Beethoven, med ackompagnement at
dubbel violinqvartett, hörde äfven till denna!
aldelning, och var af god effekt. Körerna vorol
väl iröfvade och sjöngos med en säkerhet ochl
ensemble, som man har rätt alt vänta endast
af vanda sångare, samt med ett lif, en raskhet
och en fröjd, som man finner endast hos unga
sångare, hvilka sjunga snarare för att höra än
höras, och deras exekution gaf ett godt vitsord
åt lärarens, hr Cronhamns, goda method och
nit för saken. Vi hade väntat att vid samma
tillfälle få höra några af hr Cronbamns muntra
milstärsånger, och äre öfvertygade att de skulle
blifvit utförda con amore af hans glada, ani-
merade corps, men detta inträffade ej.
Högsta belöningsjettonen utdelades i harmo-
niska klassen till eleven Jacobson; den andra
jettonen till Westerberg och de Wahl. I sång-
klassen erhöll samma Westerberg den högsta,
samt Jacobson och Englund den andra belönings-
jettonen. I orgelklassen vann Löfman den hög-
sta samt Waldegren och förutnämnde Jacobson
den andra, och uti violicklassen erhöll Lind-
mark den högsta, samt Westerberg och Roos
den andra belöningen; hvarförutan ett stipen-
dium af 33 rdr 46 sk. bko föreslogs af sång-
läraren till uppmuntran åt ofvannämnde Wal-
degren, som af alla sina lärare vitsordades så-
som utmärkt flitig, och nu eröll högsta bety-
gen i de ämnen, hvaruti han aflade prof.
———— —-— —
— Då mången af tidningens läsare möjligtvis
torde hafva förbisett en i Lördagens Aftonblad
införd motion af riksdagsmännen Jöns Månsson
och Per Nilsson från Skåne, rörande de s. k.
bjelpedagsverkenas afskaffande, hvilken motion
råkat att blifva införd utan serskild rubrik ome-
delbart efter protokollet öfver Borgareståndets
diskussion rörande representationsfrågan, så ha
vi ansett oss härmed böra fästa en serskild
uppmärksamhet på nämnde motion. Den re-
lation allmänheten der erhåller öfver motionens
föremål, så vida den är riktig, hvilket måste
förmodas, utgör ett märkvärdigt blad ur denl
däökn af vårt lands inre historia, som visar
buru allmogen blifvit och ännu kan blifva be-
handlad, när det är fråga om rättvisa emot den-
samma; huru egennyttans inflytelser och den
gamla kamerala girigheten å kronans vägnar,
att aldrig släppa hvad den en gång med rätt
eller orätt råkat få i sina händer, i förening
mäktat att harcellera och gäcka bondeståndet i
dess mest billiga anspråk, äfven då dessa haft
flere riksdagars beslut för sig och icke fordrat
annat än en laglig undersökning. Det är en
pendant till det famösa kapitlet om bytesbri-
sterna, som drabbade så många oskyldige, och
till några andra exempel på det förtryck, som
embetsmannanitet i äldre tider ansåg det vara
i sin ordning att utöfva emot den skattdragande
för alt taga åt staten sllt hvad tagas kunde af
den mindre bemedlade jordbrukaren. Man bör
likväl nu hoppas att dessa tider engång skola
vara sin kos, och att endast ett tillfälligt för-
biseende af frågans verkliga natur kunnat vålla,
att de besvär, som nu genom motionen för-
nyas, icke redan blifvit genom laglig åtgärd af-
bjelpta af den nuvarande regeringen, då saken
sednast varit under dess handläggning, äfven-
som att motionens väckande nu ånyo skall ut-
göra en tillräcklig anledning att derpå fösta det
afseende, som är påkalladt af både rättvisa och
billighet.
— Tidningen Tiden för i dag puff-r af hjer-
tans grund för en nyligen utkommen skrift,
som kallas: Rapresentationskommitteens sam-
hällslära och derpå grundade förslag, hvilken
skall hafva åstadkommit ingenting mindre än
att hafva rent gjort af med de samfälda valen.
MEESE ON oe GRENEN Aa ANAR